Tretåig hackspett Picoides tridactylus (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Arten häckar sparsamt över större delen av landskapet med undantag för Mälarregionen där det är tveksamt om den häckar alls. I Mälarregionen förekommer den i huvudsak sällsynt under vinterhalvåret men ett antal iakttagelser under häckningstid i synbarligen lämplig häckningsmiljö föreligger också. Tretåig hackspett behöver orörd produktiv skog, i första hand granskog, med rik förekomst av döda och döende träd. I viss mån utnyttjas också lövträd, t.ex. i strandskogar. Den gynnas av stormfällning och skogsbrand med åtföljande insektsangrepp. Även sumpskog är av betydelse för arten, inte minst vintertid (Mats Andersson 1992c).

 

Lokaler med konstaterad häckning av tretåig hackspett 1976-2017.

 

Lokaler med fynd under häckningstid (1.4-30.6) av tretåig hackspett 1976-2017.

 

 

 

Numerär

 

Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat den västmanländska populationen till 110 par. I ett område på 75 km² runt Nyberget i Lindes, med för landskapet uppenbarligen representativ skogsmark, fanns 3-4 par av tretåig hackspett (Mats Andersson 1992c). Utslaget på hela landskapets skogsmarksareal, cirka 5 500 km², ger detta 220-290 par. En del av skogsmarken i Mälarområdet bör rimligen räknas bort, även om det nog är marginellt i sammanhanget. Tillgängliga siffror antyder en ökning under 2000-talet av det häckande beståndet, även om den kan vara skenbar genom att riktade eftersök av arten förekommer numera i högre grad än tidigare. Samtidigt har arealen stormskadad och bränd skog ökat, vilket gynnar arten. Mot bakgrund av detta föreslår jag 200 par i Västmanland.

 

Historik

 

I sin beskrivning av Mälaren nämner Johan Fischerström (1785) arten, dock utan hänvisning till Västmanland: ”Tåspettan (P. Tridactylus), som på fötterne är allenast försedd med tre tår, då de andre likväl äga fyra.”

 

Beträffande Örebro län skrev Carl Rudolf Sundström (1868, s. 14) att tretåiga hackspetten ”...träffas hela året om, dock sällsyntare under sommaren.”. I Hällefors ansågs den tämligen allmän, ”Hellefors (A. Giöbel). Ziemlich allgemein.” (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 111), och August Carlson (1894, s. 122) beskriver att artens sydgräns gick genom Västmanland: ”Häckar från Nerike, genom Vestmanland, Dalarne...”. Något som Carl Agardh Westerlund (1878-1905, I, s. 137) instämde i, dock oklart vem som citerar vem: ”...häckar från och med Nerike genom Westmanland, Wermland, Dalarne upp till Ishafskusten...”.

 

Från 1900-talets början finns följande vittnesbörd om artens förekomst i Västmanland:

 

1911         ”Och i trädstammarna hackar till och med en så nordlig  fågel som den tretåiga hackspetten.” (A. Kempe 1911, s. 10).

1918         I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns en hanne från Skinnskatteberg 20.9 1918 (Göran Frisk, in litt.).

1918         I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns en tretåig hackspett: ”♂ Kanik Lundby. nov. 1918. V.N.F. G. Nilsson.” (nr. C 96). ”1 ex. skjutet vid Västerås nov. 1918.” (Matts Floderus 1925).

1918/19    ”...synes i vinter i större antal än vanligt ha vandrat söderut. Till Riksmuseet har flera exemplar insändts från... ...Västmanland.” (Einar Lönnberg 1919).

1919         ”Ur en uppsatsx) [”x) Bidrag t. känned. om fågelfaunan i Vestmanlands bergslag o. särskilt i trakten kring Björkborn, Järnboås sn”] av Ingemar Gustafsson ur lärj.föreningens [?]’Hederas’ arkiv ett o. annat, som möjligen kan vara av intresse. Sommaren 1919 häckade tretåiga hackspetten i ett ihåligt äppleträd vid Siggebohyttan [Lindes].” (ur brev den 10 april 1922 från lektor J. E. Ljungqvist, Örebro, till lektor O. M. Floderus). ”Iakttagen häckande bl. a. i Lindesbergs skn 1919” (Matts Floderus 1925).

1920-tal   ”Köpingstr. ses då och då enl. E. Råberg” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). ”…i Köpingstrakten då och då...” (Matts Floderus 1925).

1911-26   ”Värmland, Närke och Västmanland, där han, om än sällsynt, häckar, torde vara hans sydgräns...” (L. A. Jägerskiöld & Gustaf Kolthoff 1911-26, s. 118).

1929         ”En tretåig hackspett hade 1929 10/11 blivit skjuten vid Bärby i Lundby enl. hr G. Nilsson.” (V.N.F. 1930-01-25, § 9).

 

Därefter nämns inte tretåig hackspett i litteraturen förrän på 1950-talet och i allmänna ordalag och som tycks bekräfta artens förekomst i Västmanland.

 

1950-51   ”...hör hemma i barr- och blandskog från Värmland, Västmanland och norra Uppland till norra Lappland...” (Gunnar Svärdson & Sigfrid Durango 1950-51, s. 331).

1951         ”Spillkråkan, gröngölingen och större hackspetten äro mycket vanliga. Men även lilla hackspetten och tretåiga hackspetten förekomma som häckfåglar, ehuru mera sparsamt [i Västerfärnebo].” (Olof Knöppel 1951, s. 49.).

1958         ”Nordliga arter med sydgränsen för sin utbredning förlagd till provinsens norra del äro vitryggig hackspett och tretåig hackspett.” (Bengt H. Girell 1958, s. 107).

1959-63   Söderut sträcker sig hans mera sammanhängande utbredningsområde ned genom Värmland, Västmanland och Uppland, möjligen också Närke.” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1462). Också norra Västmanland tangeras av denna hackspetts utbredningsområde (Girell 1958)...” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1463).

1962         ”Häckar tämligen allmänt-sparsamt, mest i barr- och blandskog, från Dsl, Vrm, Vstm, n. Upl till T Lpm...” (SOF 1962, s. 74).

 

Kända observationer i övrigt till och med år 1950:

 

1941      ”...en hane den 5.10. 1941 vid östra stranden av Väringen [Näsby];” (Arne Eklöw 1953).

1945      ”...en hane den 30.3. 1945 vid Källtorp, Medinge… [Näsby]” (Arne Eklöw 1953).

1949      ”En hona av den tretåiga hackspetten observerades vid Krista gård, V Västerås, den 12.2.1949.” (Sven-Olof Andersson & Helge Kjellström 1953c).

1950      ”...ett ex. den 5.7. 1950 vid Ställdalen [Ljusnarsberg].” (Arne Eklöw 1953).

 

Under perioden 1951-75 rapporterades tretåig hackspett från sammanlagt 18 lokaler under häckningstid, varav i fyra fall med konstaterad häckning. Dessa fördelade sig sockenvis på Möklinta, Sala, Fläckebo och Sura.             

 

Lokaler med fynd under häckningstid (1.4-30.6) av tretåig hackspett 1951-75.

 

Flyttning och övervintring

 

Arten tycks vara i huvudsak stationär, men vissa rörelser förekommer. Bland annat är antalet iakttagelser i Mälarområdet fler under vinterhalvåret än annars. Fåglar som har bedömts som sträckande har rapporterats i fem fall under perioden 1976-2017:

 

1977      1 str. Notudden i Fläckebo 12.10 (Kalle Källebrink, opubl.).

2000      1 str. (S) Gnien i Ramnäs 13.9 (FiV 32:88).

2007      1 str. (S) Kvicksund i Rytterne 19.9 (FiV 39:88).

2007      1 str. (S) Snickarberget i Sura 30.9 (FiV 39:88).

2010      1 str. (S) Kvicksund i Rytterne 16.10 (Pontus Lindberg m.fl., opubl.).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen P. t. tridactylus.

 

Senast uppdaterad 2018-08-17