Hämpling Linaria cannabina (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Hämplingen häckar sparsamt i buskmarker, särskilt hagmarker, och i ruderatmarker i anslutning till hamnar, industrier etc. i Mälarområdet. I Skogslåglandet är förekomsten betydligt glesare och i Bergslagen är den mycket lokalt förekommande. Det är tveksamt om den häckar årligen i Övre Bergslagen.

 

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid och i lämplig häckningsbiotop 1974-84. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

 

 

Lokaler med fynd under häckningstid och i lämplig häckningsbiotop 2002-2017.

 

Numerär

 

Få inventeringar genom åren har beaktat hämplingen, men följande inventeringsresultat föreligger från perioden 1976-2017:

 

1983           1,0 par/km² landarea på Ängsön (2 045 ha) i Ängsö, där 21 par bedömdes häcka (Åke Berg & Thomas Skoglund 1985).

1984           Ingen häckning inom 190 hektar jordbruksmark vid de s.k. Trådarängarna i Irsta, dvs. ett område mellan Limstabäcken och Gäddeholm (Åke Berg 1985).

1985           Ingen häckning på ca 250 hektar ängsmark, hävdad såväl som ohävdad, vid Nötmyran i Västerfärnebo (Åke Berg 1986; Åke Berg & Bo Eriksson 1992).

1986           Ingen häckning inom 226 hektar jordbruksmark och ädellövskog vid Holm i Västerås-Barkarö (Thomas Pettersson 1992).

1985-91      1,6 par/km² landarea vid Asköviken i Dingtuna/Rytterne/Västerås-Barkarö, där 0-7 par bedömdes häcka inom 222 hektar jordbruksmark (Thomas Pettersson, opubl.).

 

Under 1980-talet ansågs hämplingen minska i antal och betraktades redan då som ovanlig i Bergslagen (FiV 15:95). Beträffande Fagersta kommun i Västanfors och Västervåla skriver Leif Lejdelin (1984) att ”...arten har minskat påtagligt under det senaste decenniet och osäkerhet råder om fågeln fortfarande är häckfågel i kommunen eller ej.”. Vid Asköviken tenderade hämplingen att minska under perioden 1992-2000.

 

 

 

Under perioden 2001-2013 har hämpling rapporterats från sammanlagt 274 lokaler under häckningstid, främst i södra och östra Västmanland. Denna rapportering är spontan och ingalunda systematisk och sannolikt finns hundratals ej rapporterade häckningsförekomster. Flera av de rapporterade lokalerna representerar mer än ett par, vilket gissningsvis uppvägs av att hämplingen har minskat under de senaste decennierna. Ännu en gissning får bli att en av fyra häckningslokaler har rapporterats genom åren, vilket ger en populationsstorlek i Västmanland på i storleksordningen 1 000 par. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har dock beräknat antalet par i Västmanland till 3 000.

 

 

 

Historik

 

I sin beskrivning av Mälaren nämner Johan Fischerström (1785) hämplingen på ett högst intetsägande sätt: ”Hämplingen (Fr. Cannabina) som ur Skoglunden uphäfver sin gällande röst”. Carl Rudolf Sundström (1868, s. 12) konstaterade kort att hämplingen ”…är allmän.” i Örebro län och Adr. Giöbel (1888) skriver, sannolikt från Hällefors: ”Bofinken kommer nog af sig sjelf, der träd ej alldeles saknas, men den lilla älskliga grönsiskan med sin näpna röst och känslan tilltalande sång, hämplingen och den granna steglitsen, för att ej tala om domherren och sidensvansen m. fl., fordra alla att få något till lifs, innan de bry sig om att komma fram till bys.”.

 

I en studie av fröspridning hos bl.a. fåglar, nämner August Heintze (1915) två bofynd i Västerås år 1914: ”Västerås. Ur tvenne undersökta bon...”. I Västeråstrakten var den för övrigt en årlig häckare i början av 1900-talet: ”Häckar årligen i Wås trakten. 1923” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9].

 

Under 1950- och 1960-talen och t.o.m. 1975 nämns hämplingen sporadiskt i litteraturen och på ett sådant sätt att den bör ha varit så pass allmänt förekommande, i vart fall i större delen av landskapet, att den sällan rönte någon särskild uppmärksamhet. Följande uppgifter föreligger:

 

·         Lundby socken i Västerås: ”...häckande, mindre allmän.” (Sven-Olof Andersson 1954).

·         Sjöhagen i Västerås: ”I de snåriga skogsmarkerna mellan Andelsslakteriet och Johannisberg trivs... ...hämplingen...” (Bertil Walldén 1955, s. 244).

·         Asköviken i Västerås-Barkarö: Årsviss (tabell i Bertil Walldén 1955, s. 255).

·         Norsa i Munktorp: ”Rätt allmänt häckande.” (Arne Eklöw 1970).

·         Östersjön i Sura: ”På örternas fruktställningar klänger ständigt hämplingar...” (Harald Wedérus 1958, s. 348).

·         Väringen i Ervalla/Näsby: ”Grönfink och en och annan hämpling hålls bland backarnas björk och en.” (Erik Sjöstedt 1958, s. 294).

·         Trätten i Norberg: ”Hämplingen håller även till här men är eljest sällsynt i denna trakt.” (Bengt H. Girell 1958, s. 120).

·         Grängesberg: ”Berndt Larsson har aldrig påträffat arten omkring Grängesberg.” (Kjell Bylin 1975, s. 427).

 

Större (minst 100 ex.) ansamlingar och sträcksummor före 1976:

 

1973      100 ex. Valnö i Dingtuna 29.9 (Thomas Pettersson, opubl.).

1975      300 str. Asköviken i Västerås-Barkarö 14.9 (Kjell-Olof Hedlund, opubl.).

1975      100 str. Asköviken 27.9 (Kjell-Olof Hedlund, opubl.).

 

Hösten 1975 inräknades sammanlagt 325 hämplingar på sträck vid Gnien i Ramnäs (Sören Larsson 1975b).

 

Ett vinterfynd (1 december – 28 (29) februari) är känt före 1976:

 

1968      ”2 hanar Arboga soptipp slutet av dec (Hans-Erik Karlsson, Lars-Erik Spritt).” (VF 29:123).

 

Flyttning och övervintring

 

Hämplingen flyttar bort i september och början av oktober och efter mitten av oktober ses blott få kvardröjande fåglar, undantagsvis ett stycke in i november. Mediandatum för sista observerade hämpling, bortsett från rena vinterfynd, se nedan, är för perioden 1976-2017 den 11 oktober. Tidpunkten för de sista hämplingarnas avfärd från Västmanland har successivt senarelagts under perioden:

 

Period

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

7 oktober

1986-1995

2 oktober

1996-2005

12 oktober

2006-2015

21 oktober

2016-2017

11 november

 

De första hämplingarna anländer i regel i slutet av mars och sträcket pågår i stort sett under hela april månad. Mediandatum för första observerade hämpling, bortsett från rena vinterfynd, se nedan, är för perioden 1976-2017 den 24 mars. Tidpunkten för de första hämplingarnas ankomst till Västmanland har successivt tidigarelagts under perioden:

 

Period

Mediandatum för

första observation

1976-1985

31 mars

1986-1995

1 april

1996-2005

21 mars

2006-2015

13 mars

2016-2017

15 mars

 

 

 

De allra största (minst 100 ex.) ansamlingarna och sträcksummorna 1976-2017:

 

1976      100 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 21.8 (Kjell-Olof Hedlund, opubl.).

1976      200 str. (S) Notudden i Fläckebo 11.9 (Kalle Källebrink, opubl.).

1990      200 r. Barkaröskären i Kungs Barkarö 17.9 (Lillebror Hammarström m.fl., opubl.).

1990      150 ex. Sjöholmen i Björskog 24.9 (Mikael Hedman, opubl.).

2000      100 str. (S) Sjöholmen i Björskog 17.9 (Jörgen Lindberg, opubl.).

2002      150 str. (SV) Malmön i Köping 16.8 (Jörgen Lindberg, opubl.).

2006      100 r. Husta och Majaskeka i Köping 2-3.4 (FiV 38:157).

2006      150 r. Vibybäcken i Arboga 1.10 (FiV 38:157).

2009      100 r. Nederby i Fellingsbro 23.9 (FiV 41:114).

2011      150 ex. Årby i Hallstahammar 3.10 (FiV 43[2-3]:56).

2015      150 ex. Spikskär i Björskog 19.9 (FiV 47[2-3]:59).

 

Vinterfynd (1 december – 28 (29) februari) under perioden 1976-2017:

 

1984         8 ex. Storslåttern i Ängsö 5.12 (Åke Berg, opubl.).

1996         4 ex. Korsberga, Lundby, i Västerås 29.1 (FiV 28:163).

1997         1 ex. Munkängen i Västerås 13.12 (FiV 29:160).

2000         4 ex. Tunagärde i Hallstahammar 26.12 (FiV 32:97).

2004         2 ex. Hacksta i Västerås 4.1 (FiV 36:156).

2004/05    2-3 ex. Hacksta och Munkboängen i Västerås 5.12-20.2 (FiV 37:144).

2006         1 ex. Hacksta i Västerås 1.1 (FiV 38:157).

2006         1 ex. Fellingsbro i Fellingsbro 8.1 (FiV 38:157).

2006         1 ex. Gålby i Köping 17.12 (FiV 38:157).

2007         1 ex. Malmön i Köping 5.1 (FiV 39:108).

2009/10    1-2 ex. Köpings soptipp i Köping 26.12-9.1 (FiV 41:114; FiV 42[2-3]:54).

2012         2 ex. Erikslund i Köping 15.1 (FiV 44[2-3]:57).

2012         3 ex. Tillberga kyrka i Tillberga 16-17.12 (Eva Johansson m.fl., opubl.).

2012/13    Svanå, Färdskär och Lyckmans i Haraker 20.12-27.2, som mest 40 ex. 23.2 och 27.2 (FiV 45[2-3]:59).

2012/13    1 ex. Årby i Hallstahammar 23.12-1.1 (FiV 45[2-3]:59).

2012         10 ex. Lyckmans i Haraker 25.12 (Håkan Johansson, opubl.).

2012         1 ex. Snar-Sörby i Hubbo 28.12 (Bernt Larsson, opubl.).

2013         Ståltorp i Sura 5.1-25.2, som mest 16 ex. 25.2 (FiV 45[2-3]:59).

2013         2 ex. Framnäs i Sura 21.2 (FiV 45[2-3]:59).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen L. c. cannabina.

 

Senast uppdaterad 2018-08-24