Stjärtand Anas acuta Linné 1758

Förekomst

Stjärtanden häckar mycket sällsynt, möjligen inte årligen, i Västmanland. Någon säkerställd häckning har inte rapporterats under perioden 2000-2023. Troligen ägde häckning dock rum år 2010 vid Frövisjön i Skultuna, där ett par sågs den 28 maj och två årsungar den 4 augusti (FiV 42[2-3]:22). Därutöver föreligger ett begränsat antal fynd av par eller ensamma individer under häckningstid (21 maj – 15 juli), dock ej årligen och främst i landskapets södra och östra delar. Landskapets bestånd överstiger knappast 5 par.

Arten uppträder annars som en sparsam till tämligen allmän genomflyttare vår och höst. Någon tendens till långsiktig förändring i sträckets numerär synes inte under perioden 2000-2023, varken vår eller höst.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (21.5-15.7) 2012-2022. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning (ingen säkerställd häckning under perioden).

Historik

Äldre uppgifter rörande stjärtand i Västmanland är synnerligen sparsamma. Carl Rudolf Sundström (1868, s. 24) skriver att stjärtanden ”förekommer någon gång under flyttningen” i Örebro län.

En fågel finns i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar (nr. C 18; ”♀ Tortuna 15/8 1924. V.N.F. Sk. av G. Nilsson.”). Från Köping sägs följande: ”...stjärtand allmän i sept. ungfåglar, men har ej iakttagits på våren...” (ur odaterat brev från konservator Edvard Råberg, Köping till lektor O. M. Floderus). Nästa rapporterade fynd utgörs av något så ovanligt som ett vinterfynd, för övrigt det enda kända före 1976, och som dessutom nämns i förbigående: ”Bland gräsandflockarna i Svartån hade under hösten och vintern 1930-1931 visat sig en antagligen steril ♀ av gräsand med antydan till en vit ring frampå halsen och brun krävtrakt, enl. hrr Öberg och Tenow o prof. Lönnberg (Jfr föreg. likn. fynd publ. i F. o. Fl.). Bland andflockarna hade även under samma tid visat sig en stjärtand, iakttagen av flera av fören:s medlemmar och även av prof. Lönnberg.” (V.N.F. 1931-01-24, § 10).

Hans Avelin (opubl.) uppger ett fynd av en stjärtand vid Svartån i Västerås så tidigt på året som den 17 mars 1940, kanske därför att betrakta som ett vinterfynd.

Därefter dyker, något överraskande, följande uppgift upp: ”kan räknas som säker häckfågel i Västmanland, trots att bofynd ej föreligger (J. Wahlstedt, Västerås)” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953). Bertil Walldén (1955, s. 255) anger stjärtanden som årsviss genomflyttare vid Asköviken och Bo Kumlin (in litt.) rapporterade höga höstsiffror därifrån, som mest 25 ex. den 30 oktober 1953. Den 18 april 1957 njöt Bengt H. Girell (1958), tillsammans med Hans Avelin, av sex par stjärtänder vid Fläcksjön i Fläckebo. Bertil Forsberg (1960) rapporterade ett par från en lokal i Ramsberg 4-11 maj 1958, som det första uppgivna fyndet i Västmanland.

Före 1976 finns uppgifter om säkerställda häckningar i två fall: Djupen i Ramnäs 1958 (Bertil Eriksson 1972; Lars Lindell 1973e); Österhammarssjön i Fellingsbro 1975 (Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid och i lämplig häckningsbiotop 1974-1984. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

Under perioden före 1976 är större (minst 25 ex.) flockar och ansamlingar i övrigt, kända enligt följande:

1953      25 r. Asköviken i Västerås-Barkarö 30.10 (Bo Kumlin, opubl.).

1968      25 str. Asköviken 22.9 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1972      28 r. Gussjön i Fläckebo 8.9 (Stefan Björklund, opubl.).

1973      26 r. Nötmyran i Västerfärnebo 15.8 (Stefan Björklund, opubl.).

1973      27 r. Gorgen i Västerfärnebo 1.9 (Kjell Eklund, opubl.).

1973      50 ex. Fläcksjön i Fläckebo 2.9 (Kjell Ingeström, opubl.).

1975      Gorgen i Västerfärnebo 21-28.4, som mest 48 r. 21.4 (Bo Eriksson 1977; Kjell Eklund, opubl.).

Större (minst 100 ex.) flockar, ansamlingar och dagssummor av sträckande 1976-1999:

1976      140 str. Saladamm i Sala 10.9 (MVOF 8:72).

1976      101 str. Fläcksjön i Fläckebo 12.9 (MVOF 8:72).

1976      370 str. Gnien i Ramnäs 12.9 (MVOF 8:72).

1978      537 str. Gnien i Ramnäs 29.8 (MVOF 10:47).

1982      200 str. Finnmossen i Sura 1.9 (FiV 14:93).

1983      150 str. Stora Morsjön i Ramnäs 10.9 (Västmanlands rapportkommitté).

1995      100 str. Sörsjön i Sura 9.9 (FiV 27:114).

1998      160 str. (S) Gnien i Ramnäs 14.9 (FiV 30[2]:23).

Under perioden 1976-1999 är följande vinterfynd (december-februari) kända:

1986           1 ♂ Svartån i Västerås 15.12 (Västmanlands rapportkommitté).

1993           1 ♂ + 1 ♀ Oppboga i Fellingsbro 13.2 (FiV 25:72-73).

Flyttning och övervintring

Stjärtanden flyttar huvudsakligen i augusti-september och återvänder i mars-april. Det nordostriktade vårsträcket kulminerar i april eller, sena vårar, i början av maj och berör främst södra och östra Västmanland. Sträcket märks nästan uteslutande genom rastande fåglar, vanligen parvis eller i små flockar, oftast färre än tio individer. Höststräcket märks däremot påfallande ofta genom sträckande flockar under dygnets ljusa timmar. Större (minst 100 ex.) flockar, ansamlingar och dagssummor av sträckande 2000-2023:

2007      109 str. (SV) Snickarberget i Sura 28.9 (FiV 39:50).

2010      126 str. (V) Kvicksund i Rytterne 26.9 (FiV 42[2-3]:22).

2011      600 (250+90+120+140) str. (SV) Torenmossarna i Ramnäs 3.9 (FiV 43[2-3]:23).

2017      112 str. (S) Gnien i Ramnäs 10.9 (FiV 49[2-3]:29).

2017      219 str. (S) Gnien 11.9 (FiV 49[2-3]:29).

2018      112 str. (S) Gnien 30.8 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      135 str. (SV) Gnien 25.8 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Svartån vid Hällby i Västerfärnebo 9.9-27.10, som mest 600 r. 17.10 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      100 r. Sagån vid Österäng i Kumla 13.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Bocksjön i Tillberga/Tortuna 16.9-1.10, som mest 400 r. 24-25.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Gussjöbäck i Fläckebo 18.9-5.10, som mest 1 060 r. 30.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Hällsjön i Fläckebo/Haraker 22-24.9, som mest 110 r. 24.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      210 r. Svartån vid Sand i Västerfärnebo 24.9 (Västmanlands rapportkommitté).

Antal individer vårarna (t.o.m. 30 juni) 2000-2023.

Antal individer höstarna (fr.o.m. 1 juli) 2000-2023.

Stjärtanden ses sparsamt i oktober och undantagsvis i november. Senaste höstobservationerna under perioden 2000-2022 gjordes den 24 november, dels 2009 vid Norasjön i Nora (1 ex., trol. 1K; Västmanlands rapportkommitté), dels 2019 vid Frövisjön i Skultuna (1 honf.; Västmanlands rapportkommitté). Mediandatum för första rapporterade observation 1976-2023 är den 27 mars och det tidigaste fyndet, vinterfynd undantagna, gjordes den 4 mars 2016 vid Asköviken i Västerås-Barkarö (Västmanlands rapportkommitté). Under perioden 2000-2023 är följande vinterfynd (december-februari) kända:

2000           1 honf. Hällby i Västerfärnebo 3.12 (FiV 32:62).

2001           1 ♂ Djuphamnen i Västerås 12-20.1 (FiV 33:63).

2001           1 ♀ Sjömosjön i Fellingsbro 28.1-20.2 (FiV 33:63).

2005           1 ♂ Kungsudden i Kungs Barkarö 9.12 (FiV 37:98).

2007           1 ♀ Frövifors i Näsby 27.2-16.3 (FiV 39:50).

2008           1 ♀ Prästbron i Västerås 26.1 (FiV 40:49).

2008           1 ♂ Sjömosjön i Fellingsbro 9.1-29.2 (FiV 40:49).

2009           1 ♂ Norrkvarn i Svedvi 14.1 (FiV 41:66). 1 ♂ Lagårdssjön i Kolbäck 25.1 (FiV 41:66). 1 ♂ Borgåsund, Kolbäck, 26.1-13.2 (FiV 41:66). 1 ♂ Lagårdssjön, Kolbäck, 21.2-7.4 (FiV 41:66).

2009           1 ♂ Ösby i Västerfärnebo 2.12 (FiV 41:66).

2011/12      1 ♀ Svartån i Västerås 26.12-2.4 (FiV 43[2-3]:23; FiV 44[2-3]:23).

2012/13      1 ♀ Svartån i Västerås 10.12-20.4 (FiV 45 [2-3]:22).

2013/14      1 ♀ Svartån i Västerås och Munkängen i Västerås 18.10-11.4 (FiV 45[2-3]:22; FiV 46[2-3]:25).

2020           1 2K ♂ Trångfors i Svedvi 17.2-2.3 och troligen samma individ Skanssjön i Svedvi 10.3 (FiV 52[2-3]:36).

2022/23      1 ♀ Köpings hamn i Köping 7.12-21.1 (Västmanlands rapportkommitté).

2023           1 ♂ Svanå i Haraker 9-16.12 (Västmanlands rapportkommitté).

Veckovis fördelning av rapporterade stjärtänder 2000-2023. 

Övrigt

Sammanlagt 15 fynd av hybrider mellan gräsand A. platyrhynchos och stjärtand är kända:

1984      1 ex. Ångkraftverket i Västerås 26.2 (Roland Thuvander, opubl.).

1992      1 ♂ Labodasjön i Karbenning 14.4 (FiV 24:92).

1997      1 ♂ Asköviken i Västerås-Barkarö 13-19.4 (FiV 29:126).

1998      1 ♂ Gränasjön i Haraker 20.6 (FiV 30[2]:23).

1999      1 ♂ Sörsalbo i Västerfärnebo 8.4 (FiV 31:103).

1999      1 ♂ Skepplinge i Haraker 1.5 (FiV 31:103).

2000      1 ♂ Fläcksjön vid Näs i Fläckebo 7.4 (FiV 32:62).

2008      1 ♂ Gyttorps reningsdamm i Nora 16-18.5 (FiV 40:49).

2009      1 ♂ Södra Ås i Nora 5-6.4 (FiV 41:67). 1 ♂  Gyttorps reningsdamm 18.5 (FiV 41:67; VF Suppl. 50:57).

2010      1 ♂ r. Södra Ås i Nora 3-6.4 (FiV 42[2-3]:22).               

2010      1 r. Norsa i Munktorp 9.5 (FiV 42[2-3]:22).

2011      1 ♂ r. Frövisjön i Skultuna 6.4 (FiV 43[2-3]:23).

2018      1 ♂ r. Asköviken i Dingtuna 5.5 (FiV 50[2]:26; VF Suppl. 59:77).

2020      1 ♂ r. Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 12-18.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      1 ♂ r. Hällsjön i Fläckebo/Haraker 3.4 (Västmanlands rapportkommitté).

Senast uppdaterad 2024-02-01