Gråspett Picus canus J. F. Gmelin 1788

 

Utbredning

 

Gråspetten häckar sparsamt i barrskog med inslag av asp i Skogslåglandet och Bergslagen, möjligen undantagsvis även i Mälarområdet. De första indikationerna på häckning i Västmanland sågs visserligen redan i början och mitten av 1970-talet, men det var först efter sekelskiftet som en expansion tog riktig fart.

 

Lokaler med fynd under häckningstid (1.4-31.7) under perioden 1976-2017.

 

Lokaler med säkerställda häckningar under perioden 1976-2017.

 

Numerär

 

Under perioden 1976-2017 har gråspetten påträffats under häckningstid (1 april – 31 juli) i sammanlagt 112 s.k. atlasrutor (5x5 km) i landskapet, årligen sedan 1998. Under samma period har 14 säkerställda häckningar rapporterats, den första vid Bernshammar i Hed år 1977 (MVOF 9:48).

 

 

Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 30 par, en siffra som jag bedömer kan vara relevant som ett genomsnitt för den senaste tioårsperioden.

 

Historik

 

Gråspetten har troligen förekommit regelbundet vintertid i Västmanland sedan åtminstone 1800-talet och uppgavs första gången som häckande av  Carl Agardh Westerlund (1878-1905, I, s. 141). Därefter föreligger dock inga kända fynd under häckningstid förrän 1969 och 1970 (VF 34:235). Kända fynd vintertid före 1975 gjordes företrädesvis i Bergslagen, i viss utsträckning i Skogslåglandet men endast undantagsvis i Mälarområdet.

 

Före 1976 är följande uppgifter kända:

 

1858         ”I Småland, Upland och Westmanland träffas han då och då;...” (Sven Nilsson 1858, I, s. 145).

1868         ”...är af mig många gånger skjuten vintertiden, men aldrig observerad om sommaren.” (Carl Rudolf Sundström 1868, s. 14).

1905         ”...häckar... ...mindre ofta i Westmanland...” (Carl Agardh Westerlund 1878-1905, I, s. 141).

1923         ”♂ Kolarhagen, Sala gruva. V.N.F. 10.11.1923” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 102). ”1 ex. skjutet i Salatrakten 1923 10/11.” (Matts Floderus 1925).

1957         ”Enad. funnen död under elledning den 25.11.57 vid Ramshyttan [Kil].” (Ragnar Edberg 1960).

1966         1 ex. Semla i Västanfors 8.10 (Anonym 1970b; VF 29:122).

1968         1 ex. Asköviken 20.10 (VF 29:239).

1968         1 ex. Asköviken 3.11 (VF 33:250).

1968         1 ex. Halvarsbenning i Norberg 30.12 (Anonym 1970b; VF 29:122).

1968         1 ex. Vretarne i Västervåla odat. (Inge Larsson, opubl.; Anonym 1970b).

1969-70   1Sala södra kronopark mars 1969-april 1970 (Stig Holmstedt).” (VF 34:235)

1969         1 ex. Bistorp i Norberg 26.10 (Anonym 1970b; VF 31:202).

1972         1 ex. Aspåsen i Hällefors 24.11 (FiV 11:85; FiV 14:106; VF 33:250).

1973         1 ex. Sikfors i Hällefors 1.1 (FiV 11:85; FiV 14:106).

1973         1 ♀ Asköviken 24.10 (VF 33:250).

1973         1 ♀ Sätra brunn i Fläckebo/Kila 29.10 (VF 33:250).

1974         1 ♂ ”Sala södra kronopark” i Möklinta 23-24.3 (VF 34:235).

1974         1 ex. Stora Ålsätra i Hallstahammar 19.9 (MVOF 10:57). Även publicerad med felaktigt årtal (MVOF 7[2]:5; Anders Arnell, muntl.).

1974         1 ♀ Sörgärsbo i Västerfärnebo 5.11 (VF 34:235).

1975         1 ♂ Paradiset i Berg 12.1 (Thomas Pettersson, opubl.; MVOF 7[2]:5).

1975         1 ♂ ”Sala södra kronopark” 2.2 (MVOF 7[2]:5).

1975         1 ex. ”Källängen” i Arboga 16.11 (MVOF 7[2]:5).

                                                                                    

Flyttning och övervintring

 

Flyttningsrörelser är inte rapporterade från Västmanland, men uppenbarligen sker en viss invandring på hösten från och med september. Flertalet individer tycks ha lämnat landskapet före mars månads utgång.

 

 

Antal rapporterade individer 1976-2016, veckovis fördelade.

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen P. c. canus.

 

Publicerad 2018-08-17