Drillsnäppa Actitis hypoleucos (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Drillsnäppan häckar vid rinnande vatten samt vid steniga sjöstränder. Den är tämligen allmänt förekommande i hela Västmanland, men saknas helt i vissa slättbygder. I Fagersta kommun är arten en ”allmän häckfågel vid större sjöar, i mindre antal vid större tjärnar och bäckar” (Leif Lejdelin 1984).

 

Lokaler med fynd av drillsnäppa under häckningstid 2006-2016.

 

Numerär

 

En heltäckande inventering av sjöar i Lindesbergs kommun 1987-89, gav vid handen 103 par fördelade på 59 sjöar. Av dessa sjöar var 42 st. (71 %) större än 10 hektar. I sjöar mindre än 10 hektar fanns drillsnäppan endast i var tionde (Mats Andersson & Jan-Erik Malmstigen 1990). Kommunens totala sjöyta, ca 99 km², ger en genomsnittlig täthet av 1,04 par/km². Vid enstaka sjöar noterades väsentligt högre tätheter, t.ex. vid Glien i Ramsberg, som hyste 7 par, motsvarande 3,15 par/km² sjöyta. Inventeringar i Ängsö 1983-84 gav avsevärt lägre tätheter, nämligen 25 par/43 km² sjöyta, motsvarande 0,58 par/km². Fler uppgifter är tyvärr inte tillgängliga och användbara värden saknas alltså helt från landskapets vattendrag. Förekomsten i Ängsö antas vara representativ för Mälaren i sin helhet, vilket innebär ca 130 par. Likaså antas värdena från Lindesbergs kommun vara representativa för resten av landskapets sjöar, vilket ger ytterligare ca 450 par. När det gäller vattendragen får det bli en tämligen ren gissning, ca 100 par. Sammantaget ger detta en population i storleksordningen 700 par. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat beståndet till det tredubbla – 2 300 par.

 

Historik

 

Drillsnäppan nämns första gången av Johan Fischerström (1785) i sin beskrivning av Mälaren: ”Strandsikelen, Strandskrykelen (Tr. Hypoleucus) som ofta träffas vid steniga strandbräddar och som i Frankrike ätes med begärlighet.”. I Örebro län var drillsnäppan i mitten av 1800-talet ”talrik vid både sjöar och rinnande vatten. Kallas, liksom arterna af slägtet Totanus, «beckasin» af menige man.” (Carl Rudolf Sundström 1868, s. 22). Enligt L. A. Jägerskiöld & Gustaf Kolthoff (1911-26, s. 278) hette den också ”Ötjeteta” i Västmanland. Därutöver finns ett fåtal uppgifter från 1800-talet, varav en från Arboga skolors fågelsamling: ”Arboga 1867 Hr. C. Örström” (Ulf Eriksson 1985) och en annan från Stora Ekeby i Rytterne något av åren 1897-1902: ”Drillsnäppa.” (Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.). Ett första ankomstdatum rapporterades från 1887: ”Hellefors (A. Giöbel). Kam den 7. Mai.” (Carl Rudolf Sundström 1892, s. 61). I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns tre ägg av drillsnäppa från Västmanland. Dessa härrör från Aspholmen i Munktorp den 30 maj 1899, Gäddeholm i Irsta den 2 juli 1933 resp. ”Väringen” i Ervalla/Näsby den 26 maj 1949 (Göran Frisk, in litt.).

 

Från 1920-talet finns uppgifter från Köping, där den ansågs allmän (brev från konservator Edvard Råberg, Köping, den 11 juni 1923, till lektor O. M. Floderus). Vidare rapporterades den från Ängsö (brev den 25 maj 1925 från H. Nordahl, skogvaktare på Ängsö, till lektor O. M. Floderus) och från Västerås: ”♂ Västeråstrakten. 1923.” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 44). Drillsnäppan förekom också vid sjöarna Sången i Hjulsjö/Järnboås, Usken i Lindes samt Fåsjön i Järnboås/Lindes/Nora (brev den 10 april 1922 från lektor J. E. Ljungqvist, Örebro, till lektor O. M. Floderus). Uppgifter om ringmärkta drillsnäppor föreligger dels från Flaten i Västerås-Barkarö den 27 juni 1926 (G. Nilsson), dels från Mellansundet i Rytterne den 3 juli 1927 (trol. Ragnar Tenow; ”juv.”). Från Asköviken rapporterade Bengt H. Girell (1942), att drillsnäppan ”häckar i något enstaka par på vikens norra mera stenbundna strand”, en uppgift som kan ställas mot dagens förhållanden, då nämnda strand numera är så pass igenvuxen att den inte längre är lämplig för arten. En tidig observation vid Asköviken förmedlades också av Hans Avelin (1958): ”Jag slår i min dagbok och finner att den 2 aug. 1940 var en bra dag här ute. Redan kl. 4 på morgonen satt jag väl gömd vid en av gölarna i vassen. [---] …en drillsnäppa kom flygande tätt över vattnet”.

 

Från 1950-talet föreligger följande uppgifter som tyder på häckningsförekomst: ”Norbergstrakten”: ”drillsnäppan förekomma… …regelbundet” (Bengt H. Girell 1958); Väringen i Ervalla/Näsby: ”Drillsnäppan är bland strandens fåglar den älskligaste. Vid vilken timme man än kommer till sjön, nog hörs dess mjuka vissling som tecken på att den är vaken” (Erik Sjöstedt 1958); Vågsjön i Gunnilbo/Odensvi/Sura: ”De karga strändernas karaktärsfågel, drillsnäppan, far med kupade vingar utefter vattenspegeln” (Harald Wedérus 1958); Östersjön i Sura: ”Av Tringa-arterna häckade här endast drillsnäppan” (Göran Lundqvist 1972); Torrvarpen i Grythyttan: ”Av övriga fåglar, som häckar kring Torrvarpens stränder är drillsnäppan numera ganska vanlig” (Greta Carlstedt-Pihl 1960).

 

Häckningsuppgifter från 1960-talet och fram till och med 1975 är blott följande tre: Norsa i Munktorp (Arne Eklöw 1970; Arne Eklöw 1970c); Norrsjön i Sura (Arne Persson 1972); Västersjön i Sura, 1 par (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972). I betydligt fler fall nämns drillsnäppan, ofta endast som en i raden av olika vadare, som rastare och på en rad lokaler: Hässlösundet i Irsta (Bengt H. Girell 1958); Lagårdssjön i Kolbäck (Bo Wallin 1970; Bo Kumlin 1971b); Norsa i Munktorp (Erik Strandell 1958; Arne Eklöw 1970; Arne Eklöw 1971); Gussjön i Fläckebo (Arne Sjögren 1970); Fläcksjön i Fläckebo (Stefan Björklund 1973d); Östersjön i Sura (Harald Wedérus 1958); Västersjön i Sura (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972); Norrsjön i Sura (Kjell Holmgren 1972); Norrmogen i Ramsberg (Hans Källander 1965). Av ovanstående bör framhållas Bo Wallins (1970) bevakning vid Lagårdssjön 20 augusti – 18 september 1970, då drillsnäppa observerades nästan vid varje tillfälle och som mest med 8 ex. den 20 augusti. Även Bo Kumlins (1971b) iakttagelse av 8 ex. vid samma lokal den 10 augusti 1971, bör nämnas. Vid Gnien i Ramnäs sågs vid flyttfågelräkningar 1975 endast få drillsnäppor, 5 ex. på vårsträcket och 2 ex. på höststräcket (Sören Larsson 1975b). En fågel av okänd ålder som ringmärktes vid Trönninge i Halland den 26 juli 1962, återfanns död vid Saxhyttan i Grythyttan i maj 1968 (RC/Å 1968: 61).

 

Flyttning och övervintring

 

Drillsnäppan flyttar bort i juli-september med mediandatum för sista observation den 16 september. Den nederbördsfattiga sommaren 1976 studerades vadarrastningen vid Österhammarssjön i Fellingsbro. Där räknades vadare vid 47 tillfällen under tidsperioden 17 juli – 12 september och under den tiden noterades 1-6 drillsnäppor vid endast åtta tillfällen 27 juli – 12 augusti (Jan-Erik Malmstigen 1977). Motsvarande studier samma år vid Findlaviken i Arboga gav, vid 17 observationstillfällen 24 juli – 7 oktober, sju noteringar av 1-2 drillsnäppor 24 juli – 15 augusti (Ulf Eriksson 1977). Nästan dagliga räkningar av rastande drillsnäppor vid Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg 10 juli – 10 oktober 1988, visade en tydlig sträcktopp från slutet av juli till början av augusti och den 30 september sågs den sista drillsnäppan för året där (Bertil Rahm 1989). Följande mycket sena fynd har rapporterats:

 

1986      1 ex. Hammarn i Grythyttan 1.11 (FiV 18:69).

1998      1 ex. Frövifors i Näsby hösten – 7.11 (FiV 30[2]:40).

 

Veckovis fördelning av fynd av minst 10 drillsnäppor 1976-2017. 

 

Drillsnäppan återkommer i mitten eller i slutet av april, mediandatum för första observation den 22 april. Det på året tidigaste kända fyndet gjordes vid Västsura i Sura den 8 april 2011 (Per Wernberg, opubl.). En sträcktopp märks i mitten av maj.

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

25 april

11 september

1986-1995

25 april

7 september

1996-2005

20 april

4 oktober

2006-2015

16 april

21 september

2016-2017

14 april

11 september

 

Drillsnäppan uppträder oftast ensam eller i mindre grupper och ansamlingar överstigande tjugo individer betraktas som stora. Den största ansamlingen är 27 ex. vid Borgåsund i Kolbäck/Rytterne den 17 juli 1999 (FiV 31:122).

 

En årsunge som ringmärktes på Visingsö i Vättern, Småland, den 16 augusti 1991, kontrollerades vid Solmyra i Gunnilbo i juni 1992 (RC/Å 1992:71).

 

Uppdaterad senast 2018-08-15