Brun kärrhök Circus aeruginosus (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Bruna kärrhöken häckar framför allt i vassrika slättsjöar, främst i Mälarområdet och Skogslåglandet. Arten har sedan 1990-talet utvidgat sitt utbredningsområde, jfr kartorna nedan, och på senare tid har häckningar kunnat konstateras även i Bergslagen. Sedan millennieskiftet finns indikationer på att bruna kärrhöken kan häcka även i jordbruksmark, och konstaterad häckning i sådan miljö rapporterades från Björskog 2016 (Lillebror Hammarström m.fl., opubl.). Dessutom har häckning i jordbruksmark troligen ägt rum i Munktorp årligen 2000-2002 samt i Himmeta 2004.

 

Lokaler med konstaterad eller trolig häckning av brun kärrhök 1976-1990.

 

Lokaler med konstaterad eller trolig häckning av brun kärrhök 1976-2016.

 

Numerär

 

Antalet rapporterade häckningar varierar rätt mycket mellan enskilda år, men det speglar knappast verkliga förändringar utan snarare variationer i benägenheten att rapportera en så pass vanlig fågel som brun kärrhök. Inte heller de låga antalen 2015 och 2016 menar jag speglar en reell nedgång. Som mest rapporterades 68 troliga eller säkra häckningar år 2011 (FiV 43[2-3]:29) och under perioden 1976-2016 har häckningar rapporterats från sammanlagt 83 s.k. ”atlasrutor” (5x5 km). Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 60 par, en siffra som jag ansluter mig till som ett rimligt medelvärde de senaste decennierna.

 

 

Historik

 

För Västmanlands del är äldre uppgifter om brun kärrhök sparsamma. Johan Fischerström (1785) nämner arten i sin beskrivning av Mälaren, men utan närmare uppgifter: ”Höns-tjufven (F. Aruginosus), som gör skäl för namnet”. I Carl Rudolf Sundströms (1868) översikt över vertebratfaunan i Örebro län, vilket innefattar västra halvan av landskapet Västmanland, nämns arten inte alls. Au­gust Carlson (1894) anför att arten häckar spridd och tämligen sällsynt i ”Mälartrakterna”, dock utan att nämna Västmanland specifikt.

 

Den första konkreta häckningsuppgiften lämnades av Kjell Kolthoff (opubl. anteckningar): ”par på häckplats” vid Skutterön i Rytterne den 7 april 1918.

 

Flera uppgifter tyder på att arten var väl etablerad som häckande vid flera lokaler vid Mälaren och Hjälmaren på 1920-talet. Den nämns från Ängsö (”Den bruna – ävenså den blå kärrhöken häckar i vassarna vid St. Näs och Högsholm för varje år.” (ur brev den 25 maj 1925 från H. Nordahl, skogvaktare på Ängsö, till lektor O. M. Floderus)), Köping (”… den bruna känner jag ej så väl, men den är allmän på hösten, iakttages även i juli.” (ur brev från konservator Edvard Råberg, Köping, den 11 juni 1923, till lektor O. M. Floderus)). Sven Ekmans (1922) meddelare, Torsten Ringström, rapporterade bofynd från Strömsholm i Kolbäck, västeråstrakten och Kvicksund i Rytterne, medan Erik Rosenberg år 1924 rapporterade tre par från Frösshammarsviken av Hjälmaren i Arboga (Paul Rosenius 1927-39, s. 99). Matts Floderus (1925) nämner att brun kärrhök häckar i strömsholmstrakten, ”såsom i Ryttern”, i västeråstrakten, Ängsö och troligen även i köpingstrakten. Möjligen grundas den senare uppgiften på en fågel i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, som bär eti­kett med uppgiften ”♂ Köpingstr. aug. 1923”. Från 1920-talet nämns arten också något svepande: ”Som typiska för detta område [”lerområdenas fauna i Syd- och Mellansverige”] nämndes… …bruna kärrhöken…” (V.N.F. 1923-01-27, § 5). Möjligen häckade brun kärrhök även i Kila på 1920-talet: ”Brun kärrhök och Blå kärrhök är vanliga företeelser vid By- och Östersjön….” (Ur brev till lektor O. M. Floderus den 4 juni 1924 [?] från H. H. [Henrik Hasselgren]). Övriga uppgifter från 1900-talets början:

 

c.1900      ”Brun kärrhök.” (Ur: Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern [1897-1902] skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.).

1924         ”Av undertecknad endast iakttagen vid Askö (Tidö).” (Ur promemoria daterad år 1924, undertecknad av J. V. Ödman).

 

Vid Hans Avelins första besök vid Asköviken år 1933 iakttogs bobygge och det första bofyndet där gjordes 1936 (Hans Avelin 1958). De halvstora ungarna i det boet hittades senare ihjälslagna, vilket vittnar om att förföljelse förekom trots fridlysningen av arten (Bengt H. Girell 1942). Hans Avelin (1958) framhåller det troliga i att brun kärrhök funnits vid Asköviken långt tidigare, då den observerats där av yrkes­verksamma fiskare redan omkring år 1910.

 

Bertil Walldén (1955, s. 228) nämner sex mälarlokaler: Broholmen i Kolbäck, Saxgarn i Rytterne, Asköviken respektive Ridön i Västerås-Barkarö, Björnön i Västerås samt Ängsön i Ängsö. Han nämner dessutom två ”inlandslokaler” där arten förekommer eller har förekommit; Ångsjön i Irsta/Kärrbo (1950, enligt Bo Kumlin, opubl.) och ”åtminstone förr” Frövisjön i Skultuna. Från landskapets nordöstra delar: Fläcksjön i Fläckebo, varifrån W. von Knorring på 1950-talet rapporterade att arten troligen häckar (Bengt H. Girell 1958) samt från Storsjön i Möklinta på 1960-talet (Hans Avelin 1968), närmare bestämt 1963 (Martin Green 1981). Häckning ägde rum vid Frövisjön även 1965: ”Kjell Lundberg: Iakttagelser vid Frövisjön; brun kärrhök (häckning).” (V.N.F. 1965-11-08).

 

Sveriges ornitologiska förenings första riksinventering 1958 resulterade i 7-9 häckande par för Västmanlands del, samtliga i Mälaren. Ett par synes då också ha funnits vid Frösshammarsviken av Hjälmaren på gränsen till Närke (Anders Enemar 1959). Vid den påföljande riksinventeringen 1969 rapporterades 9-11 par från Västmanland, fördelade på Mälaren (6-8), Hjälmaren (2) resp. Toftasjön i Arboga (1) (Gunnar K. A. Andersson & Anders Larsson 1971).

 

Den första häckningen vid Gussjön i Fläckebo konstaterades 1970 (Martin Green 1981).

 

Tabellen nedan åskådliggör rapporterade häckningar 1961-75, men är förstås ojämn på grund av bristande rapportering. Den förmedlar ändå en bild av artens expansion av utbredningen till Skogslåglandets slättsjöar.

 

Antal rapporterade konstaterade och troliga häckningar av brun kärrhök i Västmanland 1961-75.

Lokal

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

Ängsö

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ängsön

 

 

 

 

 

1

 

 

1

 

 

1

 

 

 

Kärrbo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frösåker

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ångsjön

 

 

 

 

 

1

 

1

 

 

 

 

 

 

 

Irsta/Västerås

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hässlösundet

 

 

 

 

 

1

 

 

1

 

 

1

 

 

 

Skultuna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frövisjön

 

 

 

 

1

1

1

 

 

1

 

1

1

1

 

Västerås-Barkarö

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ridön

 

 

 

 

 

1

 

 

1

 

 

 

 

 

 

Asköviken

3

3

3

2

2

2

1

3

3

2

2

2

2

2

2

Rytterne

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fiholm/Majholmen

 

 

 

 

 

1

 

 

1

 

 

 

 

 

 

Kolbäck

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lagårdssjön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

1

1

Billingen

 

 

 

 

 

1

 

2

1

 

1

 

 

 

 

Munktorp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäholm

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

Norsa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

1

 

 

 

Kungs Barkarö/Köping

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barkaröviken

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

Arboga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frösshammarsviken

 

 

 

 

 

 

 

1

2

 

 

 

 

 

 

Toftasjön

 

 

 

 

 

 

 

1

1

 

 

 

 

 

 

Möklinta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Storsjön

 

 

1

 

 

1

 

 

 

 

 

 

1

 

 

Fläckebo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gussjön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

1

1

1

Fläcksjön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

1

1

Västerfärnebo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gorgen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

Nötmyran

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

Ramnäs

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gnien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns tre bruna kärrhökar, en juvenil hona från Köping 1951, en hanne från Munktorp 1952 samt en hona från Köping 25 augusti 1954 (Göran Frisk, in litt.).

 

Flyttning och övervintring

 

Bruna kärrhöken flyttar i augusti-september och enstaka ses ibland in i oktober, emellanåt även så sent som i november. Mediandatum för sista observation är den 7 oktober. De i särklass senaste fynden gjordes båda 2009 och kan möjligen röra samma individ:

 

2009      1 ad. ♂ Nötmyran i Västerfärnebo 6.12 (FiV 41:76).

2009      1 ad. ♂ Fellingsbro 7.12 (FiV 41:76).

 

De första individerna återvänder numera oftast i slutet av mars, vilket är en dryg vecka tidigare jämfört med 1970- och 1980-talen. Mediandatum för första observation är den 30 mars. De allra tidigaste fynden (före 10 mars) 1976-2016:

 

1999      1 ♂ Saxhyttan i Grythyttan 2.3 (FiV 31:108).

2008      1 ♀ Asköviken i Rytterne 9.3 (Jan Hellstrand, opubl.).

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

3 april

25 september

1986-1995

4 april

18 september

1996-2005

26 mars

15 oktober

2006-2015

25 mars

23 oktober

2016

19 mars

3 oktober

 

Sträckande bruna kärrhökar ses huvudsakligen i april respektive från mitten av augusti till mitten av september, men ger sällan upphov till några högre dagssummor. Ibland på hösten kan dock dagssummorna överskrida fem fåglar:

 

1998      6 str. (S) Gnien i Ramnäs 14.9 (Ralf Lundmark, opubl.).

2005      6 str. (SV) Rallsta i Berg 17.8 (FiV 37:108).

 

Tidsmässig fördelning av bruna kärhökar som har bedömts som sträckande 1976-2016.

 

Under höstflyttningen kan ibland ansamlingar av rastande bruna kärrhökar ses, varav de största (minst 10 ex.) 1976-2016 är följande:

 

1996      10 ex. Österby i Kumla 1.9 (gm Västmanlands rapportkommitté).

2000      11 ex. Österäng i Kumla 27.7 (FiV 32:68).

2002      20-25 ex. Bocksjön i Tillberga/Tortuna 30.8 (FiV 35:102-103).

2013      15 ex. Hedensberg i Tillberga 26.8 (FiV 45[2-3]:30).

 

Av i Västmanland ringmärkta boungar har två resulterat i återfynd. Båda ringmärktes vid Asköviken i Västerås-Barkarö, dels en unge märkt 1946 som återfanns i Skåne den 15 september 1946 (GNMÅ 1947:97), dels en unge märkt 1950 som återfanns vid Finnåkerssjön i Fellingsbro den 25 augusti 1950 (RC, in litt.).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen C. ae. aeruginosus.

 

Publicerad 2017-09-23