Råka Corvus frugilegus Linné 1758

 

Förekomst

 

Råkan är en regelbunden och tämligen allmän genomflyttare vår och höst. Den ses sällsynt även sommar och vinter. Någon säkerställd häckning har inte rapporterats under perioden 1976-2017, även om årsungar vissa år har setts ganska tidigt på sommaren, ibland redan i början av juli. Detta skulle kunna tyda på enstaka oupptäckta häckningar i östra Västmanland, men kanske ändå lika gärna, eller hellre, tidiga flyttare från kolonier i Uppland.

 

Historik

 

Beträffande Örebro län skrev Carl Rudolf Sundström (1868) att råkan ”...träffas enslig under flyttningstiderna.”. Ytterligare ett par fynd från 1800-talet är kända, båda anmärkningsvärt nog i landskapets västra halva där råkan idag är klart ovanligare än i öster:

 

1876      Norra delen af Örebro l. 1876 enl. ? (Jfr. Kolthoff ō Jägerskiöld” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

1887      ”Hellefors (A. Giöbel). Einige Stücke kamen den 16. März und bleiben ungefähr 14 Tage.” (Carl Rudolf Sundström 1892, s. 40).

 

Ett par uppgifter om häckning föreligger från 1920-talet:

 

1925      ”Nu i vår, hade ett par råkor byggt bo på ön, men på obekant sätt blev boet förstört och sedan har fåglarna varit försvunna.” (ur brev den 25 maj 1925 från H. Nordahl, skogvaktare på Ängsö, till lektor O. M. Floderus). ”Häckande i Ängsö 1925.” (Matts Floderus 1925).

1927      ”Även i Sala finnes en råkkoloni” (SJT 65:191).

 

Annars var råkan bekant som genomflyttare, förmodligen en sparsamt förekommande sådan. Matts Floderus (1925) skriver t.ex. att ”enstaka individ iakttagna eller dödade vinter- och vårtiden i kråkflockarna, såsom vid Västerås 1924 30/3 samt i Köpings- o. Noratrakten”. Och A. Kempe (1911) skrev angående råkan i Västmanlands län att ”de ännu sydligare råkorna stryka om vårarna kring öfver slätten.”. Kända fynd och uppgifter i övrigt under 1900-talets tre första decennier:

 

1924      ”2 exemplar tagna med fosformos vid Nordanby invid Västerås mars 1924. Vintertid i kråkflockarna enstaka exemplar.” (Ur odaterade anteckningar i V.N.F.:s arkiv, undertecknade av Tenow, förvarade i Västerås stadsarkiv). ”Meddelade hr Tenow… …att ett par råkor av honom nyligen dödats vid Nordanby strax utanför Västerås.” [V.N.F. 1924-04-11; § 8]. Det är säkerligen dessa två råkor som finns i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar: ”Västerås. 1924. V.N.F. R. Tenow.” (nr. C 215); ”Västerås. 1924.” (nr. C 277).

1924      ”Har endast sett råkor i Västeråstrakten på vårarna i Mars och April och då i kråkflockar.” (Ur promemoria daterad av år 1924, undertecknad av J. V. Ödman).

1924      ”Vidare demonstrerades konserverade ex. av några mera sällsynta fåglar nyligen funna inom Västmanland, nämligen rörhöna av kapten E. Nordlund, nordisk gulärla av O. Cronstedt, båda vid Fullerö, råka vid Västerås…” (V.N.F. 1924-09-20, § 4).

1925      ”Köpingstr. enstaka ex. iaktagna varje vår i kråkflockarna enl. konservator E. Råberg” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

1930      ”En råka hade i okt. 1930 skjutits vid Hagbyholm i Irsta skn och blivit konserverad enl hr G. Nilsson.” (V.N.F. 1931-01-24, § 10).

 

Sedan dröjer uppgifter om råka i Västmanland till 1950-talet, men då tycks den å andra sidan ha ökat i antal. Erik Strandell (1958) skrev t.ex. att ”Under den tidiga förvåren samlas råkor i stora skaror över gärdena vid Macksta [Köping] utefter vägen mot Västerås.”. Andra var något mer försiktiga i sina omdömen om råkans uppträdande i landskapet. Bertil Walldén (1955, s. 236) skrev att råkan ”...ibland påträffats i sträckande kråkflockar på hösten och sannolikt är årsviss gäst på sin väg till och från den isolerade råkkolonin vid Uppsala.”. Hans Avelin (1970) skrev att råkan var ”Troligen regelbunden översträckare.”, medan Ingvar Granqvist (1970b) menade att den var ”Regelbunden vårsträckare.”. Ett par större (minst 50 ex.) rapporterade ansamlingar tyder ändå på att råkan var högst regelbunden och inte alls ovanlig, i vart fall inte på våren:

 

1957      60 r. Saltängen i Västerås 21.3 (Hans Avelin 1970; Anonym 1970m). ”Västmanland är ett genomgångsland för många fågelarter. Vissa är lätta att upptäcka och noteras därför regelbundet, medan andra passera mer oförmärkt. Råkan hör förmodligen till den senare kategorin, av publicerade uppgifter att döma. En av anledningarna är troligen att råkorna sällskapar med kråkorna i det enormt kraftiga sträck, som går över våra trakter, och inte rastar i så stor utsträckning. Ett undantag var 21 mars 1957, då jag räknade kråkor N Örjansverkstaden, Västerås, och ca 60 råkor gick ned på åkrarna tillsammans med stora mängder kråkor, kajor och starar. Den gången räknade jag in ca 800 kråkor den dryga timme jag vistades där. [---]” (Anonym 1970m).

1962      104 r. Gränsta, Lundby, i Västerås 19.3 (Bo Kumlin, opubl.).

 

Efter mitten av 1960-talet ökade antalet fynd markant, men höstfynd gjordes relativt sparsamt före 1976 och årligen först från och med 1971.

 

Antal rapporterade fynd av råka 1956-75.

 

Vid Gnien i Ramnäs inräknades 5 råkor på vårsträcket 1975 och 4 på hösten samma år (Sören Larsson 1975b).

 

Vinterfynd (december-februari) före 1976:

 

1964/65    3 ex. Ekorrfallet i Ramnäs 6.12 (Anonym 1965).

1967/68    1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 11.2 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1968/69    1 ad. Västerås stad i Västerås 15.1 (Ingvar Granqvist 1970b). 2 ex. Västerås stad 21.1 (Ingvar Granqvist 1970b). 1 ex. Munkängen i Västerås 23.2 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1970/71    ”Övervintrat i Sala-trakten (Stefan Björklund)” (Anonym 1971b). ”I Sala en övervintring 1970-71 (Stefan Björklund).” (Lars Lindell 1976d).

1971/72    1 ex. Lögarängen i Västerås 13.2 (Pentti J. Tatti, opubl.).

1974/75    1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 20.1 (Lars Lindell 1976d). 1 ex. Askö i Västerås-Barkarö 28.2 (Henry Hirsimäki, opubl.).

 

Ett fynd i juni är känt före 1976:

 

1969      ”Dessutom i Västerås… …1 ex 8.6 (Per Ålind).” (Ingvar Granqvist 1970b).

 

Flyttning och övervintring

 

Höstflyttningen inleds med små antal redan i juli eller augusti, men den absoluta merparten av råkorna passerar i oktober. Mediandatum för första och sista höstfynd 1976-2017 med minst 5 ex. är den 10 oktober respektive den 15 oktober. Vårflyttningen inleds i slutet av februari eller början av mars, kulminerar i mitten av mars och klingar sedan av under april månad. Eftersläntrare ses dock rätt ofta ett stycke in i maj. Mediandatum för första och sista vårfynd 1976-2017 med minst 5 ex. är den 13 mars respektive den 18 april.

 

Antal rapporterade individer 1976-2017, fördelade veckovis.

 

Period

Mediandatum (minst 5 ex) för

 

första

vårobservation

sista

vårobservation

första

höstobservation

sista

höstobservation

1976-1985

14 mars

26 april

16 oktober

19 oktober

1986-1995

19 mars

1 maj

8 oktober

10 oktober

1996-2005

9 mars

13 april

8 oktober

13 oktober

2006-2015

14 mars

17 april

10 oktober

13 oktober

2016-2017

7 mars

1 april

11 oktober

24 oktober

 

Sträcket berör främst de sydöstra delarna av landskapet.

 

Lokaler med fynd av minst 10 ex. någon gång under perioden 1976-2017.

 

Vinterfynd (december – februari) görs praktiskt taget årligen i varierande antal, dock med en tendens till ökning sedan mitten av 1990-talet.

 

 

Fynd i juni månad, dvs. helt utanför de normala sträckperioderna, görs långt ifrån årligen och med en tendens till allt färre på senare tid. Av de totalt sex fåglar i figuren nedan där ålder har uppgivits, var fyra adulta och två var ettåringar (2K).

 

 

Större (minst 50 ex.) ansamlingar och sträcksummor 1976-2017:

 

1982      50 ex. Djuphamnen i Västerås 18.3 (FiV 14:104).

1997      50 r. Norra Lövsta i Dingtuna 8.10 (FiV 29:159).

2004      56 str. (SV) Storängen i Ängsö 13.10 (FiV 36:155).

2008      62 r. Lövsta i Dingtuna 15.10 (FiV 40:108).

2009      114 str. (SV) Kvicksund i Rytterne 10.10 (FiV 41:112).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen C. f. frugilegus.

 

Senast uppdaterad 2018-08-18