Sjöorre Melanitta nigra (Linné 1758)

Förekomst

Sjöorren förekommer regelbundet som genomflyttare, såväl vår som höst. Oftast ses den rastande men nattsträckande flockar hörs också. Den ses sällsynt sommartid, undantagsvis även på vintern. Antalet rapporterade fynd har ökat markant sedan millennieskiftet. Sjöorren har också uppgivits häcka en gång, men inte under perioden 2000-2023.

Historik

I SOF (1948, s. 58) står att läsa om sjöorren: ”Passerar på sträcket övriga landskap, dock ej uppgiven från Vstm.”. Men redan i mitten av 1800-talet uppgav Carl Rudolf Sundström (1868) från Örebro län att ”Den är ingalunda sällsynt under flyttningen” och tillade att den ”...benämnes inom länet ’Svärta’..”.

Ytterligare tidiga rapporter:

1923      ”Jag iakttog nu i dessa pingstdagar bl. a. en sjöorre……troligen alltså på flyttning… [”de små insjöar, som genom lertagning till tegelfabriken bildats vid vägen ut till Sala landsförsamlings kyrka. Pingsten 1923…”].” (Henrik Hasselgren 1923).

1942      2 r. Väringen i Ervalla/Näsby 14.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1942      10 ex. Väringen 17.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1946      6 (3 ♂♂, 3 ♀♀) r. Väringen 2.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1947      17 r. Väringen 4-5.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1947      2 r. Väringen 6.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1947      2 ex. Väringen 14.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1947      4 r. Väringen 15.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1947      12 ex. Väringen 20.5 (Arne Eklöw, opubl.).

1948      ”En flock hördes natten till den 15.5.1948 sträcka över Pershyttan [Nora] i sydvästra Västmanland.” (T. Herner 1951).

Det förefaller rätt uppenbart att sjöorren under 1900-talets första hälft var underrapporterad. Arne Eklöw (1953) uppgav till exempel att den ”Rastar regelbundet i Väringen [Ervalla/Näsby] under vårsträcket. Tidigaste iakttagelse den 4.5. Flockar på upp till 20 ex. ha setts. År 1950 sågos två honor så sent som den 3.6.”.

Vid Asköviken i Västerås-Barkarö ansågs den på 1950-talet vara en årsviss genomflyttare (Bertil Walldén 1955). Hans Avelin (1958) bekräftade: ”Stundom förekommer under flyttningstid… …och sjöorre. Den senare höres ofta under majnätter sträcka över viken och dra bort över land.”.

Kända fynd under 1950-talet:

1950      2 ♀♀ Väringen 3.6 (Arne Eklöw 1953).

1951      ”Natten mellan 12-13 maj 1951 hördes en flock sjöorrar sträcka över Fagerön, en ö belägen söder om Ängsö. På morgonen iakttogs också ett 50-tal sjöorrar som kretsade runt och slog ned på vattnet långt ute på fjärden. Även denna art torde vara ny för Västmanland.” (Sten-Bertil Fredriksson 1953). ”Natten mellan den 12. och 13.5.1951 hördes en flock sträcka över Fagerön, söder om Ängsö i Västmanland. På morgonen iakttogs ett 50-tal ex. som slog ned långt ute på fjärden.” (Sten-Bertil Fredriksson 1955b).

1954      ”Flock av sjöorrar sträckte österut i 23-tiden. [---] Senare under natten hördes mängder av sjöorrar sträcka mot natthimlen i östlig riktning, med starka lockläten som 'radiosignaler'.” vid Ångsjön i Irsta/Kärrbo 11.5 (Jens Wahlstedt 2004).

1954      Nattsträckande flockar, minst 100 ex., Asköviken 14.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      1 ad. ♂ r. Vågsjön i Gunnilbo/Odensvi/Sura 9-11.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      1 honf. Asköviken 7.11 (Bo Kumlin, opubl.).

1955      Nattsträckande flock Asköviken 27.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1959      Nattsträck Asköviken 5.5 (Bo Kumlin, opubl.).

År 1959 rapporterades ett bofynd från Hornfisksjön i Ramsberg/Skinnskatteberg: ”Häckning av arten förekom år 1959 i sjön Hornfisken i Riddarhyttan i N Västmanland. Boet med fem ägg anträffades vid pingsten. Båda fåglarna har setts av ett flertal personer förutom av undertecknad. Tidigare ej funnen som häckfågel söder om Härjedalen.” (Kurt Johansson 1960). I detta sammanhang kan också följande nämnas: ”Har observerats några gånger i små skogstjärnar i fagerstatrakten under senare år (Göran Cederwall).” (Ingvar Granqvist 1970b).

Från 1960-talet och till och med 1975 föreligger åtskilliga rapporter som sammantaget visar att sjöorren var högst regelbunden under vårflyttningen. Nedan listas mer anmärkningsvärda fynd under perioden 1961-1975, dvs. större (minst 50 ex.) ansamlingar samt sommar- och vinterfynd:

1963      100 r. Norasjön i Nora 10.11 (Peter Bernövall, opubl.).

1964      50 ex. Gussjön i Fläckebo 24.5 (Stefan Svenaeus, opubl.).

1972      1 r. Måholmssundet i Ängsö 20.6 (Lars Lindell 1972c; Lars Lindell 1973e).

1974      1 ♀ r. Stora Sumpen i Kolbäck 26.12 (Västmanlands rapportkommitté).

1975      1 ♀ Södra Hörken i Ljusnarsberg 26.7 (Gunnar Lind 1976).

1975      300-400 r. Råsvalen i Linde 1.11 (Lars Lindell 1976d).

Vinterfynd under perioden 1976-1999, exklusive fynd i december:

1983      1 honf. Sjömosjön i Fellingsbro 2-14.1 (Jan-Erik Malmstigen & Göran Pettersson, opubl.).

1983      1 ♀ r. Grythytteviken i Grythyttan 30.1 (FiV 15:81).

Flyttning och övervintring

Sjöorrens vårflyttning passerar Västmanland i huvudsak mellan mitten av april och mitten av maj. Höstflyttningen är mer utdragen och mindre talrik. Ibland ses de första höstflyttande sjöorrarna redan under högsommaren, men annars vanligast i oktober och november. Milda höstar kan en del sjöorrar ses även in i december.

Veckovis fördelning av fynd av sjöorre 2000-2023.

Mediandatum för första och sista vårobservation under perioden 1976-2023 är den 11 april respektive den 27 maj. Mediandatum för första och sista höstfynd under samma period är den 20 augusti respektive den 20 november. Förutom att de första fynden för året har gjorts allt tidigare, se tabell nedan, kan man lägga märke till att höstflyttningen blivit mer utdragen. Mediandatum för första höstobservation har tidigarelagts med två månader och mediandatum för sista höstfynd har senarelagts med cirka en månad.

Fynd under vintermånaderna (januari, februari, december) görs ganska sällan och inte årligen, även om fynd i december har ökat sedan millennieskiftet. Dessa decemberfynd bör dock snarare betraktas som sena höstfynd än vinterfynd. Fynd från februari månad saknas helt men ett (1) fynd i januari föreligger under perioden 2000-2023, även det kanske att betrakta som ett mycket sent höstfynd:

2018      7 r. Grythytteviken 20.1 (FiV 50[2]:27).

Fyndbilden domineras av sjöorrar som ses rasta, oftast i större sjöar. De stannar i regel inte längre än högst en dag på samma plats och uppenbarligen vilar de enbart utan att födosöka. I ett fåtal fall har sjöorrar rapporterats som ”födosökande”, men utan ytterligare kommentarer, utom i ett fall, nämligen en adult hanne som rastade vid Bärlingen i Kolbäck 12-13 april 2009 och som ”fiskar musslor hela tiden” (Per Eriksson m.fl., opubl.).

Sträckande flockar kan ofta höras nattetid på våren. Detta fenomen är dock klart vanligare i landskapets östra halva än i väster. En analys av tjugo års fyndmaterial gav också vid handen att vårsträckets riktning över Västmanland är tydligt östlig (Thomas Pettersson 1998b).

Lokaler med fynd av sträckande sjöorrar 2000-2023, den stora majoriteten hörda nattetid på våren.

Rastande sjöorrar ses ofta parvis eller i mindre flockar på upp till något eller några tiotal. Undantagsvis ses större ansamlingar och ett hundra eller fler fåglar har setts framför allt på våren. De största (minst 150 ex.) ansamlingarna 2000-2023:

2004      150 r. Granfjärden i Kärrbo/Ängsö 28.4 (FiV 36:111).

2006      185 r. Galten vid Klovstenen i Kolbäck 29.4 (FiV 38:99).

2015      150 r. Västeråsfjärden i Västerås 29.4 (FiV 47[2-3]:29).

2021      170 r. Åmänningen i Västervåla 4.5 (FiV 54[2]:35).

2022      163 r. Granfjärden 26.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      200 r. Galten vid Sävholmen i Kolbäck 24.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      190 r. Ullersättersviken, Väringen, i Näsby 24.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      150 r. Åmänningen 25.4 (Västmanlands rapportkommitté).

Antalet rapporterade fynd har otvivelaktigt ökat kraftigt de senaste tjugo åren. En fråga som då förstås infinner sig är om detta speglar verkligheten eller en ökad ornitologisk aktivitet och som kanske dessutom har blivit mer inriktad på att upptäcka rastande sjöorrar m.m. Den genomsnittliga flockstorleken har också ökat (r_s=+0,699, n=8, P<0.10, Spearman rangkorrelation, tvåsidig) vilket indikerar att det ökade antalet rapporterade sjöorrar åtminstone till viss del motsvarar en faktisk ökning.

Senast uppdaterad 2024-02-02