Gluttsnäppa Tringa nebularia (Gunnerus 1767)

 

Utbredning

 

Gluttsnäppan häckar sällsynt och lokalt på myrar, framför allt i nordvästra Västmanland. Säkerställda häckningar genom observation av dunungar har rapporterats från två lokaler under perioden 1976-2017, medan häckning har bedömts som trolig på ytterligare fem lokaler. I övrigt är den en regelbunden och tämligen allmän genomflyttare under vår, sommar och tidig höst.

 

Lokaler med säkerställd eller trolig häckning 1976-2017.

 

Numerär

 

Häckningar, säkerställda eller troliga, har under perioden 1976-2017 rapporterats från sju lokaler med enstaka par. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har bedömt att sju (7) par häckar i Västmanland, en siffra som jag bedömer vara något i underkant med tanke på att flera oupptäckta häckningslokaler kan finnas i det sämre inventerade Bergslagen. Jag väljer därför siffran 10.

 

Historik

 

Gluttsnäppan nämns först av Johan Fischerström (1785) i sin beskrivning av Mälaren, men utan hänvisning till Västmanland: ”Glutten (Sc. Glottis) som är mindre almän och uppehåller sig på vattensjuka fält”.

 

I Arboga skolors fågelsamling finns en gluttsnäppa: ”♂ Arboga 1867 Hr. Veterin. Läk. R. Silfverhjelm” (Ulf Eriksson 1985). Beträffande Örebro län skrev Carl Rudolf Sundström (1868) att den ”...förekommer, enligt Herr Löwenhjelm, sällsynt under flyttningarna.”.

 

Vadare i maj o juni gluttsnäppan… …allmänna...” (ur brev från konservator Edvard Råberg, Köping, den 11 juni 1923, till lektor O. M. Floderus).

 

I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns två gluttsnäppor och ytterligare en i Naturhistoriska riksmuseets samlingar:

 

1900      ”V.N.F. Ridderstolpe Ryttern 1900” (nr. C 49).

1920      ”Köpingstrakten. aug. 1920. V.N.F. E. Råberg” (nr. XI).

1940      ”köpingstrakten” (Göran Frisk, in litt.).

 

Bengt H. Girell (1958) skriver följande angående Hässlösundet i Irsta/Västerås: ”Under åren fram till 1945 gjordes åtskilliga besök vid Hässlö. [---] Den bästa tiden för de södersträckande vadarna är från andra veckan i juli till omkring mitten på september. För egen del har jag endast anteckningar från augusti-september. En genomgång av dessa visar följande iakttagna arter… …gluttsnäppa… Av dessa äro samtliga nu nämnda arter… …regelbundna arter. [---] Gluttsnäppan och svartsnäppan bruka uppträda enstaka eller med två eller tre exemplar.”.

                

Vid den s.k. ”Tippen” vid Östersjön i Sura var ”Gluttsnäppor och brushanar [---] vanliga gäster...” på 1950-talet (Harald Wedérus 1958), vilket senare bekräftades av Göran Lundqvist (1972): ”Skogssnäppan var en ganska vanlig gäst vid sjön, likaså grönbenan och gluttsnäppan. De två sistnämnda kunde man ofta finna här sommaren igenom.”.

 

Enligt uppgift från Hans Källander (1965) kunde gluttsnäppan dock vara ovanlig i Bergslagen på 1950-talet: ”Norrmogen i Ramsbergs sn är en normalt mager bergslagssjö. I juli och början av augusti 1954 fanns efter reglering präktiga gyttjebankar runt sjön. Under några observationsdagar iakttogs här 5 gluttsnäppor... [---] ...ses mot bakgrunden av att... ...gluttsnäppa... ...trots flera års tämligen flitiga exkurerande i dessa trakter aldrig iakttagits.”.

 

Vid Norsa i Munktorp sågs gluttsnäppan ”…rastande och sträckande tiden maj-sept, som mest upp till 15 ex.” (Arne Eklöw 1970). Vid Västersjön i Sura var gluttsnäppan ”En av de vanligaste snäpporna under sträcket.” under åren 1969-72 (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972).

 

I övrigt inga särskilda uppgifter i litteraturen före 1976 annat än att gluttsnäppan var en regelbunden och tämligen allmän genomflyttare. Dock bör följande två, möjligen tre, häckningsuppgifter nämnas:

 

1974      2 pulli Knuthöjdsmossen i Hällefors 27.7 (Jan Sjöstedt, opubl.).

1975      ”Under atlasinventeringar i nordvästra Västmanland noterades vidare varnande gluttsnäppa i mitten av juni.” (Lars Lindell 1975e). ”Ett varnande ex. i lämplig häckningsbiotop norr om Hällefors 15.6 (Henry Hirsimäki). Enda fyndet under häckningstid tidigare är en varnande fågel på en mosse väster om Kopparberg i mitten av 1950-talet (Carl-Ivan Carlsson),” (Lars Lindell 1976d). Lokalen 1975 är Tattarmossen i Hällefors (Henry Hirsimäki, muntl.).

 

Flyttning och övervintring

 

Vårsträcket inleds ofta i mitten eller slutet av april och kulminerar i början av maj. Redan i mitten av juni ses gluttsnäppor på sydflyttning i ganska stora antal. Sträcket klingar sedan av i juli och augusti och sträcket har i princip upphört efter början av september. Undantagsvis kan enstaka gluttsnäppor ses i oktober. Mediandatum för första respektive sista vårfynd av minst 10 ex. under perioden 1976-2017 är den 30 april respektive den 19 maj. Mediandatum för första respektive sista sommar- och höstfynd av minst 10 ex. under perioden 1976-2017 är den 6 juli respektive den 10 augusti.

 

Period

Mediandatum för

första vårfynd

(minst 10 ex)

Mediandatum för

sista vårfynd

(minst 10 ex)

1976-1985

5 maj

21 maj

1986-1995

29 april

19 maj

1996-2005

30 april

19 maj

2006-2015

28 april

18 maj

2016-2017

1 maj

16 maj

 

Period

Mediandatum för

första höstfynd

(minst 10 ex)

Mediandatum för

sista höstfynd

(minst 10 ex)

1976-1985

14 juli

27 juli

1986-1995

16 juli

4 augusti

1996-2005

2 juli

9 augusti

2006-2015

16 juli

24 augusti

2016-2017

2 juli

30 juli

 

Undantagsvis kan vårens första gluttsnäppor ses redan i början av april och det tidigaste kända fyndet utgörs av en ensam fågel vid Ervallaängarna i Ervalla den 8 april 1983 (Erik Jansson, opubl.). Enstaka fåglar kan ibland dröja kvar in i oktober och det senaste kända fyndet utgörs av en ensam fågel vid Frövisjön i Skultuna den 27 oktober 2014 (Pentti J. Tatti, opubl.).

 

Tidsmässig fördelning av fynd med minst 10 ex 1976-2017.

 

Större (minst 100 ex.) ansamlingar under perioden 1976-2017:

 

1978      131 r. Nötmyran i Västerfärnebo 10.5 (Bo Eriksson, opubl.).

1995      Sjömosjön i Fellingsbro 12-17.5, som mest 150 r. 15.5 (FiV 27:131).

1995      Gnien vid Högbyn i Ramnäs 12-15.5, som mest 142 r. 15.5 (FiV 27:131).

1999      Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 9-13.5, som mest 260 r. 10.5 (FiV 31:121).

1999      Gussjöbäck i Fläckebo 9-12.5, som mest 230 r. 10.5 (FiV 31:121).

1999      270 ex. Nötmyran i Västerfärnebo 13.5 (FiV 31:121).

2011      Gorgen vid Hällby 3-4.5, som mest 120 ex. 4.5 (FiV 43[2-3]:37).

2013      100 r. Frövisjön i Skultuna 5.8 (FiV 45[2-3]:40).

2015      120 r. Gorgen vid Hällby 3.5 (FiV 47[2-3]:43).

 

Den högsta dagssumman av sträckande gluttsnäppor utgörs av 100 ex. vid Fläcksjön i Fläckebo den 10 maj 1987 (Berndt Söderlund m.fl., opubl.).

 

Omfattningen av vårflyttningen varierar stort mellan olika år, men är stabil över tid. Variationerna orsakas troligen i hög grad av vädersituationen då fåglarna passerar liksom tillgången på rastplatser. Exceptionella år är å ena sidan 1995 och 1999, å andra sidan t.ex. åren 1989-91. Omfattningen av höststräcket tenderar däremot att öka långsiktigt.

 

 

Senast uppdaterad 2018-08-15