Bläsand Mareca penelope (Linné 1758)

Utbredning

Bläsanden häckar sparsamt till sällsynt i alla naturgeografiska regioner i landskapet. Arten synes förekomma i ett vitt spektrum av vatten, stora som små, näringsrika som näringsfattiga.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (21.5-31.7) 2012-2022. Ingen säkerställd häckning rapporterades under perioden.

Numerär

Under perioden 2000-2023 har tre (3) säkerställda häckningar rapporterats:

2000      1 ♀ + 2 1K Morskogasjön i Ramsberg 10.8 (FiV 32:60).

2008      1 ♀ + 8 pulli Hönsgärdet i Norberg 15.6 (FiV 40:48).

2023      1 pull. Frövisjön i Skultuna 11.7 (Västmanlands rapportkommitté).

Under samma period har också i genomsnitt 11 troliga häckningar per år rapporterats, med en tendens till minskning. År 2011 rapporterades något överraskande hela cirka 26 par, men året efter mer normala 14 häckningar. Med tanke på att arten dels är relativt svårobserverad under häckningstid, dels förekommer i stor utsträckning utanför de traditionellt välbevakade slättsjöarna, håller jag det för troligt att landskapet kan hysa 50 par, samma siffra som Ulf Ottosson m.fl. (2012) redovisade. En eventuellt pågående minskning, framför allt under de senaste tio åren, kan leda till att den siffran måste revideras.

Historik

Ett äldre västmanländskt namn på arten är ”Bläsa” (L. A. Jägerskiöld & Gustaf Kolthoff (1911-26, s. 341). Bläsanden tycks länge ha varit välkänd som genomflyttare i landskapet, medan uppgifter om häckning förekommer glesare i litteraturen. Carl Rudolf Sundström (1868, s. 25) kände tydligen heller inte till någon häckning i Örebro län: ”...är just icke så sällsynt under flyttningen. Huruvida den kläcker inom länet, vill jag lemna osagdt”.

Från Ängsö uppges bläsanden som häckande: ”Förutom vanliga gräsänder finnes här följande arter som häcka: skedand, bläsand…” (ur brev den 25 maj 1925 från H. Nordahl, skogvaktare i Ängsö, till lektor O. M. Floderus). Och i Sala gjorde Henrik Hasselgren (1923) följande iakttagelse pingsten 1923 vid ”de små insjöar, som genom lertagning till tegelfabriken bildats vid vägen ut till Sala landsförsamlings kyrka”: ”Jag iakttog nu i dessa pingstdagar… …flera bläsänder, hanarna med rött huvud och ovan och på sidorna vattrade av mörkgrått och vitt. Det är ej omöjligt, att dessa kunna häcka i den lilla sjön, ty bläsänderna fordra ej stora sjöar och ej heller mycket vass, utan äro mycket förnöjsamma”. Vid Köping tillhörde arten de änder som betecknades som ”rätt så allmänna” (ur brev från konservator Edvard Råberg, Köping, odaterat, till lektor O. M. Floderus), men uppgift om eventuell häckningsförekomst saknas helt. Matts Floderus (1925) fyller på med: ”Häckande i Ryttern, 1 ex. skjutet omkr. 1900”. Den senare sköts vid Stora Ekeby i Rytterne något av åren 1897-1902 (Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.) medan den förra uppgiften troligen grundas på en anteckning, daterad 5/10 1919, i V.N.F.:s arkiv: ”Enl. H. Kolthoff häckade här [Mellansundet i Rytterne]… …Bläsand…”. Matts Floderus (1925) uppger också: ”1 ex. skjutet i Fläckebo okt. 1922”. I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns en bläsand (nr. C 16) från Fläckebo: ”♀ juv. Fläcksjön Okt. 1927. V.N.F.”. Vid Svartån i Västerås gjordes något så ovanligt som ett vinterfynd: ”Bland änderna i Svartån hade flera bland fören:s ledamöter iakttagits… …i december s. å. liksom på nyåret 1930 en bläsand” (V.N.F. 1930-01-25, § 9).

Från 1940-talet föreligger endast en uppgift, nämligen från Asköviken: ”Av rastande icke häckande änder uppträda... ...bläsanden... ...vilka framför allt höstetid förekomma i stora flockar” (Bengt H. Girell 1942).

Den första, mer konkreta, häckningsuppgiften kommer från Östersjön i Sura: ”Bläsanden var en flyttgäst, men år 1952 fanns den också representerad som häckfågel med ett par” (Göran Lundqvist 1972). Sannolikt avser Bertil Erikssons (1972) uppgift från Djupen i Ramnäs också 1950-talet: ”...har man haft ungar av... ...bläsand...”. Från 1950-talet till och med 1970-talets första hälft finns åtskilliga uppgifter om att bläsanden förekom regelbundet vår och höst, men uppgifter om häckning från samma tid är få. Från år 1969 rapporterades följande: ”Iakttagen under häckningstid på en lokal i surahammarstrakten (Surahammars Biologiska Förening/Harald Wedérus). Översomrar på några lokaler, t ex Gussjön [Fläckebo] (Hans Avelin)” (Ingvar Granqvist 1970b). Vid Norsa i Munktorp häckade möjligen bläsanden ”…som i varje fall ses sommaren över” (Arne Eklöw 1970; Arne Eklöw 1970c). Även i Bergslagen förelåg i slutet av 1960-talet misstanke om häckning: ”I Bergslagen iakttogs 2 ex i Orrleksdammen, Grängesberg, nästan hela juni 1968 (Åke Persson)... En sommarobservation har även gjorts i Hötjärn, Grängesberg (Berndt Larsson)” (Kjell Bylin 1975, s. 262). En säkerställd häckning rapporterades 1974 från Gussjön i Fläckebo: ”1 ♀ med 8 pulli Gussjön 25.6 (Stefan Björklund). Översomrar dessutom regelbundet på flera lokaler, t.ex. Asköviken och Gussjön” (Lars Lindell 1975h). En konstaterad häckning, men utan närmare uppgifter, rapporterades också från Östra Vålen i Sura 1975 (Lars Lindell 1976d; Thomas Forsberg, opubl.). Dessutom bör nämnas 4 ex. vid Asköviken den 22 juni 1958 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.), 1 ♂ vid Stora Sumpen i Kolbäck den 26 maj 1973 (Thomas Pettersson, opubl.) samt upp till 3 ex. under häckningstid vid Asköviken åren 1972-1974 (Henry Hirsimäki m.fl., opubl.).

Vid en inventering av sjöarna i Lindesbergs kommun 1987-1989 påvisades häckning vid tre sjöar, varav en var mindre än 10 hektar till ytan (Jan-Erik Malmstigen & Mats Andersson 1990).

Större ansamlingar, rapporterade från normal sträcktid vår eller höst, föreligger i ett antal fall. Den tidigaste uppgiften är 100 rastande vid Asköviken den 30 oktober 1953 (Bo Kumlin, in litt.). Lika många rapporterades från samma lokal även den 21 september 1975 (Anders Arnell & Henry Hirsimäki, opubl.). Vid Ångsjön i Irsta/Kärrbo fanns 300 ex. den 7 september 1958 (Janne Virking, opubl.). En relativt tidig uppgift är minst 100 ex. vid Gussjön i Fläckebo den 6 maj 1967 (Per Ålind, in litt.). Arne Eklöw (1970) rapporterade från Munktorp våren 1970, att i ”månadsskiftet april-maj 1970 provianterade flera hundra ex vid de översvämmade åkrarna vid Stäholm”. Därutöver noterades höga höstsiffror från Gussjön, särskilt hösten 1975, då som mest 770 rastande bläsänder noterades den 28 september (Bo Eriksson 1979). Sensommaren 1973 rastade upp till 250 ex. den 19 augusti vid Nötmyran i Västerfärnebo (Erik Andersson, opubl.). Andra lokaler med höga rastsiffror (minst 100 ex.) under vårflyttningen var Storsjön i Möklinta, som mest 280 ex. den 27 april 1975 (Stefan Björklund 1973), Gorgen i Västerfärnebo, som mest 250 ex. 26 och 28 april 1975 (Bo Eriksson 1977) samt Fläcksjön i Fläckebo, som mest 400 ex. den 2 maj 1972 (Bo Eriksson 1977). Hösten 1975 inräknades sammanlagt 479 flyttande bläsänder vid Gnien i Ramnäs (Sören Larsson 1975b), medan hela 1 000 sträckande noterades över Galten i Kungs Barkarö den 5 oktober 1975 (Lars Lindell 1976d).

Övriga större ansamlingar och sträcksummor (minst 400 ex.) före år 2000:

1976      554 str. (S) Gnien i Ramnäs 16.9 (Västmanlands rapportkommitté).

1976      425 str. (SV) Fläcksjön i Fläckebo 16.9 (Västmanlands rapportkommitté).

1978      410 r. Fläcksjön 21.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1981      Gorgen i Västerfärnebo 5-6.5, som mest 468 r. 6.5 (FiV 13:73).

1981      400 r. Gussjön i Fläckebo 11.10 (FiV 13:73).

1991      1 078 str. (SV) Fläcksjön 29.9 (Västmanlands rapportkommitté).

Ett årstidsmässigt anmärkningsvärt fynd är 50 sydsträckande vid Oxfjärden i Ängsö den 14 juli 1979 (Thomas Pettersson, opubl.).

Förutom det ovan nämnda vinterfyndet 1929/30 är följande kända från perioden före år 2000:

1984         1-5 ex. Sjömosjön i Fellingsbro 9-22.12 (FiV 16:79).

1984         1 ♀ Silverhöjden i Ljusnarsberg 9.12 (Västmanlands rapportkommitté).

1986         1 ♂ Sjömosjön 2.12 (Västmanlands rapportkommitté).

1995         1 ♀ Lindesberg i Lindes 1-2.12 (FiV 27:113).

1997         1 ♀ omhändertagen Långängskrogen i Dingtuna 5.12 (FiV 29:125).

Flyttning och övervintring

Bläsanden flyttar huvudsakligen i september och oktober, varvid stora ansamlingar emellanåt kan ses, av såväl sträckande som rastande fåglar. Hösten 2023 var mycket nederbördsrik och skapade goda betingelser för rastande bläsänder på flera håll i östra Västmanland. Rekordstora ansamlingar registrerades. De största (minst 400 ex.) ansamlingarna av rastande höstarna 2000-2023 var följande:

2010      400 ex. Kungsudden i Kungs Barkarö 26.9 (FiV 42[2-3]:22).

2011      540 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 9.9 (FiV 43[2-3]:22).

2012      875 ex. Asköviken 28.9 (FiV 44[2-3]:23).

2012      450 ex. Frövisjön i Skultuna 4.10 (FiV 44[2-3]:23).

2015      400 ex. Asköviken 1.10 (FiV 47[2-3]:27).

2017      400 ex. Asköviken 11.9 och 13.9 (FiV 49[2-3]:28).

2017      450 r. Fläcksjön vid Näs i Fläckebo 20.9 (FiV 49[2-3]:28).

2018      Asköviken 3-10.10, som mest 500 r. 3.10 (FiV 50[2]:24).

2019      600 r. Frövisjön 15.10 (FiV 51[2-3]:25).

2019      800 r. Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 26.10 (FiV 51[2-3]:25).

2021      400 r. Fläcksjön 11.10 (FiV 54[2]:32).

2023      Svartån vid Hällby i Västerfärnebo 11.9-26.10, som mest 5 000 r. 29.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      600 r. Sagån vid Österäng i Kumla 13.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Bocksjön i Tillberga/Tortuna 16.9-1.10, som mest 3 000 r. 30.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Nötmyran i Västerfärnebo 16-26.9, som mest 700 r. 26.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Gussjöbäck i Fläckebo 18.9-22.10, som mest 5 000 r. 5.10 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Svartån vid Skepplinge i Haraker 22.9-18.10, som mest 800 r. 22.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      600 r. Svartån vid Sand i Västerfärnebo 24.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      400 r. Frövisjön i Skultuna 24.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      600 r. Svartån vid Ålsvarta i Västerfärnebo 3.10 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      410 r. Svartån vid Harakers kyrka 8.10 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      2 200 r. Gussjön i Fläckebo 17.10 (Västmanlands rapportkommitté).

Sträckande bläsänder kan vissa höstdagar ses i betydande antal. De bästa sträckdagarna infaller mellan mitten av september och början av oktober och är huvudsakligen riktat åt sydväst. Högsta (minst 300 ex.) dagssummor 2000-2023:

2003      572 str. (SV) Snickarberget i Sura 7.10 (FiV 35:93).

2008      515 str. (S) Snickarberget i Sura 2.10 (FiV 40:49).

2010      782 str. (V) Kvicksund i Rytterne 26.9 (FiV 42[2-3]:22).

2017      635 str. (S) Gnien i Ramnäs 10.9 (FiV 49[2-3]:28).

2017      310 str. (S) Gnien 11.9 (FiV 49[2-3]:28).

2017      470 str. (S) Gnien 20.9 (FiV 49[2-3]:28).

2020      302 str. (SV) Gnien 30.9 (FiV 52[2-3]:35).

2020      315 str. (SV) Gnien 5.10 (FiV 52[2-3]:35).

2021      1 030 str. (SV) Åsen i Ramnäs 16.9 (FiV 54[2]:32).

2022      700 str. (SV) Stabäck i Västervåla 27.9 (FiV 55[2-3]:27).

2022      500 str. (SV) Stabäck 29.9 (FiV 55[2-3]:27).

Vårflyttningen kulminerar oftast i slutet av april. De största (minst 400 ex.) ansamlingarna av rastande fåglar vårarna 2000-2023:

2018      415 r. Svartån vid Sörsalbo i Västerfärnebo 23.4 (FiV 50[2]:24).

Vårflyttningen försiggår uppenbarligen mest nattetid och ses därför sällan. En iakttagelse bör därför framhållas, nämligen av cirka 100 sträckande mot norr vid Gnien i Ramnäs den 18 april 1998 (FiV 30[2]:22).

Någon långsiktig förändring i sträckets numerär synes inte föreligga.

Veckovis fördelning av fynd av minst 50 ex under perioden 2000-2023.

Mediandatum för första och sista observation av bläsand under perioden 1976-2023 är den 26 mars respektive den 17 november.

Vinterfynd är ovanligt och under perioden 2000-2023 föreligger 30 fynd i december samt följande i januari-februari:

2000/01    1-6 ex. Sjömosjön i Fellingsbro 3.12-1.1 (FiV 32:61; FiV 33:62).

2001         1 ♀ Sköldberga i Fellingsbro 7.1 (FiV 33:62).

2001         1 ♀ Frövifors i Näsby 13.1 (FiV 33:62).

2001         1 ♀ Frövi i Näsby 15.1 (FiV 33:62).

2006/07    1-3 honf. Lagårdssjön i Kolbäck 27.12-1.1 (FiV 38:94; FiV 39:49).

2009         1 ♂ Kungsudden i Kungs Barkarö 1-6.1 (FiV 41:65). Fågeln återfanns död.

2012         1 ♂ Kungsudden 7.1 (FiV 44[2-3]:23).

2012         1 ♀ Kungsudden 8.1 (FiV 44[2-3]:23).

2014         1 par r. Asköviken i Västerås-Barkarö 24.2 (FiV 46[2-3]:24).

2014         1 ♂ + 2 ♀♀ Västerfärnebo 25.2 (FiV 46[2-3]:24).

2019         1 ♂ Grythytteviken i Grythyttan 2.1-26.2 (FiV 51[2-3]:25).

2020         1 ♂ r. Norasjön i Nora 3.1 (FiV 52[2-3]:35).

2020         1 ♂ + 2 ♀♀ r. Asköviken 20.2 (FiV 52[2-3]:35).

2021         1 ♀ r. Fläcksjön i Fläckebo 2-3.1 (FiV 54[2]:32).

2021         1 ♂ r. Norsa i Munktorp 28.1 (FiV 54[2]:32)

2023         1 ♀ Munkängen i Västerås 1.1-12.2 (Västmanlands rapportkommitté).

2023         1 ♂ Väringen vid Hinseberg i Näsby 16.2 (Västmanlands rapportkommitté).

Kommentarer

Ett rapporterat fynd av en hanne vid Blacken i Rytterne 25-27 maj 2007 har bedömts vara en hybrid med amerikansk bläsand M. americana (FiV 39:114; VF Suppl. 48:155; VF Suppl. 48:54). En hybrid ♂ med amerikansk bläsand M. americana rapporterades från Norsa i Munktorp 12-18.4 2021 (FiV 54[2]:73).

Senast uppdaterad 2024-02-01