Turkduva Streptopelia decaocto (Frivaldszky 1838)

 

Utbredning

 

Turkduvan häckar mestadels i trädgårdar och parker i tätorter runt om i landskapet men med en tyngdpunkt i förekomsten till östra och södra Västmanlands orter. På senare år har turkduvor i allt högre utsträckning rapporterats också från större jordbruksfastigheter, även under häckningstid.

 

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984.

 

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.4-31.7) 2007-2017.

 

Numerär

 

En förnyad riksinventering 1998 gav vid handen för Västmanlands del en minskning med tre fjärdedelar sedan föregående inventering drygt tjugo år tidigare (Lennart Risberg & Paul Axelsson 1999). Det samlade beståndet bedömdes då till 20-25 par, varav knappt hälften, ca 10 par, i Västerås stad.

 

Eftersom merparten av Västmanlands turkduvor tycks övervintra i landskapet och därtill samlas på vissa platser vintertid, är det i många fall enklare att där bilda sig en uppfattning om beståndets storlek. En välfrekventerad uppehållsort vintertid, och därtill välbevakad, är Munkängen i Västerås. I figuren nedan åskådliggörs det högsta inräknade antalet årligen och som synes varierar siffrorna avsevärt. Förutom en tillfällig återhämtning i mitten av 1990-talet är antalet det senaste decenniet blott en spillra av de högsta värdena på 1970- och 1980-talen. Detta kan anses bekräfta bilden av att populationsstorleken kulminerade på 1980-talet, även om tänkbara felkällor finns.

 

 

Figuren nedan står emellertid i kontrast mot det ovan sagda, eftersom den visar en närmast kontinuerlig ökning fram till början av 2010-talet. Måttet som används i figuren är förvisso grovt, men kanske kan det ändå stödja en bild av att turkduvorna under den senaste tiden har spritt sig från tätorterna till landsbygden.

 

 

Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 30 par. Med tanke på att åtskilliga turkduvepar numera i högre utsträckning undgår upptäckt, väljer jag siffran 50.

 

Historik

 

Turkduvan rapporterades första gången år 1961 från Västerås: 1 ex. Sommarro, Viksäng, den 26 februari, och fågeln hade setts i området under en längre tid (Gunnar Lignell m.fl., opubl.). Följande uppgift avser sannolikt samma fynd: ”Meddelade flygplansmästare Åke Andersson, att han iakttagit turkduvan i Västerås vid Sommarro. Det var första gången denna fågel, som är stadd på invandring i vårt land, blivit iakttagen i Västerås.” (V.N.F. 1962-03-27, § 2). Året efter sågs den för första gången i Nora: ”Den 11.5.1963 sågs ett ex. i Born, 5 km N Nora stad, Västmanland.” (Peter Bernövall 1965). År 1964 rapporterades den häcka i Fellingsbro: ”Häckade Fellingsbro 1964 (Hans-Erik Karlsson, Lars-Erik Spritt).” (Hans Avelin 1970).

 

Från och med år 1965 rapporterades turkduvan årligen och från flera lokaler i landskapet. Kända uppgifter 1965-70:

 

1965         1 ex. Munkängen i Västerås 22.2 (Janne Virking, opubl.).

1965         ”Juni: ett par turkduvor sågs länge på samma plats varför det är möjligt att de häckade [”Fagersta-markerna”].” (Per Leif Lejdelin 1965).

1965         1 ex. Nora 6.6 (Västmanlands rapportkommitté).

1965         ”Carl Nordlund: Turkduvor har under 3 veckor hållit till i Gussjö by [Fläckebo].” (V.N.F. 1965-11-08).

1966         1 sj. Nora ca 1.4 (Hans Ljungkvist, opubl.).

1966         ”Under 1966 har 1-3 ex. hållit till i Västerås (flera observatörer). Ungfåglar sedda 1966 (Einar Björklund).” (Hans Avelin 1968). 1 ex. Kristiansborg i Västerås 19-29.7 (Västmanlands rapportkommitté).

1966         ”Ett ex. sågs vid Gräsnäs, Arboga i juli 1966 (Jan Håkanson).” (Hans Avelin 1968).

1967         1 ex. Nybron i Ramnäs 11.6 (Västmanlands rapportkommitté).

1968         ”Iakttagelser av 1-4 ex vid Virsbo, Arboga, Surahammar, Köping... ...Fagersta och flera platser i Västerås.” (Hans Avelin 1970).

1968-70   ”I Sala har stammen ökat från 2 ex hösten 68 till minst 20 ex i mars 70 (Stefan Björklund).” (Ingvar Granqvist 1970b).

1969         ”8 ex Köpings hamn okt.-nov. (Arne Eklöw).” (Ingvar Granqvist 1970b).

1970         1 sj. Nora ca 1.4 (Hans Ljungkvist, opubl.).

1970         2 ex. Bryggargården i Västerås 13.4 (Stefan Karlsson, opubl.).

1970         ”24.5... 1 turkduva, Hedtjärn [Hedtjärnen i Västanfors] (Kjell Bergqvist, Eero Kauramäki)” (Anonym 1970c). ”1 ex. 24.5 Hedtjärn, Fagersta (Eero Kauramäki).” (Arne Sjögren 1972).

1970         ”Turkduvan hade kommit långt tidigare än mitt obs-datum den 3.6 [Frövi i Näsby]. Förbiseendet berodde på att den uppehöll sig i ett villaområde, jag sällan besöker. In i detta område sträcker sig en kil av fuktig, nästan ’subtropisk’ vegetation med dominans av björk och al, där duvorna enligt uppgift mest setts. Senare hade de iakttagit med två ungar.” (Erik Jansson 1970). ”En häckning vid Frövi (Erik Jansson).” (Arne Sjögren 1972).

 

En ovanligt stor ansamling före 1975 bör nämnas:

 

1974      40 ex. Tönsta, Lundby, i Västerås ca 1.9 (Janne Virking, opubl.).

 

En riksinventering 1974-75 gav följande resultat för Västmanlands del: ”Fynd gjordes över större delen av landskapet, med rap­porter från ca 20 samhällen. Fem av dessa uppgavs ha i storleksordningen 10-20 par turkduvor, nämligen Västerås, Sala, Köping, Hallstahammar och Ar­bo­ga, medan inget av de återstående hade mer än 4-5 par. Alla de större förekoms­terna låg i landskapets s.ö. del. Enligt lrk torde Västmanland vara någorlunda väl inventerat. Bestånd 80-100 par.” (Lennart Risberg 1978).

 

Flyttning och övervintring

 

Turkduvan är av allt att döma i huvudsak en stannfågel och rör sig endast korta sträckor från häckningsplatserna. Sträckande fåglar har rapporterats ett fåtal gånger under perioden 1976-2017. Det kan noteras att merparten av dessa fynd härrör från landskapets västra halva:

 

1976      1 str. (S) Fläcksjön i Fläckebo 14.11 (Kalle Källebrink, opubl.).

1981      2 str. Hällefors 15.5 (Birger Sander gm Tomas Carlsson, opubl.).

1982      1 str. Yxe i Lindes 6.8 (Hans Ljungkvist, opubl.).

1985      1 str. (N) Sjömosjön i Fellingsbro 16.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1985      1 str. Sjömosjön 12.7 (Ulf Eriksson, opubl.).

2002      2 str. (N) Sörbysjön i Fellingsbro 25.4 (FiV 35:119).

2002      1 str. (NO) Södra Ås i Nora 16.5 (FiV 35:119).

2002      1 str. (N) Södra Ås 10.6 (FiV 35:119).

 

En årsunge som ringmärktes i Malmö i Skåne den 16 oktober 1980, återfanns död, troligen skjuten, i Sala den 26 september 1981 (RC/Å 1981:3:54).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen S. d. decaocto.

 

Publicerad 2018-03-29