Fisktärna Sterna hirundo Linné 1758

 

Utbredning

 

Fisktärnan häckar solitärt eller i kolonier på öar och stränder samt i viss utsträckning också på byggnader och andra konstruktioner. Den förekommer allmänt till tämligen allmänt i hela landskapet, men saknas i sjöfattiga slättbygder.

 

Lokaler med konstaterad häckning 1976-2016.

 

Numerär

 

På holmar och skär i landskapets del av Mälaren fanns under perioden 1982-88 i genomsnitt 313 par fisktärna, vilket innebär en täthet av 1 par/km² sjöyta (Thomas Pettersson m.fl., opubl.). Beståndet i östra halvan av landskapet beräknades i mitten av 1980-talet till ca 1 030 par (Thomas Skoglund 1985). I Lindesbergs kommun fanns vid en heltäckande inventering 1987-89 sammanlagt 98 par i 36 sjöar, dvs. motsvarande en täthet av 1 par/km² sjöyta (Jan-Erik Malmstigen & Mats Andersson 1990). Om täthetsvärdet 1 par/km² sjöyta slås ut på Västmanlands sammanlagda sjöareal, ca 669 km², erhålls således ca 670 par i landskapet. För Mälarens del syntes beståndet vara stabilt under perioden 2005-2014 (Thomas Pettersson & Ralf Lundmark 2015). Ulf Ottosson m.fl. (2012) beräknade det västmanländska beståndet till 1 000 par, en siffra som förmodligen kan stämma rätt bra som ett medelvärde för de senaste decennierna.

 

Historik

 

Fisktärnan nämns av Johan Fischerström (1785) i sin beskrivning av Mälaren, men utan några närmare uppgifter om förekomst: ”Tärnan (Sterna Hirundo) som icke trifves i annat sälskap än med sin hona, har sit bo vid Stenholmar, kan ej bortsnappa annan fisk än den som går i vattenbrynen, och bortreser innan vinterkölden tillsätter (1) [”Sterna nigra skall finnas omkring Upsala.”]”.

 

För Örebro läns del skrev Carl Rudolf Sundström (1868) att fisktärnan ”...träffas icke sällsynt vid nästan alla större sjöar.”. Från Rytterne rapporterade F. U. Wrangel (1886, s. 37) att ”Fiskmåsen och tärnan förekomma vissa tider mycket talrikt.”.

 

Carl Kjellin (1911) nämner fisktärnan i förbigående från några sjöar i Sura: ”… den 21 juli i år… [---] Vägen går mellan två sjöar, som bära de lättfunna namnen Västersjön och Östersjön. [---] …äro strax därefter framme vid sjön, hvilken bär det mera egendomliga än vackra namnet Glåpen. [---] Tärnor flyga skrikande öfver oss…”.

 

I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns en fisktärna, tyvärr odaterad: ”Västerås” (nr. D 65).

 

Inget tyder på annat än att fisktärnan var en allmänt förekommande häckfågel under 1800-talet och 1900-talets första hälft, även om konkreta uppgifter saknas nästan helt. Följande två rapporter bör nämnas:

 

1922      ”...sköts den 13 augusti i år en fisktärna (Sterna hirundo), märkt med museets ring n:r 4221, vid Fläcksjön, Fleckebo socken i Västmanland. Fågeln märktes som unge af amanuens H. Lohmander vid Kägleholm i Nerike den 6 juli 1919.” (Anonym 1922c).

1930      ”I samband härmed meddelades, att några av fören:s medlemmar m. fl. d. 24/6 d. å. speciellt i och för ringmärkning, företagit en motorbåtsfärd till skäret Gimpelstenarna [Ängsö], känt som häcknings- eller åtminstone fyndplats för åtskilliga fåglar, såsom gråtrut, fiskmås, fisktärna, stor- och småskrake, roskarl m. fl.” (V.N.F. 1930-12-13, § 4).

 

Från och med 1950-talet fram till 1975 finns åtskilliga häckningsuppgifter, spridda i stort sett över hela Västmanland. Några av de mest anmärkningsvärda uppgifterna, i kronologisk ordning:

 

1950      137 bon Tjugholmen, Hjälmaren, i Arboga (Ragnar Edberg 1964).

1952      ”Sveriges troligen största fisktärnekoloni (c:a 135 bon), belägen på Tjugholmen i Hjälmaren, har i sommar varit övergiven, närmast beroende på störande semesterfirare (R. Edberg, Örebro).” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953).

1954      Minst 150 ad. med bon Gimpelstenarna i Ängsö 12.6 (Bo Kumlin, opubl.). ”Samtidigt häckade c:a 100 par fisktärnor (B. Kumlin).” (Bertil Walldén 1955, s. 226).

1958      ”Den 4.5. kom det första exemplaret till Sjömosjön [Fellingsbro], men sedan dröjde det ca 14 dagar innan arten mera allmänt började visa sig i trakten. Dess uppträdande i år kännetecknas av en markant tillbakagång. I Dysjön [Fellingsbro] har detta år häckat 2 par mot normalt det dubbla. Inom vissa områden har den varit helt försvunnen.” (Åke Ulander 1958).

1958      ”Fåglar som kraftigt ökat i antal är fiskmåsen och fisktärnan [Hällefors].” (Axel Forsberg 1958).

1958      50 par Stora Skorven, Mälaren, i Rytterne (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1961      66 bon Bredgrund, Hjälmaren, i Arboga (Ragnar Edberg 1964).

1972      ”143 par noterades på 6 öar. Samtliga tärnor finns alltså på 8 % av antalet ö-bildningar. 86 % av beståndet häckar på öar med annan vitfågel, särskilt fiskmås. Största kolonin bestod av 40 par [Ängsö].” (Lars Lindell 1973c).

 

Ett på året sent fynd före 1976:

 

1975      1 1K Väringen i Näsby 2.10 (Torsten Lindstedt gm Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

 

Flyttning och övervintring

 

Årets första fisktärnor brukar ses i mitten eller slutet av april (mediandatum 1976-2016: 21 april), med en tydlig tendens till att anlända allt tidigare på senare år.

 

I regel har flertalet fisktärnor lämnat Västmanland före augusti månads utgång, men några brukar ändå ses i september, ibland ända in i oktober. Mediandatum för sista observation 1976-2016 är den 19 september. Möjligen har det blivit vanligare med sena fisktärnor på senare år, men det kan också vara en effekt av fler rapportörer sedan sekelskiftet.

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

27 april

4 september

1986-1995

26 april

8 september

1996-2005

16 april

1 oktober

2006-2015

12 april

28 september

2016

10 april

10 september

 

Fenologiska ytterlighetsdatum under perioden 1976-2016 är den 3 april 2005 respektive den 27 oktober 2008.

 

Vårsträcket av fisktärna är ganska klent överlag med sammanlagt endast 52 rapporter om sträckande fåglar under perioden 1976-2016. De högsta (minst 100 ex.) dagssummorna:

 

2008      150 str. (NV) Framnäs i Västervåla 11.5 (Jan Hellström & Leif Lejdelin, opubl.).

2014      120 str. (NO) Framnäs i Västervåla 14.5 (Jan Hellström, opubl.).

 

Retursträcket i juli och augusti är desto talrikare och kulminerar i slutet av juli och början av augusti. De högsta (minst 500 ex.) dagssummorna:

 

2002      650 str. (SV) Galten vid Dåvö i Munktorp 28.7 (FiV 34:108).

2009      583 str. (V) Kvicksund i Rytterne 22.7 (Joachim Strengbom m.fl., opubl.).

2013      659 str. (V) Kvicksund 9.8 (FiV 45[2-3]:43).

 

Tidsmässig fördelning av fisktärnor som rapporterats som sträckande 1976-2016.

 

En större (minst 200 ex.) ansamling av rastande fisktärnor:

 

1997      300 r. Granfjärden i Ängsö 7.5 (Bernt Larsson, opubl.).

 

Minst 33 i Västmanland ringmärkta dunungar har resulterat i återfynd, se tabell.

 

Område/månad

J

F

M

A

M

J

J

A

S

O

N

D

Sverige

 

 

 

 

 

3

3

2

 

 

 

 

Danmark

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

Belgien

 

 

 

1

 

 

1

 

1

 

 

 

Storbritannien

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

Frankrike

 

 

 

 

 

 

 

3

2

 

 

 

Spanien

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

Gabon

 

 

1

 

 

1

 

 

 

 

 

 

Angola

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

Namibia

 

1

1

 

 

 

 

 

 

1

 

 

Sydafrika

 

 

1

 

 

 

 

 

2

1

1

 

 

En unge som ringmärktes på Bredgrund, Hjälmaren, i Arboga den 1 juli 1962, kontrollerades i Angola den 14 november 1984, dvs. över 22 år senare (Ulf Eriksson 1986c).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen S. h. hirundo.

 

Publicerad 2017-09-01