Vattenrall Rallus aquaticus Linné 1758

 

Utbredning

 

Vattenrallen häckar i vegetationsrika sjöar och ibland även vattendrag. Förekomsten i Västmanland synes starkt knuten till bestånd av bladvass. Den förekommer över i stort sett hela landskapet, men med betydande förekomstluckor i våtmarksfattiga slättbygder liksom i delar av Skogslåglandet och stora delar av Bergslagen.

 

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-84. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

 

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (16.4-31.7) 1985-2017. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

 

Numerär

 

Under perioden 1985-2017 har vattenrall påträffats under häckningstid (16.4-31.7) i sammanlagt 125 s.k. atlasrutor (5x5 km). I flera rutor, i synnerhet i Mälarområdet, förekommer flera par per ruta. Vid en gissning att 50 rutor hyser i genomsnitt 5 par per ruta, ger detta cirka 375 par i Västmanland. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 400 par.

 

Om man mäter förekomsten som antal rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (16.4-31.7) synes en tendens till minskning efter ett par toppår 2005 och 2006.

 

 

Vid Asköviken i Västerås-Barkarö var minskningen av antalet individer under häckningstid under perioden 1995-2017 statistiskt säkerställd (P<0,02; n=23; rs=˗0,735).

 

 

Säkerställda häckningar har rapporterats näst intill årligen sedan millennieskiftet, men någon tydlig tendens till ökning eller minskning kan inte ses. Det ökade antalet rapporterade häckningar de senaste tjugo åren får tillskrivas en ökad rapporteringsfrekvens.

 

 

Historik

 

Vattenrallen nämns av Johan Fischerström (1785) i sin beskrivning av Mälaren, men utan hänvisning till Västmanland: ”Vattenhönan (Rall. Aquaticus) som är mera sällsynt, och älskar sumpiga orter eller stilla sjöar der vatten-örter växa, samt bortflyttar innan efter hösten som den förra [kornknarr].”.

 

Däremot nämns vattenrallen inte alls av Carl Rudolf Sundström (1868) i sin översikt av vertebratfaunan i Örebro län, vilket indikerar att den är en relativt sent invandrad art i Västmanland. De första kända fynden härrör från 1900-talets första decennier:

 

c1900     ”Vattenrall juv. o. ad.” (Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern [1897-1902] skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.). ”Häckande i Ryttern, ex. skjutna därstädes omkr. 1900” (Matts Floderus 1925).

1916      ”År 1916 blev en vattenrall tillvaratagen i närheten av Kraftverket [Viksäng i Västerås]…” (ur brev den 17 april 1923 från Gustaf Nilsson till lektor O. M. Floderus). ”Wästeråstr. Wiksäng 1916 ō 19 obekant enl. G. Nilsson” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). ”Västeråstrakten 1916 och 1919” (Matts Floderus 1925).

1919      ”…och år 1919 ännu en dylik fogel. Platsen där den senare tillvaratogs är mig emellertid obekant, men det var med all säkerhet någonstädes utanför Wästerås.” (ur brev den 17 april 1923 från Gustaf Nilsson till lektor O. M. Floderus). ”Wästeråstr. Wiksäng 1916 ō 19 obekant enl. G. Nilsson” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). ”Västeråstrakten 1916 och 1919” (Matts Floderus 1925).

1923      ”Köpingstr. okt. 1923 (uppst ex V.N.F.) enl. konservator E. Råberg” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). ”Köpings­trakten 1923 Okt. V.N.F. E. Råberg” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 33). ”Köpingstrakten okt. 1923” (Matts Floderus 1925).

1923      ”♀ enl. uppgift anträffad vid Löfsta [Dingtuna] 4/11-23.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9]. ”Lövsta en fågel skjuten (enl uppgift) den 4-11 1923 exempl. en ♀ enl G. Nilsson” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). ”Dingtuna 1923 4/11.” (Matts Floderus 1925).

 

Enligt ett föredrag av Sven Ekman om djurvärlden i västra Mälardalen med omgivning ansågs förekomst av vattenrall ”…ej säkert i v. Mälardalen…” (V.N.F. 1923-01-27, § 5). Dock ansågs den förekomma och häcka på en lokal i Rytterne 1924: ”Vattenrall Förek. i Ryttern” (V.N.F. 1925-04-26, § 9); ”Vattenrall häckande i Katthavet vid Mellansundet.” (Ur odaterade anteckningar i V.N.F.:s arkiv, undertecknade av Tenow, förvarade i Västerås stadsarkiv). Däremot uppgavs den inte finnas i Ängsö: ”Sumphönor eller vattenrall har jag ej iakttagit här.” (ur brev den 25 maj 1925 från H. Nordahl, skogvaktare på Ängsö, till lektor O. M. Floderus).

 

Beträffande Asköviken i Västerås-Barkarö sägs att den ”...förekommer på för honom lämpliga områden men kan knappast sägas vara allmän.” (Bengt H. Girell 1942). Hans Avelin (1958) nämner den dock som det verkar i förbigående: ”Jag slår i min dagbok och finner att den 2 aug. 1940 var en bra dag här ute. Redan kl. 4 på morgonen satt jag väl gömd vid en av gölarna i vassen. En häger kom flygande över viken, ett par skogssnäppor lockade från en intilliggande göl, och bakom gömslet grymtade vattenrallen som om den vore förargad över min närvaro.”. År 1949 rapporterades den från Hallaren i Möklinta/Sala: ”Vattenrallen har hörts från sjön” (V.N.F. 1950-03-06, § 1).

 

Från 1950-talet rapporterades vattenrallen förekomma vid Frövisjön i Skultuna (Bertil Walldén 1955, s. 163), Johannisberg i Västerås 1953 (Bertil Walldén 1955, s. 244), Hässlösundet i Irsta/Västerås (Bengt H. Girell 1958) samt såväl Östersjön som Norrsjön i Sura (”och vattenrallarna protesterar med hela skalan av sällsamma ljudeffekter, än puttrande som en avlägsen utombordsmotor, än upphävande ilskna gristjut eller tungsinta stönanden.”) (Harald Wedérus 1958; Göran Lundqvist 1972).

 

Bertil Walldén (1955, s. 226) uppgav att vattenrallen under de senaste 100 åren ”…undergått en avsevärd ökning.”.

 

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns en monterad vattenrall från ”Mälaren” 1960 (Göran Frisk, in litt.).

 

Ett fynd vid Virsbo i Ramnäs den 23 april 1969 uppgavs vara det ”första för trakten” (Ingvar Granqvist 1970b).

 

Under 1950- och 1960-talen och till och med 1975 synes vattenrallen ha varit väl spridd i lämpliga miljöer, men tydligen saknades den då i stort sett helt i västra halvan av landskapet.

 

Lokaler med fynd under häckningstid (16.4-31.7) 1951-75.

 

Den häckande fågelfaunan i den då sänkta och med bladvass igenväxta Frövisjön i Skultuna inventerades 1974, varvid man fann en anmärkningsvärd hög täthet av vattenrall: ”32 revir. Frövisjön torde därmed ha länets största revirtäthet för arten, med 188 revir per kv.km. Samtliga vattenrallreviren var belägna i bladvassområdet. (Den höga revirsiffran är i viss mån också en följd av inventeringsmetoden, varvid en bandspelare användes för att provocera igång fåglarna.).” (Claes Karlsson & Sören Larsson 1976).

 

Flyttning och övervintring

 

Höstflyttningen tycks inledas i augusti och pågå till mitten av oktober, åtminstone av tillgängliga rapporter att döma. Novemberfynd är emellertid inte direkt ovanliga och har efter millennieskiftet gjorts nästan årligen.

 

Tidsmässig fördelning av fynd 1976-2017.

 

På våren brukar de första vattenrallarna siktas i slutet av mars eller början av april. Mediandatum för första observation vårarna 1976-2017 är den 3 april. Mediandatum för sista observation under perioden 1976-2017 är den 24 oktober. I tabellen nedan ingår inte vinterfynd.

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

 

1976-1985

18 april

24 oktober

1986-1995

9 april

10 oktober

1996-2005

27 mars

30 oktober

2006-2015

30 mars

17 oktober

2016-2017

22 mars

7 november

 

Sträckande, eller åtminstone kringflygande, vattenrallar rapporteras emellanåt i april, maj och juni, undantagsvis även i augusti och september. Om detta gäller mer långväga förflyttningar eller om beteendet har någon annan funktion är oklart.

 

Vinterfynd (januari, februari, december) är generellt sett mycket ovanligt. I Näsby har dock anmärkningsvärt många vinterfynd gjorts och mer eller mindre genomförda övervintringar har konstaterats vid inte mindre än elva tillfällen från och med vintern 2004/05. Samtliga vinterfynd 1976-2017:

 

1999         1 ex. Hagaberg, Frövi, i Näsby 1-17.1 (FiV 31:113).

2004/05    1 ex. Hagaberg, Frövi 2.12-19.2 (FiV 36:123; FiV 37:111).

2005/06    1 ex. Hagaberg, Frövi 1.12-21.2 (FiV 37:111; FiV 38:114).

2006         1 ex. Frövifors i Näsby 10.1 (FiV 38:114).

2006         1 ex. Sala stad i Sala 25.1-14.2 (FiV 38:114).

2006/07    2 ex. Hagaberg, Frövi 1.12-26.2 (FiV 38:114; FiV 39:68).

2007/08    2 ex. Hagaberg, Frövi 4.12-13.2 (FiV 39:68; FiV 40:69).

2008/09    1-2 ex. Hagaberg, Frövi 2.12-26.2 (FiV 40:69; FiV 41:80).

2009         1 ex. Ullersättersviken i Näsby 1.12 (Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

2009         2 ex. Hagaberg, Frövi 9-14.12 (FiV 41:80).

2010/11    1 ex. Hagaberg, Frövi 2.1-9.2 (FiV 43[2-3]:33).

2011/12    1 ex. Hagaberg, Frövi 5.12-14.2 (FiV 43[2-3]:33; ).

2012         Färska spår Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 12.2 (FiV 44[2-3]:33).

2012/13    1 ex. Hagaberg, Frövi 1.12-9.1 (FiV 44[2-3]:33; FiV 45[2-3]:34).

2013/14    1-2 ex. Hagaberg, Frövi 3.12-13.2 (FiV 45[2-3]:34; FiV 46[2-3]:37).

2013/14    1 ex. Fullerö i Västerås-Barkarö 8.2 (FiV 46[2-3]:37).

2014         1 ex. Ullersättersviken i Näsby 25.2 (FiV 46[2-3]:37).

2014/15    1-3 ex. Hagaberg, Frövi 1.12-14.2 (FiV 46[2-3]:37; FiV 47[2-3]:38).

2015         1 ex. Munkängen i Västerås 20.2 (FiV 47[2-3]:38).

2015/16    1 ex. Hagaberg, Frövi 1.12-20.2 (FiV 47[2-3]:38; FiV 48[2-3]:40).

2016/17    1 ex. Hagaberg, Frövi 28.12-7.2 (FiV 48[2-3]:40; FiV 49[2-3]:40).

2017         1 ex. Hagaberg, Frövi 5-9.12 (FiV 49[2-3]:40).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen R. a. aquaticus.

 

Senast uppdaterad 2018-08-13