Havstrut Larus marinus Linné 1758

 

Utbredning

 

Havstruten häckar lokalt på mindre holmar och skär i större sjöar. Häckningsförekomsten är i hög grad knuten till Mälaren där säkerställda häckningar har rapporterats praktiskt taget årligen på flera lokaler. Därutöver har säkerställda häckningar av mer tillfällig natur rapporterats från Furuholmen, Väringen, i Ervalla 2014 och Bredgrundet, Hjälmaren, i Arboga 2015.

 

Lokaler med säkerställd häckning 2000-2023.

 

Numerär

 

Säkerställda häckningar har rapporterats från sammanlagt sex lokaler i Mälaren 2000-2023, som mest tre (3) ett enskilt år. Martin Green (1988) antog att 5-10 par häckade årligen enbart i den del av Mälaren som hör till Västerås kommun, vilket jag tror var en överskattning. Häckning är relativt enkelt att konstatera om så är fallet, men häckningarna äger i regel rum på isolerade holmar och skär som sällan och oregelbundet besöks av rapporterande ornitologer. Detta kan vara en förklaring till att förekomst saknas vissa år i figuren nedan. Å andra sidan antyder figuren en minskning under perioden. Denna minskning korrelerar också till att antalet sedda havstrutar i övrigt har minskat under motsvarande period. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat antalet par i Västmanland till sju (7), en siffra som jag väljer att nedjustera till fem (5).

 

 

Antal årligen rapporterade havstrutar under perioden 2000-2023.

 

Historik

 

Johan Fischerström (1785) spekulerade i sin beskrivning av Mälaren om kanske också havstruten häckade där: ”Trutten eller Fiskmåsen (Larus fuscus, kanske ock Marinus) som bygger vid holmarne och återkommer med Norsen om våren.”.

 

Under 1900-talets första hälft var dock havstruten uppenbarligen en rar syn i Västmanland och endast följande uppgifter är kända:

 

1927      ”Sällsynt fågel i Mälaren. Ett exemplar av den stora havstruten (Larus marinus) sköts häromdagen ute i Blacken.” (WLT 1927-04-23).

1933      ”I sjön Halvarsnoren i Grythytte s:n, Örebro län, observerade jag den 17 juli en gammal havstrut på nära håll, dels på vattnet, dels flygande. I samma sjö såg jag den 21 aug. en ungfågel av samma art. Någon häckning tror jag dock ej ha förekommit.” (Edvard Rådberg 1933b).

1942      ”Noterades... ...den 31.7. 1942 i Väringen [Ervalla/Näsby], samt även några dagar i aug. samma år.” (Arne Eklöw 1953).

 

Från 1950-talet är blott fyra fynd kända, samtliga från Asköviken i Västerås-Barkarö och alla i april månad:

 

1955      ”Askö den 27.4.1955 8 ex. I övrigt få uppgifter från Vstm.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956).

1955      2 ex. Asköviken 29.4 (Bo Kumlin, opubl.).

1956      1 ex. Asköviken 2.4 (Bo Kumlin, opubl.).

1957      2 ex. Asköviken 19.4 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

                

Först på 1960-talet tycks havstruten ha börjat uppfattas som en mer eller mindre regelbunden fågel och t.ex. Ola Björlin m.fl. (1965) betecknade den som en ”Strykgäst” vid Asköviken.

 

Några fynd från sent 1960-tal respektive 1970-talets första hälft talar om juvenila fåglar sommartid. Dessa skulle, om åldersbestämningen var korrekt, kunna indikera att häckningar ägt rum i Mälaren redan då:

                

1969      ”1 ex 5 och 11.7 samt 2 ad + 1 juv 30.7 Norsa [Munktorp], Köping (Arne Eklöw).” (Ingvar Granqvist 1970b).

1972      ”12/6 Havstrut 2 ad och juv ex. [Ängsö].” (Anonym 1972). ”2 ad. och 4 juv. iakttogs i juni-juli vid Ängsö (Lars Lindell m.fl.).” (Lars Lindell 1973e). ”På ön Grisen, blott ett par stenar i Grisfjärden [Ängsö], sågs havstrut vid varje besök i juni. Som mest 2 ad och 4 juv den 12.6, vilket framkallade misstankar om häckning i området.” (Lars Lindell 1973c).

 

Västmanlands allra första säkerställda häckning rapporterades 1976, då ett par häckade på Skorvflisen, Blacken, i Rytterne (MVOF 8:78). Därefter rapporterades häckningar nästan årligen vid Mälaren. Utanför Mälaren rapporterades säkerställda häckningar från Väringen i Ervalla/Näsby (1992, 1995-1996, 1998), Storsjön i Möklinta (1988) samt Stensjön i Möklinta/Sala (1999).

 

 

En bild som visar text, skärmbild, nummer, diagram

Automatiskt genererad beskrivning

Lokaler med säkerställd häckning 1976-1999.

 

Några större (minst 10 ex.) ansamlingar är inte kända från tiden före 1976.

 

Större (minst 25 ex.) ansamlingar under perioden 1976-1999:

 

1978      32 ex. Galten vid Sävholmen i Kolbäck 13.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1980      Sjöhagen i Västerås 24-28.3, som mest 43 ex. 27.3 (Västmanlands rapportkommitté).

1980      33 ex. Kvicksund i Rytterne 16.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1981      Sjöhagen i Västerås 11-26.3, som mest 41 ex. 12.3 (Västmanlands rapportkommitté).

1983      30 ex. Sjöhagen i Västerås 20.3 (Västmanlands rapportkommitté).

1984      35 ad. Sjöhagen i Västerås 3.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1985      Sjöhagen i Västerås 29-30.3, som mest 38 ad. 29.3 (Västmanlands rapportkommitté).

1985      35 ex. Hjälmaren i Arboga 1.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1987      48 ad. Sjöhagen i Västerås 8.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1995      33 ex. (28 ad., 5 2K) Fulleröfjärden i Västerås-Barkarö 10.2 (Västmanlands rapportkommitté).

1999      Västeråsfjärden i Västerås 6-14.3, som mest 36 ex. (35 ad., 1 2K) 14.3 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Det första kända vinterfyndet i Västmanland gjordes i Ängsö den 9 februari 1964, då två adulta fåglar sågs (Hans-Olof Hellkvist, opubl.). Därefter dröjde nästa vinterfynd till 1972 men därefter rapporterades den årligen från Granfjärden i Kärrbo/Ängsö. Som mest före 1976 sågs 6 ex. (5 ad., 1 2K) den 27 januari 1974 (Kjell Ingeström, opubl.). I mitten av 1990-talet sköt antalet vinterfynd i höjden.

 

 

Flyttning och övervintring

 

Havstrutar ses praktiskt taget året om, men kan vissa vintrar saknas under den allra kallaste perioden. Ett betydande sträck passerar landskapets sydöstra delar från början av mars till början av april. Stora ansamlingar kan då ibland ses övernatta på Västeråsfjärden i Västerås. Även milda höstar kan större ansamlingar dröja sig kvar in i december. De största (minst 50 ex.) ansamlingarna 2000-2023:

 

2001      Västeråsfjärden i Västerås 25-26.3, som mest 165 ex. (155 ad., 10 3K-) 26.3 (FiV 33:85; Ralf Lundmark, opubl.).

2003      61 ex. (54 ad., 7 1K+) Västeråsfjärden 29.12 (FiV 35:117).

2004      69 ex. Västeråsfjärden 17.3 (FiV 36:135).

2006      Västeråsfjärden 4-5.4, som mest 79 ex. (74 ad., 2 3K, 3 2K) 5.4 (FiV 38:127; Niclas Lignell & Ralf Lundmark, opubl.).

2007      123 ex. (112 4K+, 11 3K-) Västeråsfjärden 21.3 (FiV 39:79).

 

Veckovis fördelning av antalet individer under perioden 2000-2023.

 

Vinterfynd (1.12-15.2) har gjorts årligen sedan mitten av 1990-talet för att dessförinnan ha noterats oregelbundet. Antalet individer vintertid ökade snabbt under 1990-talets andra halva och som mest noterades närmare ett hundra fåglar vintern 2003/04. Sedan mitten av 2000-talets första decennium har havstruten åter minskat i antal under vinterperioden. Vinterfynden görs nästan uteslutande i anslutning till Mälaren.

 

 

En adult hona (benring med inskriptionen ”JET5”) som den 14 maj 2002 ringmärktes på häckningsplats på Hornøya, Varanger, i nordligaste Norge har registrerats vid flera tillfällen i Västmanland under åren 2003-2009:

 

2003      Djuphamnen i Västerås 5.11 och 11.11 (Markus Rehnberg 2004; Markus Rehnberg, opubl.).

2004      Djuphamnen i Västerås 29.10 (Markus Rehnberg, opubl.).

2005      Lögarängen i Västerås 20.11 (Markus Rehnberg, opubl.).

2007      Öster Mälarstrand i Västerås 17.1 (FiV 34:79; Markus Rehnberg, opubl.).

2009      Köpings hamn i Köping 17.1 och 7.2 (Oskar Nilsson m.fl., opubl.).

 

Senast uppdaterad 2024-06-04