Innehåll

 

Behandlat område

 

I Västmanlands fåglar behandlas fågelfaunan i landskapet Västmanland, vilket geografiskt skiljer sig betydligt från Västmanlands län. Anledningen till att landskapet, och inte länet, valts som det område jag behandlar är en långvarig tradition i Sverige både inom faunistiken och floristiken att regionindela per landskap. Man har bl.a. ansett att landskapen ”äga naturliga gränser i högre grad än exempelvis länen” (FSF 6, s. 13). Denna tradition har sedan fått prägla Sveriges Ornitologiska Förenings (numera Birdlife Sverige) regionindelning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Underlag

 

Underlaget till Västmanlands fåglar har insamlats framför allt genom noggrann genomgång av regionala rapportkommitténs i Västmanland arkiv. Därutöver har ornitologisk och zoologisk litteratur, såväl rikstäckande som regionala och lokala, genomgåtts. Några zoologiska samlingar har gåtts igenom och en landskapstäckande ortnamnsstudie har gjorts inom ramen för detta arbete.

 

 

Struktur

 

Varje art redovisas i en egen monografi. Jag har valt att separera redovisningen dels i en del som speglar nuvarande förhållanden, dels i en historisk del. Med nuvarande förhållanden avses perioden från och med 1976. Det har visat sig att den datamängd som erhålls under några decennier är rätt lagom för de analyser jag gör. De historiska avsnitten avser att göra en komplett genomgång av vad som är känt om respektive art före 1976, inklusive förhistoriska uppgifter om sådana finns. Arttexterna har för överskådlighetens skull försetts med ett antal återkommande underrubriker. Det är uppenbart att jag i allt väsentligt har plagierat uppställningen i Sveriges fåglar (SOF 2002). Denna struktur är synnerligen bra och jag har inte ansett det mödan värt att försöka konstruera någon annan bara för att hitta ett eget koncept. Artförteckningen i Upplands fåglar (Martin Tjernberg 1996) har också inspirerat mig mycket. Texternas längd varierar. Det beror i första hand på att olika arter har uppmärksammats i olika hög grad. Vissa arter har ett mer komplicerat uppträdande, andra är mer intressanta ur bevarandesynpunkt, t.ex. på grund av att de minskar i antal. De flesta av de arter som i någon utsträckning har uppträtt i landskapet under omständigheter som tyder på att de häckat, har illustrerats med utbredningskartor. En stor mängd diagram syftar till att ge en tydligare bild av olika arters uppträdande över tid. Jag har valt att vara mycket tydlig när det gäller användandet av äldre uppgifter. I stor utsträckning används rena citat och dessa markeras med såväl citationstecken som kursiv stil.

 

 

Artlistans omfattning

 

Västmanlands fåglar behandlar samtliga arter som häckar fritt eller på annat sätt uppträder regelbundet i landskapet, oavsett om de har nått Västmanland på naturlig väg eller har inplanterats. Dessutom behandlas alla tillfälligt uppträdande arter (”rariteter”). Uppenbara rymlingar som t.ex. undulat Melopsittacus undulatus har dock utelämnats. För de arter där det är troligt att fynden avser fåglar som inte har nått landskapet på naturlig väg, lämnas en kommentar i respektive artmonografi.

 

 

Systematik

 

Jag valde ursprungligen att följa den systematik och namngivning som är den officiella i Sverige och som bl.a. kommer till uttryck i Sveriges fåglar (SOF 2002). Numera följer jag IOC World Bird List (senaste version 13.2).

 

 

Utbredning

 

Underrubriken Utbredning används för alla arter som häckar regelbundet i landskapet. Texten ger information om tre saker, nämligen arternas utbredning, deras huvudsakliga biotopkrav samt hur vanliga de är. Uttrycket ”förekommer” används liktydigt med ”häckar” medan ”uppträder” anger att en art iakttas i ett område utan att häcka.

  • Texten om utbredningsområdet är översiktlig och kan ses som en kommentar till kartorna. Målet är att beskriva inom vilket område arterna häckar regelbundet. Detta görs huvudsakligen med använda delområden som begrepp och de stora, ungefär likstora, enheterna västra och östra Västmanland, separerade genom gränsen mellan Örebro och Västmanlands län. Den naturgeografiska indelningen av landskapet i Mälarområdet, Skogslåglandet och Bergslagen används ofta.
  • Biotopbeskrivningarna har gjorts rätt summariska, främst av det skälet att mer detaljerad information ofta saknas. Avvikande häckningsmiljöer eller boplatsval har dock i regel angivits. Ett visst utrymme har också ägnats åt sentida förändringar.
  • Värdet av preciserade metoder att ange fågelarternas täthet är uppenbart. I Västmanlands fåglar har, i synnerhet då mer precisa uppgifter saknas, den traditionella graderingen allmän - tämligen allmän - sparsam - sällsynt använts.

 

 

Kartor

 

Utbredningen hos landskapets häckfåglar, regelbundna såväl som tillfälliga, illustreras med kartor. Grundkartans utseende framgår av figuren. Den visar konturerna av de kommuner, eller delar av kommuner, som innefattas i landskapet och de större sjöarna och vattendragen. Vad gäller frågan om landskapets geografiska avgränsning har jag valt att följa Lantmäteriverkets Röda kartan. Detta innebär bl.a. ibland ganska stora avvikelser mot gällande administrativa gränser. Det innebär också en bristande överensstämmelse med ”regionalfaunorna” i Dalarna och Södermanland.

 

Förekomst anges per s.k. atlasruta, vilken motsvarar de äldre ekonomiska kartbladen på 5x5 km. Rutorna sammanfaller med det så kallade Rikets nät (RT90).

 

n

fylld ruta markerar fynd under häckningstid och i lämplig häckningsbiotop vid minst ett tillfälle

l

fylld prick markerar säkerställd häckning minst en gång

 

 

Förekomst

 

För arter som påträffats i Västmanland men som inte häckar regelbundet används underrubriken Förekomst. Det gäller såväl arter som uppträder regelbundet under flyttningen utan att häcka (t.ex. kustpipare) som tillfälliga gäster. För de senare avses endast förhållandena fr.o.m. år 2000. Här nämns det sammanlagda antalet fynd i landskapet om detta är känt liksom antalet fr.o.m. år 2000, medan eventuella fynd före år 2000 redovisas under rubriken Historik. Preciserade fynddata och referenser lämnas för alla arter som har påträffats upp till tio gånger. För övriga arter preciseras i regel endast det allra första fyndet om detta är känt, samt fynden fr.o.m. år 2000, om dessa är tio eller färre. I övriga fall har förekomsten efter det första fyndet behandlats mer schematiskt. För samtliga arter där det anges ett bestämt antal fynd, totalt eller under perioden fr.o.m. år 2000, finns underlag i form av listor med fynddata arkiverade hos regionala rapportkommittén.

 

Ibland råder osäkerhet om två eller flera iakttagelser som gjorts på en viss lokal eller på närbelägna lokaler gäller samma eller skilda individer, t.ex. för tofslärka Galerida cristata vid Bäckby i Västerås-Lundby 9-10.7 1991 och på samma lokal 16.9 1991. Vid sådana tillfällen anges antalet fynd med den högre siffran, följt av en parentes med det troliga antalet individer, här: två fynd (troligen 1 ex).

 

 

Numerär

 

Under rubriken Numerär anges aktuella beräkningar av olika arters samlade bestånd i Västmanland och/eller i olika kommuner och delområden. Även storleken av större kolonier anges under denna rubrik.

 

 

Historik

 

Rubriken Historik beskriver förhållandena före år 2000. Då landskapets äldre fågelfauna tidigare ej har dokumenterats samlat, ägnas rätt mycket utrymme åt detta. Särskilt tiden före 1950 redovisas så fullständigt som möjligt.

 

 

Histogram

 

För flera arter redovisas det tidsmässiga uppträdandet i Västmanland med hjälp av histogram, oftast uppdelat per månadstredjedel, dvs. datumen 1-10, 11-20 respektive 21-30 (28, 29, 31). Kvardröjande individer har inräknats i alla aktuella delsummor. En fågel som iakttagits på en lokal 31.8-1.9 har alltså inräknats i summan både för augustis sista månadstredjedel och september månads första. Totalsumman kan därför mycket väl överstiga det sammanlagda antalet individer.

 

Om antalet fynd under perioden fr.o.m. år 2000 är mycket lågt, har i vissa fall en längre tidsperiod använts för att illustrera artens tidsmässiga uppträdande.

 

För många arter redovisas även deras numerära utveckling i landskapet. Då redovisas oftast perioden fr.o.m. år 2000, men om en betydande förändring har ägt rum tidigare, har i vissa fall en längre tidsperiod använts för att illustrera artens tidsmässiga uppträdande. För vissa arter saknas komplett underlag och då redovisas de data som har varit tillgängliga.

 

Histogrammen utgår i regel från antalet individer. För mer talrikt uppträdande arter, t.ex. salskrake, används begreppet fågeldagar. Om det på en lokal setts fyra salskrakar ena dagen och tre fåglar dagen efter ger detta sju fågeldagar oavsett om det rör sig om samma individer eller ej. I några fall används antal fynd. Skälet till detta är att dessa arter normalt uppträder i enstaka eller i ett fåtal exemplar, men att det vid något tillfälle har iakttagits större flockar. Det har då ansetts att uppdelningen på fynd bättre visar arternas uppträdande under olika delar av året. Det framgår av respektive diagramrubrik vilken enhet som använts.

 

 

Flyttning och övervintring

 

Rubriken förekommer endast för arter som häckar eller har häckat regelbundet i Västmanland samt för vissa andra som uppträder regelbundet under flyttningen. Här nämns bl.a. uppgifter om höga sträcksummor liksom stora ansamlingar av rastande fåglar på särskilt viktiga lokaler.

 

 

Rasförhållanden

 

Här nämns i förekommande fall kort vilken eller vilka raser (underarter) som uppträdandet i Västmanland gäller. Observera att rubriken saknas hos monotypiska arter.

 

 

Kommentar

 

I vissa fall har det funnits anledning att ompröva äldre fynd av sällsynta fåglar. Några av dessa har visat sig vara felaktiga eller otillfredsställande styrkta vilket anges under denna rubrik. I regel handlar det om "officiella" omprövningar av regionala rapportkommittén och/eller SOF:s raritetskommitté. I något enstaka fall har jag på eget bevåg satt publicerade fynd i fråga. Då har jag alltid redovisat detta noggrant. Under denna rubrik redovisas även vissa fynd av sällsynta fåglar som inte kunnat artbestämmas, t.ex. skrikörnar Clanga pomarina/clanga och biätare Merops sp. I förekommande fall lämnas en kommentar huruvida uppträdandet kan anses vara spontant eller inte.

 

 

Referenser

 

En betydande del av den löpande texten upptas av litteraturreferenser. Det främsta skälet till det är att underlätta för dem som önskar utförligare information om t.ex. fynd av mycket sällsynta arter eller om beräkningarna av olika arters numerär i ett visst område. Preciserade uppgifter har försetts med referenser av fem olika typer:

(1) Till uppgifter i tidskrifter efter 1975 ges endast volym och sidhänvisning. Använda förkortningar förklaras nedan.

(2) Till böcker hänvisas på gängse sätt med författarnamn och årtal. Som en service lämnas ofta även sidhänvisning.

(3) Flitigt citerade publikationer nämns endast genom förkortning och sidhänvisning. Om verket är uppdelat i volymer utan genomlöpande paginering ges även volymnummer. Förkortningarna visas nedan.

(4) Hänvisningar kan även ske till lokala klubbar och föreningar, se tabell nedan. Det kan gälla kommentarer till manuskript och preliminära kartor för Västmanlands fåglar. Sådana uppgifter finns dokumenterade och arkiverade.

(5) Opublicerade uppgifter har medtagits i den utsträckning de bedöms utgöra väsentlig kompletterande information.

 

 

Vissa förkortningar

 

Rk

raritetskommittén (SOF)

Rrk

regionala rapportkommittén

Vstm/T

den del av landskapet som ligger i Örebro län

Vstm/U

den del av landskapet som ligger i Västmanlands län

Vstm/W

den del av landskapet som ligger i Dalarnas län

 

 

Källförkortningar

 

Af                        

Arosfåglar (Västerås ornitologiska klubb)

Fb                        Fältbiologen
FFK Medd.         

Meddelanden från Frövi Fågelklubb

FiD                     

Fåglar i Dalarna

FiN                      Fåglar i Närke
FiS                       Fåglar i Sörmland

FiU                     

Fåglar i Uppland
FiV                      Fåglar i Västmanland

FoFl                

Fauna och flora
GNM               Göteborgs Naturhistoriska Museum (årsbok)
Js                         Jaktsignalen
Lst T                    Länsstyrelsen i Örebro län
Lst U                    Länsstyrelsen i Västmanlands län
Media                  (utgiven av xxx)
MDOF                 Meddelanden från Dalarnas Ornitologiska Förening

MVOF                

Meddelanden från Västmanlands Ornitologiska Förening

Nkn                     

Naturklubbsnytt (Ramnäs naturklubb)

NRM              

Naturhistoriska Riksmuseet
OS                          Ornis Svecica
Pandion              

(utgiven av Frövi fågelklubb)

RC

Ringmärkningscentralen
RC/Å                    Ringmärkningscentralens årsrapport
RNK                 Ramnäs Naturklubbs Årsbok
RVS                     Rudbeckianska skolan i Västerås
SBT                      Svensk Botanisk Tidskrift

SJNT                   

Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift
SJT                      Svenska Jägarförbundets Tidskrift
SN/T                    Sveriges Natur (tidskrift)
SN/Å Sveriges Natur (årsbok)
VF                       Vår Fågelvärld
V.N.F. Västmanlands Naturvetenskapliga Förening
VLT Vestmanlands Läns Tidning
Vo                       

Värmlandsornitologen

VOK Info             Informationsbladet (Västerås ornitologiska klubb)
VstmN                 Västmanlands läns natur
ÖLJÅ Örebro Läns Jaktvårdsförenings Årsskrift