Stjärtand Anas acuta Linné 1758

 

Förekomst

 

Stjärtanden häckar mycket sällsynt, möjligen inte årligen, i Västmanland. Under perioden 1976-2017 är endast en häckning konstaterad, nämligen vid Fläcksjön i Fläckebo, där en hona med 6 pulli sågs den 1 juli 1978 (MVOF 10:47; Kalle Källebrink, opubl.). Troligen ägde häckning rum också år 2010 vid Frövisjön i Skultuna, där ett par sågs den 28 maj och två årsungar den 4 augusti (FiV 42[2-3]:22). Därutöver föreligger ett begränsat antal fynd av par eller ensamma individer under häckningstid (21 maj – 31 juli), dock ej årligen och främst i landskapets södra och östra delar. Landskapets bestånd överstiger knappast 5 par.

 

Lokaler med fynd under häckningstid (21 maj - 31 juli) 1976-2017. 

 

Arten uppträder främst som en sparsam till tämligen allmän genomflyttare vår och höst. Någon tendens till långsiktig förändring i sträckets numerär föreligger inte under perioden 1984-2017, varken vår eller höst.

 

 

 

 

 

Historik

 

Äldre uppgifter rörande stjärtand i Västmanland är synnerligen sparsamma. Carl Rudolf Sundström (1868, s. 24) skriver att stjärtanden ”förekommer någon gång under flyttningen” i Örebro län.

 

En fågel finns i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar (nr. C 18; ”♀ Tortuna 15/8 1924. V.N.F. Sk. av G. Nilsson.”). Från Köping sägs följande: ”Änderna sked-, bläs-, gräs, krickänder äro alla rätt så allmänna, stjärtand allmän i sept. ungfåglar, men har ej iakttagits på våren, årtanden finner jag sällsynt” (ur odaterat brev från konservator Edvard Råberg, Köping till lektor O. M. Floderus). Nästa rapporterade fynd utgörs av något så ovanligt som ett vinterfynd, för övrigt det enda kända före 1976, och som dessutom nämns i förbigående: ”Bland gräsandflockarna i Svartån hade under hösten och vintern 1930-1931 visat sig en antagligen steril ♀ av gräsand med antydan till en vit ring frampå halsen och brun krävtrakt, enl. hrr Öberg och Tenow o prof. Lönnberg (Jfr föreg. likn. fynd publ. i F. o. Fl.). Bland andflockarna hade även under samma tid visat sig en stjärtand, iakttagen av flera av fören:s medlemmar och även av prof. Lönnberg.” (V.N.F. 1931-01-24, § 10).

 

Därefter dyker, något överraskande, följande uppgift upp: ”kan räknas som säker häckfågel i Västmanland, trots att bofynd ej föreligger (J. Wahlstedt, Västerås)” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953). Bertil Walldén (1955, s. 255) anger stjärtanden som årsviss genomflyttare vid Asköviken och Bo Kumlin (in litt.) rapporterade höga höstsiffror därifrån, som mest 25 ex. den 30 oktober 1953. Den 18 april 1957 njöt Bengt H. Girell (1958), tillsammans med Hans Avelin, av sex par stjärtänder vid Fläcksjön i Fläckebo. Bertil Forsberg (1960) rapporterade ett par från en lokal i Ramsberg 4-11 maj 1958, som den första uppgivna i Västmanland.

 

Före 1976 finns uppgifter om konstaterade häckningar i två fall: Djupen i Ramnäs 1958 (Bertil Eriksson 1972; VF 32:226); Österhammarssjön i Fellingsbro 1975 (Jan-Erik Malmstigen, opubl.). Under perioden före 1976 är större (minst 25 ex.) flockar och ansamlingar i övrigt, kända enligt följande:

 

1953      25 r. Asköviken i Västerås-Barkarö 30.10 (Bo Kumlin, opubl.).

1968      25 str. Asköviken 22.9 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1972      28 r. Gussjön i Fläckebo 8.9 (Stefan Björklund, opubl.).

1973      26 r. Nötmyran i Västerfärnebo 15.8 (Stefan Björklund, opubl.).

1973      27 r. Gorgen i Västerfärnebo 1.9 (Kjell Eklund, opubl.).

1973      50 ex. Fläcksjön i Fläckebo 2.9 (Kjell Ingeström, opubl.).

1975      Gorgen i Västerfärnebo 21-28.4, som mest 48 r. 21.4 (Bo Eriksson 1977; Kjell Eklund, opubl.).

 

Flyttning och övervintring

 

Stjärtanden flyttar huvudsakligen i augusti-september och återvänder i mars-april. Det nordostriktade vårsträcket kulminerar i april eller, sena vårar, i början av maj och berör främst södra och östra Västmanland. Sträcket märks nästan uteslutande genom rastande fåglar, vanligen parvis eller i små flockar, oftast färre än tio individer. Höststräcket märks däremot påfallande ofta genom sträckande flockar under dygnets ljusa timmar. Under perioden 1976-2017 är ett tjugotal sådana observationer kända, väl samlade i tiden från slutet av augusti till mitten av september (mediandatum: 9 september). Nästan alla dessa observationer har gjorts i landskapets sydöstra del. Större (minst 100 ex.) flockar, ansamlingar och dagssummor 1976-2017:

 

1976      140 str. Saladamm i Sala 10.9 (MVOF 8:72).

1976      101 str. Fläcksjön i Fläckebo 12.9 (MVOF 8:72).

1976      370 str. Gnien i Ramnäs 12.9 (MVOF 8:72).

1978      537 str. Gnien i Ramnäs 29.8 (MVOF 10:47).

1982      200 str. Finnmossen i Sura 1.9 (FiV 14:93).

1983      150 str. Stora Morsjön i Ramnäs 10.9 (Sören Larsson, opubl.).

1995      100 str. Sörsjön i Sura 9.9 (FiV 27:114).

1998      160 str. (S) Gnien i Ramnäs 14.9 (FiV 30[2]:23).

2007      109 str. (SV) Snickarberget i Sura 28.9 (FiV 39:50).

2010      126 str. (V) Kvicksund i Rytterne 26.9 (FiV 42[2-3]:22).

2011      600 (250+90+120+140) str. (SV) Torenmossarna i Ramnäs 3.9 (FiV 43[2-3]:23).

2017      112 str. (S) Gnien i Ramnäs 10.9 (FiV 49[2-3]:29).

2017      219 str. (S) Gnien 11.9 (Ralf Lundmark).

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

7 april

29 september

1986-1995

25 mars

12 oktober

1996-2005

27 mars

25 oktober

2006-2015

24 mars

5 november

2016-2017

10 mars

8 november

 

Stjärtanden ses sparsamt i oktober och undantagsvis i november. Senaste höstobservationen under perioden 1984-2017 gjordes den 24 november 2009 vid Norasjön i Nora: 1 ex., trol. 1 K (Anders Carlberg, opubl.). Mediandatum för första rapporterade observation 1976-2017 är den 29 mars och det tidigaste fyndet gjordes den 4 mars 2016 vid Asköviken i Västerås-Barkarö (Filip Jansson, opubl.). Under perioden 1976-2017 är följande vinterfynd (december-februari) kända:

 

1986           1 ♂ Svartån i Västerås 15.12 (Magnus Karlsson, opubl.).

1993           1 ♂ + 1 ♀ Oppboga i Fellingsbro 13.2 (FiV 25:72-73).

2000           1 honf. Hällby i Västerfärnebo 3.12 (FiV 32:62).

2001           1 ♂ Djuphamnen i Västerås 12-20.1 (FiV 33:63).

2001           1 ♀ Sjömosjön i Fellingsbro 28.1-20.2 (FiV 33:63).

2005           1 ♂ Kungsudden i Kungs Barkarö 9.12 (FiV 37:98).

2007           1 ♀ Frövifors i Näsby 27.2-16.3 (FiV 39:50).

2008           1 ♀ Prästbron i Västerås 26.1 (FiV 40:49).

2008           1 ♂ Sjömosjön i Fellingsbro 9.1-29.2 (FiV 40:49).

2009           1 ♂ Norrkvarn i Hallstahammar 14.1 (FiV 41:66). 1 ♂ Lagårdssjön i Kolbäck 25.1 (FiV 41:66). 1 ♂ Borgåsund, Kolbäck, 26.1-13.2 (FiV 41:66). 1 ♂ Lagårdssjön, Kolbäck, 21.2-7.4 (FiV 41:66).

2009           1 ♂ Ösby i Västerfärnebo 2.12 (FiV 41:66).

2011/12      1 ♀ Svartån i Västerås 26.12-2.4 (FiV 43[2-3]:23; FiV 44[2-3]:23).

2012/13      1 ♀ Svartån i Västerås 10.12-20.4 (FiV 45 [2-3]:22).

2013/14      1 ♀ Svartån i Västerås och Munkängen i Västerås 18.10-11.4 (FiV 45[2-3]:22; FiV 46[2-3]:25).

 

Veckvis fördelning av individer 1976-2017. 

 

Övrigt

 

Sammanlagt 12 fynd av hybrider mellan gräsand och stjärtand Anas acuta är kända:

 

1984      1 ex. Ångkraftverket i Västerås 26.2 (Roland Thuvander, opubl.).

1992      1 ♂ Labodasjön i Karbenning 14.4 (FiV 24:92).

1997      1 ♂ Asköviken i Västerås-Barkarö 13-19.4 (FiV 29:126).

1998      1 ♂ Gränasjön i Haraker 20.6 (FiV 30[2]:23).

1999      1 ♂ Sörsalbo i Västerfärnebo 8.4 (FiV 31:103).

1999      1 ♂ Skepplinge i Haraker 1.5 (FiV 31:103).

2000      1 ♂ Fläcksjön vid Näs i Fläckebo 7.4 (FiV 32:62).

2008      1 ♂ Gyttorps reningsdamm i Nora 16-18.5 (FiV 40:49).

2009      1 ♂ Södra Ås i Nora 5-6.4 (FiV 41:67). 1 ♂  Gyttorps reningsdamm 18.5 (FiV 41:67; VF Suppl. 50:57).

2010      1 ♂ r. Södra Ås i Nora 3-6.4 (FiV 42[2-3]:22).               

2010      1 r. Norsa i Munktorp 9.5 (FiV 42[2-3]:22).

2011      1 ♂ r. Frövisjön i Skultuna 6.4 (FiV 43[2-3]:23).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen A. a. acuta.

 

Senast uppdaterad 2018-08-10