Brushane Calidris pugnax (Linné 1758)

 

Förekomst

 

Brushanen förekommer främst som genomflyttare, vår respektive sommar och tidig höst. Sträcket noteras både genom sträckande fåglar dagtid och genom att de rastar i olika typer av våtmarker, främst på strandängar, men även på åkermark. Förekomsten varierar kraftigt mellan år med måttliga till stora översvämningar, då den kan rasta talrikt, och år med uteblivna översvämningar. De senaste 25 åren har sträckets numerär i genomsnitt mer än halverats.

 

 

 

Sträcket av brushane är tydligt mest frekvent i landskapets södra och östra delar. Flockar överstigande 50 fåglar har hittills aldrig rapporterats från Bergslagen.

 

Lokaler med minst 50 rastande brushanar under perioden 1976-2017.

 

Brushanen häckar dessutom i Västmanland, åtminstone vissa år. Eftersom den senare delen av vårsträcket tidsmässigt överlappar häckningsperioden, med äggläggning redan i slutet av maj, är det emellertid mycket vanskligt att dra slutsatser av det observationsmaterial som föreligger. Brushanar kan leka under rastningen, till och med i slutet av maj och början av juni vissa år, dock utan ytterligare indikationer på häckning. Sydsträcket inleds dessutom i regel i mitten av juni med t.ex. rastande flockar av adulta hannar i lämplig häckningsmiljö. Några säkra häckningar har dock konstaterats på 1980-talet, alla i samma område i landskapets nordöstra del, och med beaktande av endast högre rapporterade häckningskriterier framkommer följande bild av häckningsförekomsten under perioden 1976-2017:

 

1978      1 varnande Näs i Fläckebo 31.5 (Kalle Källebrink, opubl.).

1978      3 varnande Nötmyran i Västerfärnebo 2.7 (Kalle Källebrink, opubl.).

1983      3 revir karterade Storsjön i Möklinta (Stefan Björklund 1983).

1984      3 ♀♀ med avledningsbeteende Nötmyran 18-27.6 (Åke Berg, opubl.).

1985      3 ♀♀ med avledningsbeteende Nötmyran 9-19.6 (Åke Berg opubl.).

1986      2 ♀♀ varnande Nötmyran 11.6 (FiV 18:68).

1987      1 ♀ varnande Nötmyran 14.6 (FiV 19:70).

1988      6-8 par Nötmyran 31.5-26.6, bl.a. ett bofynd 31.5, (FiV 20:64; Håkan Johansson, opubl.).

1992      3 bofynd Nötmyran juni (FiV 24:102-103; Krister Ekman, opubl.).

1999      1 ♀ varnande Högbymaden, Gnien, i Ramnäs 1.7 (Ralf Lundmark, opubl.).

 

Därutöver finns vaga rapporter om trolig häckning vid Kamhavet (Karbenning eller Norberg?) år 1979 (Tommy Lennartsson, opubl.). respektive ”häckningsförsök”, dock inte närmare preciserat, från Tommossen i Hällefors år 1981 (FiV 14:105).

 

Lokaler med säkerställda eller troliga häckningar under perioden 1976-2017.

 

Historik

 

Brushanen har troligen varit en regelbunden genomflyttare i Västmanland sedan lång tid. Konkreta fynduppgifter är förstås fåtaliga, men ingen av dem indikerar å andra sidan att brushanen skulle ha betraktats som något av en raritet. Följande uppgifter finns från tiden före år 1900:

 

1870         ”♂ Västerås 11.5.1870” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 66).

1877         ”Hane, gammal, 21 augusti 1877, Arboga, reg.veterin. Silfverhjelm.” (C. J. Sundevall & J. G. H. Kinberg 1856-86, s. 393).

c. 1900     ”Brushane.” (Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern [1897-1902] skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.; Matts Floderus 1925).

 

Rapporterade uppgifter under 1900-talets första hälft är också få, men dock med vissa vaga indikationer på häckning:

 

1921      ”♂ Köpingstr. juni 1921. V.N.F. E. Råberg.” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 61).

1925      ”Troligen häckande i Köpingstrakten, där den iakttagits i maj, juni och juli.” (Matts Floderus 1925). ”I Västmanland har han häckat i Köpingstrakten 15) [”15) Wright, Sv. F.”].” (Paul Rosenius 1937, s. 286).

 

Övriga kända fynd till och med 1940-talet:

 

1923      ”Skjuten hösten 1923 vid Tortuna.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9].

1925      ”Förevisade hr Tenow en av honom d. 27/9 1925 vid Johannisberg nära Västerås skjuten kustpipare… Vid samma tillfälle hade av hr Tenow observerats en flock brushanar…” (V.N.F. 1925-12-04, § 4).

1937      ”Vid Asköviken har brushanen... ...iakttagits. [---] Brushanen... ...ha iakttagits vid flera tillfällen. Sålunda uppenbarade sig den 20 juni 1937 fem brushanar mitt inne i skrattmåskolonien, där de löpte omkring på vassflaken... Samtliga fåglar voro hanar i full praktdräkt och varierade synnerligen starkt sinsemellan.” (Bengt H. Girell 1942).

1938      ”Vidare iakttogs... ...brushanar. [Hässlösundet i Irsta/Västerås 10.8 1938]” (Bertil Walldén 1955, s. 234). ”Under åren fram till 1945 gjordes åtskilliga besök vid Hässlö. [---] Den bästa tiden för de södersträckande vadarna är från andra veckan i juli till omkring mitten på september. För egen del har jag endast anteckningar från augusti-september. En genomgång av dessa visar följande iakttagna arter: större strandpipare, storspov, skogssnäppa, grönbena, drillsnäppa, rödbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, mosnäppa, kärrsnäppa, spovsnäppa och brushane. Av dessa äro samtliga nu nämnda arter utom rödbena, småsnäppa, mosnäppa och spovsnäppa regelbundna arter. En dag i mitten på augusti gästades Hässlö av bl. a. 23 brushanar.” (Bengt H. Girell 1958, s. 108-109).

1940      ”Jag slår i min dagbok och finner att den 2 aug. 1940 var en bra dag här ute [Asköviken i Västerås-Barkarö]. Redan kl. 4 på morgonen satt jag väl gömd vid en av gölarna i vassen. [---] För övrigt noterades i dagboken besök av brushanar...” (Hans Avelin 1958, s. 189).

1942      ”Vid två skilda tillfällen i maj månad i år [Asköviken i Västerås-Barkarö] ha såväl hanar som honor av denna art observerats.” (Bengt H. Girell 1942).

 

Under 1950-, 1960- och 1970-talen finns åtskilliga observationer rapporterade, som bekräftar bilden av brushanen som en regelbunden och stundom talrik genomflyttare. Dess förekomst, om än relativt sparsamma, i Bergslagen bekräftas av Hans Källander (1965): ”Norrmogen i Ramsbergs sn är en normalt mager bergslagssjö. I juli och början av augusti 1954 fanns efter reglering präktiga gyttjebankar runt sjön. Under några observationsdagar iakttogs här... ...1 brushane... [---] ...ses mot bakgrunden av att brushane... ...trots flera års tämligen flitiga exkurerande i dessa trakter aldrig iakttagits.”.

 

Några uppgifter om häckningar, säkerställda såväl som troliga, föreligger också från perioden före 1976, samtliga i nordöstra Västmanland:

 

1960      ”Den 6.6.1960 hittades bo med tre ägg som ruvades invid Fläcksjön, 30 km NNW Västerås i Västmanland. Den 11.6. var de också ruvade då dessutom sex fåglar sågs närheten.” (Sven Olov Selin 1962).

1973      Två bofynd (2 ägg resp. 4 ägg) Nötmyran i Västerfärnebo 21.5 (VF 33:250; Per Olsson, opubl.).

1975      Ett revir Nötmyran (Lars Lindell 1975). En häckning vid Västerfärnebo (Lars Lindell)” (MVOF 7[2]:4).

                        

Detaljerade uppgifter om större ansamlingar (minst 100 ex.) före 1976:

 

1970      Fläcksjön i Fläckebo 14-17.5, som mest 1 000 r. 17.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1972      200 r. Gorgen i Västerfärnebo 8.5 (Kjell Eklund, opubl.).

1972      Nötmyran i Västerfärnebo 9-11.5, som mest 900 r. 11.5 (VF 32:227).

1973      Nötmyran 12-19.8, som mest 500 r. 19.8 (Anon., opubl.).

1973      Ribbholmen i Säby 22-23.8, som mest 182 r. 23.8 (Thomas Skoglund 1974).

1974      120 r. Ribbholmen 12.5 (Thomas Pettersson, opubl.).

1975      Gorgen i Västerfärnebo 13-14.5, som mest 175 r. 13.5 (Kalle Källebrink, opubl.).

 

Dessutom föreligger uppgifter om större ansamlingar vid Norsa i Munktorp, men tyvärr utan datering: ”Ingen annan vadare - grönbenan möjligen undantagen - uppträder i så stora flockar som brushanen. I maj brukar brushanelekar på upp till 200 fåglar vissa år kunna ses. Under sydsträcket senare på sommaren kan lika stora flockar förekomma.” (Arne Eklöw 1970); ”I främsta rummet får man sätta brushanarna. Då dessa varit spridda över den rätt vidsträckta maden har det varit svårt att uppskatta antalet. I maj och även då och då på eftersommaren torde de ha uppgått till minst 100 st. [---] (Arne Eklöw 1970c).

 

Tidiga (före 1.5) respektive sena (efter 30.9) fynd, före 1976:

 

1960      1 r. Fläcksjön i Fläckebo 2.10 (Bo Kumlin, opubl.).

1966      1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 16.10 (Per Magnusson, opubl.).

1968      5 ex. (2 ♂♂, 3 ♀♀) Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 28.4 och 20 ex. samma lokal 29.4 (Anon., opubl.).

1971      1 ex. Nötmyran i Västerfärnebo 24.4 (Kjell Eklund, opubl.).

1973      10 r. Gorgen i Västerfärnebo 21.4 (Erik Andersson, opubl.).

1973      1 ♂ r. Nötmyran 29.4 (Kjell Eklund, opubl.).

1974      5 ex. (2 ♂♂, 3 ♀♀) r. Ribbholmen i Säby 29.4 (Anon., opubl.).

1975      2 r. Gorgen i Västerfärnebo 26-27.4 (Kalle Källebrink, opubl.).

 

Flyttning och övervintring

 

Den huvudsakliga vårflyttningen äger rum i början och mitten av maj och flertalet av de största (minst 500 ex.) rastande ansamlingarna har noterats inom perioden 10-17 maj respektive 23-24 maj den sena våren 1985. Merparten av de största flockarna har registrerats på lokaler i svartåområdet i Fläckebo och Västerfärnebo, i synnerhet vid Nötmyran i Västerfärnebo. De största (minst 750 ex.) ansamlingarna av rastande brushanar under vårflyttningen 1976-2017:

 

1978      Nötmyran i Västerfärnebo 13-14.5, som mest 830 r. 14.5 (Kjell Eklund, opubl.).

1981      919 r. Nötmyran 14.5 (FiV 13:79).

1985      860 r. Nötmyran 23.5 (Åke Berg, opubl.).

1995      850 r. Nötmyran 16.5 (FiV 27:128).

 

Tidiga vårar kan de första brushanar uppträda fåtaligt redan i mitten av april, Undantagsvis kan den ses ännu tidigare och de allra tidigaste fynden (före 10 april) är följande:

 

1981      1 ex. Svartån vid Ekeby i Skultuna 7.4 (Håkan Johansson, opubl.).

1996      1 ♀ Lisjö i Sura 8.4 (FiV 28:144).

1996      1 ♂ Asköviken vid Rudö i Rytterne 9.4 (FiV 28:144).

2003      2 ex. Lagårdssjön i Kolbäck 29.3 (FiV 35:112).

2004      1 ex. Råby i Björskog 1.4 (FiV 37:117).

2017      1 ♀ r. Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 2.4 (Åsa Ekberg m.fl., opubl.).

 

Vårflyttningen ebbar normalt ut i slutet av maj, även om enstaka brushanar ännu kan uppträda en bit in i juni.

 

Höstflyttningen inleds redan i juni, främst i slutet av månaden, då framför allt adulta hannar rastar på lämpliga lokaler, ibland talrikt. Större (minst 50 ex.) ansamlingar i juni månad under perioden 1976-2017:

 

1997      50 r. Turkiesjön i Ramnäs 23.6 (Joakim Hagström, opubl.).

1997      60 ex. Asköviken vid Rudö i Rytterne 25.6 (FiV 29:143).

2008      50 r. Gnien vid Högbyn i Ramnäs 24.6 (FiV 40:76).

 

Därefter följer adulta honor i början och mitten av juli, även om enstaka sådana har setts redan i slutet av juni. Årsungar ses normalt från och med slutet av juli, som tidigast rapporterat den 21 juli. Adulta fåglar ses normalt inte efter mitten av augusti, men ett extremt undantag från detta utgör en adult hanne som rastade vid Rudö i Rytterne den 29 oktober 2006 (Åsa & Robert Ekberg, opubl.). Det är i regel annars årsungar som svarar för de på året senaste fynden och det är inte direkt ovanligt att se kvardröjande brushanar fram till mitten av oktober. De största (minst 200 ex.) ansamlingarna under sommar och höst 1976-2017:

 

1993      210 r. Nötmyran i Västerfärnebo 4.9 1993 (FiV 25:85).

1998      200 r. Arboga flygplats i Arboga 11.9 (FiV 30[2]:37).

2000      Finnåkerssjön i Fellingsbro 19-21.8, som mest 320 ex. 20.8 (FiV 32:79).

2005      235 r. Gussjön i Fläckebo 25.8 (FiV 37:117).

2011      200 r. Frövisjön i Skultuna 29.8 och 4.9 (FiV 43[2-3]:36).

 

 

 

Iakttagelser av sträckande fåglar under dygnets ljusa timmar görs regelbundet inom ramen för båda flyttningsperioderna. De högsta (minst 100 ex.) sträcksummorna 1976-2017:

 

1976      121 str. (N) Fläcksjön i Fläckebo 8.5 (Kalle Källebrink, opubl.).

1976      130 str. (N) Asköviken i Västerås-Barkarö 8.5 (Thomas Pettersson m.fl., opubl.).

1978      100 str. Norsa i Munktorp 15.5 (Göran Pettersson, opubl.).

1987      114 str. (N) Asköviken 10.5 (Martin Green m.fl., opubl.).

 

Senast uppdaterad 2018-08-15