Dvärgmås Hydrocoloeus minutus Pallas 1776

 

Utbredning

 

Dvärgmåsen häckar mycket lokalt vid slättsjöar i sydöstra delen av landskapet. Förutom tillfälliga häckningar 1987 och 2002 återetablerade sig arten som årligen återkommande häckfågel från och med 2005. Uppträdandet präglas dock av viss oregelbundenhet. Vid Asköviken fanns häckande par årligen 2005-2016, men i starkt varierande antal. Frövisjön i Skultuna hyste häckande par 2012 samt årligen 2015-2017, som mest 26 par 2017. Tillfälliga häckningar ägde rum vid Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping 2002 (1 par), Fläcksjön i Fläckebo 2006 (1 par), Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 2010 (11 par) samt Gnien i Ramnäs 2012 (18 par). I samtliga fall misslyckades häckningarna och måsarna återkom inte nästföljande år.

 

Numerär

 

I genomsnitt under de senaste tio åren fanns 20 par häckande i Västmanland, vilket är det dubbla jämfört med Ulf Ottossons m.fl. (2012) beräkning på 10 par. Som mest fanns sammanlagt 35 par år 2012, fördelade på tre lokaler.

 

 

Även om häckningar konstaterades årligen 2005-2016 vid Asköviken har häckningsframgången uppenbarligen varit väldigt låg de flesta år. Även vid Frövisjön har häckningsutfallet varit dåligt, om än i genomsnitt något bättre än vid Asköviken. Se tabeller nedan.

 

Tabell 1. Häckningsframgång vid Asköviken 1987 samt 2005-2016.

År

Antal par

Antal ungar

Antal ungar/par

1987

2

0

-

2005

3

3

1,0

2006

1

2

2,0

2007

10

1

0,1

2008

10

1

0,1

2009

18

2

0,1

2010

11

9

0,8

2011

14

3

0,2

2012

10

3

0,3

2013

22

20

0,9

2014

23

2

0,1

2015

8

0

-

2016

6

0

-

 

Tabell 2. Häckningsframgång vid Frövisjön 2012 samt 2015-2017.

År

Antal par

Antal ungar

Antal ungar/par

2012

5

0

-

2015

19

0

-

2016

11

3

0,3

2017

26

19

0,7

 

Historik

 

Västmanlands första fynd av dvärgmås gjordes 1942 och gällde samtidigt de första häckningarna i landskapet: ”Vid... ...Asköviken... ...iakttogs den 10 maj 1942 fyra stycken dvärgmåsar (Larus minutus Pall.) bland skrattmåsarna. ...vid ett senare besök den 31 maj konstaterades att ett tjugotal dvärgmåsar höllo till i den där befintliga skrattmåskolonien, och där fann jag också fem dvärgmåsbon med ägg. [---] Den 13-14 juni vistades jag åter på platsen... ...och nu hittades ytterligare två bon av dvärgmås, därav ett med 4 ägg. ...liksom dvärgmåsarnas bon var det [svarttärnans bo] placerat inne i skrattmåskolonien på flytande fjolårsvass. Varken dvärgmås eller svarttärna ha tidigare iakttagits i viken.” (Hans Avelin 1942). Eftersom Asköviken hade besökts av Avelin åtminstone sedan 1933 är det sannolikt att dvärgmåsarna, liksom de första svarttärnorna, verkligen dök upp 1942 och att det inte handlade om en tidigare okänd förekomst. Dessa häckningar av dvärgmås följdes upp av ytterligare häckningar året därpå: ”I år upptäcktes dvärgmåsarna i viken den 2 maj, och tycks samma antal fåglar finnas här som föregående år; två bon iakttogos den 3 juni, innehållande ett ägg vardera.” (Hans Avelin 1943).

 

Häckningar förekom därefter under en följd av år, sannolikt årligen, men dokumentationen är bristfällig. Hans Avelin (1958) skriver således följande: ”Askövikens största raritet är emellertid som nämnts svarttärna och dvärgmås, vilka båda jag hade nöjet att för första gången upptäcka på denna lokal redan 1942 och, vad som är märkvärdigare, sedan återfinna varje år. [---] Dvärgmåsen... ...häckar gärna i sällskap med svarttärnan och naturligtvis med skrattmåsen... [---] Ehuru den sålunda i fråga om sällsynthet är ett strå vassare än svarttärnan, förekommer den här ganska rikligt. Dess antal har varierat mellan 10-15 par, vilket väl harmoniserar med dess rykte för en viss oregelbundenhet i uppträdandet. Det största antalet anträffade jag år 1942, då 30 fåglar och 7 bon noterades i dagboken. Det lägsta antalet räknades i juni 1957, då endast fem fåglar vistades vid viken.”. Uppgifter om häckning vid Asköviken rapporterades enligt följande:

 

1951      11 ad. 3.5 (Bo Kumlin, opubl.). 10 ad. 8.7 (Lars Broberg, opubl.).

1952      ”Dvärgmåsen häckade sommaren 1952 vid Asköviken i 9 par. Den 2 juni påträffades 2 bon med 2 ägg, 5 bon med 3 ägg, 1 bo med 1 ägg och 1 bo med 4 ägg.” (Sten-Bertil Fredriksson 1953); ”Antalet häckande dvärgmåspar i Asköviken i Västmanland var i år c:a 20 - de flesta belägna i en skrattmåskoloni (J. Wahlstedt, Västerås).” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953).

1953      12 ex. 27-28.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      ”...medan c:a 15 par häckat i Asköviken utanför Västerås (J. Wahlstedt).” (Stig Lundberg 1955).

1955      ”Arten häckar fortfarande regelbundet i Asköviken. Beståndet 1955 minst 10 par.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956). ”Här har den varierat mellan 7 och 20 par.” (Bertil Walldén 1955, s. 252).

1956      10 par (Bo Kumlin, opubl.).

1957      ”Gunnar Tibbling avgav årets Askörapport. [---] Svarttärnan hade uppträtt med rekordsiffran tre häckande par. Dvärgmåsen hade som vanligt förekommit rikligare, men gåtlikt försvunnit mitt under häckningsperioden.” (V.N.F. 1957-11-12, § 2). ”Det lägsta antalet räknades i juni 1957, då endast fem fåglar vistades vid viken.” (Hans Avelin 1958). Upp till 15 ex. 1.5-15.6 (Bo Kumlin m.fl., opubl.).

1958      1-3 ex. 11-15.5 (Hans-Olof Hellkvist m.fl., opubl.).

1959      1 ex. 29.5 (Janne Virking, opubl.).

1960      4 ex. 16.5 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1961      ”Häckande 1961 2-4 par” (Christer Svensk m.fl. 1964).

1962      ”Häckande……62-63 2 par” (Christer Svensk m.fl. 1964). ”Arten tycks ha försvunnit som häckfågel i Asköviken, men ses där varje år.” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1963      ”Häckande……62-63 2 par” (Christer Svensk m.fl. 1964).

1964      ”3 par.” (Ola Björlin m.fl. 1965).

1965      ”Holger Johansson: Dvärgmåsen tycks ha minskat i Asköviken.” (V.N.F. 1965-11-08).

1970      ”Har troligen ej häckat vid Asköviken sedan 1962.” (Hans Avelin 1970).

 

De sista häckningarna vid Asköviken torde således ha ägt rum 1964. Däremot etablerades häckning på en eller två lokaler i nordöstra Västmanland, båda i Fläckebo. Uppgifterna är knapphändiga, men avser i första hand Fläcksjön, eventuellt också Gussjön. Ingvar Granqvist (1970b) skrev att dvärgmåsen ”Häckade tillfälligt i salatrakten 1968 (Stefan Björklund)”, men sannolikt avses här Silvköparen i Sala (Stefan Björklund, opubl.).”. Och Hans Avelin (1970) skrev att den ”Har däremot spritt sig till ett par andra lokaler.”. Möjligen häckade dvärgmås redan 1957 vid Gussjön i Fläckebo: ”…och enligt Bo Kumlin sannolikt därtill med häckande dvärgmås.” (V.N.F. 1957-11-12, § 2).

 

Häckning konstaterades också åren 1960 och 1961 vid Fläcksjön: ”Den har i stället dykt upp i Fläcksjön, där 13 ex. sågs den 26.5.1960. Den 5.6. samma år upptäcktes fyra bon i en skrattmåskoloni. Häckning ägde rum även 1961 (Leif Eriksson, Tore Nilsson).” (Hans Avelin m.fl. 1962). Även Sven Olov Selin (1962b) rapporterade iakttagelser vid Fläcksjön: ”Minst sex. ex. sågs bland ett 50-tal par skrattmåsar i en koloni i Fläcksjön, 30 km NNW Västerås, Vstm, den 6. och 11.6.1960.”. Från 1970 rapporterades att ”Vid huvudtillhållet som mest 6 ex. 30.5, därav 2-3 boruvande fåglar på jordvall vid översvämmad åker ca 200-300 m från sjöns sommarvattenstånd. Då vattnet drog sig tillbaka övergavs bona (Per Olsson).” (Arne Sjögren 1972). Det så kallade ”huvudtillhållet” gällde Fläcksjön. Stefan Björklund (1973d) skrev t.ex. att ”Första dagarna i maj eller någon gång upp till en vecka tidigare anländer dvärgmåsen till Notudden. Den har tidigare häckat och gjort häckningsförsök några ggr, men på senare år har endast sporadiska iakttagelser gjorts av enstaka eller par. Som mest har 7 ex noterats i ’modern’ tid, däribland en juv.”.

 

Uppgifter om häckning, eller som kan tyda på häckning, utanför Asköviken före 1976:

 

Gussjön i Fläckebo

 

1957      ”…och enligt Bo Kumlin sannolikt därtill med häckande dvärgmås.” (V.N.F. 1957-11-12, § 2).

1961      4 ex. 7.5 (Sören Larsson, opubl.). ”Två ex. sågs i slutet av maj 1961 vid Gussjön, Fläckebo sn, Västmanland.” (Göte Nyhlén 1963).

1964      3 ad. 24.5 (Torbjörn Jansson m.fl., opubl.).

1969      4 ex. 25.5 (Per Ålind, opubl.).

1970      2 ex. 1.5 (Staffan Liljeqvist, opubl.).

1971      2 ad. 20.5 (Stefan Björklund & Stig Öhman, opubl.).

1973      ”Bland skrattmåsarna har några ggr setts dvärgmåsar, troligen gäster från grannsjön Fläcksjön.” (Stefan Björklund 1973b).

 

Fläcksjön i Fläckebo

 

1959      ”År 1959 kunde vi konstatera att arten häckade för första gången utanför Asköområdet i Västmanland, där 2 par kläckte. (Jfr VF 21 (1962): 317).” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1963). 2 par 20.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1960      ”Den har i stället dykt upp i Fläcksjön, där 13 ex. sågs den 26.5.1960. Den 5.6. samma år upptäcktes fyra bon i en skrattmåskoloni. (Leif Eriksson, Tore Nilsson).” (Hans Avelin m.fl. 1962). ”Minst sex. ex. sågs bland ett 50-tal par skrattmåsar i en koloni i Fläcksjön, 30 km NNW Västerås, Vstm, den 6. och 11.6.1960.” (Sven Olov Selin 1962b).

1961      ”Häckning ägde rum även 1961 (Leif Eriksson, Tore Nilsson).” (Hans Avelin m.fl. 1962). 10 ex. 14.5 (Janne Virking, opubl.). 1 par 15.6 (Västmanlands rapportkommitté).

1963      2 ex. 25.5 (Sören Larsson & Lennart Eriksson, opubl.). Noterad 2.6 (Janne Virking, opubl.). 4-6 ex. 16.6 (Harald Eriksson, opubl.).

1964      12 ad. 18.5 (Bo Kumlin, opubl.). 2 ex. 23.5 (Västmanlands rapportkommitté). Noterad 7.6 (Anonym 1965).

1967      2 ex. Fläcksjön, Fläckebo sn, den 8.5. (Jan Håkansson).” (Hans Avelin 1969).

1968      Noterad 3.6 (Anonym 1969). 4 ad. + 1 2K 11.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1969      4 ex. ”bo ägg/ungar” 3.6 (Stefan Svenaeus, opubl.).

1970      ”17 maj... ...4 dvärgmåsar (Stefan Björklund).” (Anonym 1970h). Vid huvudtillhållet som mest 6 ex. 30.5, därav 2-3 boruvande fåglar på jordvall vid översvämmad åker ca 200-300 m från sjöns sommarvattenstånd. Då vattnet drog sig tillbaka övergavs bona (Per Olsson).” (Arne Sjögren 1972). 6 ad. ruvande 5.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1971      ”2 ex 1/5 och 4 ex 8/5 Fläcksjön. (BK)” (Anonym 1971). 3 par ruvande 19.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1972      ”2 ex 1.5 vid Notudden. Sågs sedan på samma plats 24 och 28.5.” (Stefan Björklund 1973e).

1975      1 par 19.5 (Kalle Källebrink, opubl.). 1 par parning 21.5 (Kalle Källebrink, opubl.). 1 par varnande 23.5 (Kalle Källebrink, opubl.). 1 par 24.5 (Kalle Källebrink, opubl.). 1 par 25.5 (Kalle Källebrink, opubl.). 3 ad. + 1 2K 31.5 (Kalle Källebrink, opubl.). 1 par 1.6 (Kalle Källebrink, opubl.).

 

Enligt Lars Lindell (1975h) skedde ”Senaste häckningen i Vstm 1971”, men uppenbarligen gjordes åtminstone ett häckningsförsök vid Fläcksjön även 1975, möjligen också 1972, se ovan.

 

I figuren nedan saknas data helt från Asköviken åren 1944-50, men av tillgängliga uppgifter att döma häckade dvärgmåsen där även under de åren. Flera av siffrorna är uppskattningar gjorda i efterhand av mig, baserade på högsta antalet rapporterade fåglar och som har delats med två. Se för övrigt tabellerna ovan.

 

 

I övrigt före 1976 gjordes en del observationer, framför allt under vårsträcket, och på olika håll i landskapet. Av dessa bör följande nämnas:

 

1956      ”Dvärgmås sågs så tidigt som 1956 i Glåpen.” (Bertil Eriksson 1972).

1959      1 ex. Hjälmaren i Arboga 18.10 (Ola Strand, opubl.).

1963      3 ex. Gnien i Ramnäs 2.6 (Arne Persson, opubl.).

1964      Noterad Stora Toften i Fläckebo 5.6 (Anonym 1965).

1965      ”5 ex. iakttogs i Frövisjön, Skultuna den 7.6.1965 (Hans Avelin).” (Hans Avelin 1966). ”Urban Imberg: Frövisjön; dvärgbeckasin, dvärgmås...” (V.N.F. 1965-11-08).

1966      Ett ex. sågs den 24.6.1966 vid sjön Glåpen [Sura] (BA). Arten ses årligen i Vstm.” (Hans Avelin 1968).

1970      ”...i april [Norsa i Munktorp]... ...3 dvärgmåsar.” (Arne Eklöw 1970b). ”Sista veckan i april 1970 uppehöll sig tre ex inom området. Ett dött ex hittades i början av maj.” (Arne Eklöw 1970).

1970      1 ex. Gnien i Ramnäs 19.5 (Lennart Eriksson, opubl.).

1971      ”1 ex Orrleken, Grängesberg m fl lokaler vid Grängesberg 25.5-27.7.71 (Åke Persson, Berndt Larsson, m fl).” (Kjell Bylin 1975, s. 344).

1972      4 ex. Gnien i Ramnäs 27.5 (Sören Larsson, opubl.).

1972      1 ex. Norrsjön i Sura 4.6 (Arne Persson, opubl.).

1973      ”De flesta vårar brukar något ex. iakttagas i området, på sträcket i maj. Den 6 maj sågs 3 ex. av dessa små måsar vid Norrsjön [Sura] (Lennart Eriksson).” (Sören Larsson 1973).

1975      1 ex. Harsjön i Sala 8.6 (Stig Öhman, opubl.).

1975      ”Två ungfåglar av dvärgmås rastade på Gimpelstenarna [Kärrbo/Ängsö] 19.8...” (Lars Lindell 1975g).

 

Flyttning och övervintring

 

Dvärgmåsen flyttar bort i juli och augusti, men ses i avtagande antal även under september och sällsynt även i oktober och november. Vårens första dvärgmåsar anländer i regel i slutet av april och sträcket tycks kulminera under första halvan av maj.

 

Fynd 1976-2017, fördelade veckovis.

 

Mediandatum för första och sista observation under perioden 1976-2017 är den 2 maj respektive den 13 oktober. Det allra tidigaste vårfyndet gjordes vid Torrvarpen i Grythyttan den 31 mars 2014 (FiV 46[2-3]:43).

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

13 maj

17 oktober

1986-1995

2 maj

1 oktober

1996-2005

4 maj

10 oktober

2006-2015

21 april

13 oktober

2016-2017

17 april

28 september

 

Följande vinterfynd (december-februari) har gjorts under perioden 1976-2017, varav tre av dem gjordes vintern 2011/12:

 

1982      3 ex. Kvicksund i Rytterne 29.12 (FiV 14:99).

1988      1 ad. r. Stora Lindessjön i Lindes 30.1 (FiV 20:66).

2011      1 1K Blacken vid Flässjan i Rytterne 5.12 (FiV 43[2-3]:38).

2011      2 1K Norasjön i Nora 10.12 (FiV 43[2-3]:39).

2012      1 3K+ Blacken vid Flässjan 1.1 (FiV 44[2-3]:39).

 

Större (minst 50 ex.) ansamlingar utanför häckningslokalerna 1976-2017:

 

1997      80 ex. Hjälmaren vid Nyckelgrundet i Arboga 9.8 (FiV 29:147).

1998      88 ex. Hjälmaren i Arboga 22.8 (Ola Strand, opubl.).

1999      75 ex. (27 ad., 48 1K) Hjälmaren 17.8 (Ola Strand, opubl.).

1999      177 ex. (78 ad., 99 1K) Hjälmaren 29.8 (Ola Strand, opubl.).

2004      50-60 ex. Västlandasjön i Kolsva/Medåker/Västra Skedvi 9-11.5 (FiV 36:133).

2004      110 r. Granfjärden i Ängsö 9.5 (FiV 36:133).

2007      60 (10 ad., 50 2K) r. Galten vid Vässman i Munktorp 3.8 (FiV 39:77).

2014      60 (50 ad., 10 1K) r. Hjälmaren vid Nyckelgrundet 31.8 (FiV 46[2-3]:43).

2016      60 ex. Hjälmaren vid Nyckelgrundet 15.7 (FiV 48[2-3]:45).

2017      80 3K+ r. Västeråsfjärden i Västerås 4.5 (Johan Brenander m.fl., opubl.).

 

Sträckande fåglar ses framför allt i maj samt i juli och augusti. De högsta (minst 10 ex.) dagssummorna 1976-2017:

 

2000      35 str. Hjälmaren i Arboga 12.8 (FiV 32:82).

2001      16 1K str. (V) Galten vid Dåvö i Munktorp 26.8 (FiV 33:83).

2004      17 str. (N) Väringen i Näsby 9.5 (FiV 36:133).

2006      11 str. (S) Gnien i Ramnäs 28.6 (Mikael Mälberg, opubl.).

2007      16 ad. str. (V) Kvicksund i Rytterne 10.7 (Joachim Strengbom m.fl., opubl.).

2007      15 (13 ad., 2 1K) str. (V) Kvicksund 20.7 (Joachim Strengbom & Ralf Lundmark, opubl.).

2009      11 (9 3K+, 2 1K) str. (V) Kvicksund 15.7 (Joachim Strengbom, opubl.).

2009      13 str. (SV) Kungsudden i Kungs Barkarö 19.8 (FiV 41:90).

2010      10 ad. str. (V) Kvicksund 20.7 (Pontus Lindberg, opubl.).

2017      22 str. (N) Galten vid Sävholmen i Kolbäck 7.5 (Ulf Carlson, opubl.).

2017      20 str. (N) Granfjärden i Ängsö 7.5 (Johan Brenander, opubl.).

 

 

Senast uppdaterad 2018-08-15