Havsörn Haliaeetus albicilla (Linné 1758)

 

Förekomst

 

Havsörnen återkoloniserade Västmanland i mitten av 1990-talet efter 60-70 års frånvaro som häckande. Den häckar nu sparsamt men populationen synes vara under tillväxt. Kring år 2015 torde minst tiotalet par häcka. Den första häckningen konstaterades 1996 på en lokal i Fläckebo (Thomas Pettersson 1996c). Häckningen lyckades och en unge kom på vingarna (FiV 28:133). Ett par har därefter häckat i samma område årligen till och med 2010. Ett tjog revir har rapporterats till och med 2015, alla utom två i landskapets östra halva. Vid Mälaren har sammanlagt 13 boplatser upptäckts 2000-2017. Rapporterade häckningar tillsammans med observationer av adulta fåglar under sommarmånaderna (1 maj – 31 augusti) under perioden 1976-2017 bekräftar bilden av att återetableringen av havsörn i Västmanland tog sin början på allvar i mitten av 1990-talet.

 

 

 

Havsörnen uppträder dessutom regelbundet som övervintrare, främst i anslutning till Mälaren. Där noteras regelbundet ansamlingar av flera tiotals individer i anslutning till yrkesfiskares fångstredskap. Den största rapporterade ansamlingen av havsörnar är 68 ex. vid Granfjärden i Kärrbo/Ängsö den 8 februari 2014 (FiV 46[2-3]:34). Därutöver ses den relativt frekvent som genomflyttande vår och höst.

 

Organiserad åtelverksamhet har ägt rum på flera platser i landskapet under perioden, emellanåt med många års kontinuitet. Verksamheten, som har haft sin tyngdpunkt i östra Västmanland, upphörde dock i princip helt i mitten av 1990-talet, då nya regler för hantering av svinkroppar m.m. infördes. Fyra till fem åtlar i östra Västmanland var från och med säsongen 1982/83 anslutna till den ideella organisationen Örn-72 och publicerade redovisningar av verksamheten föreligger från de tolv första säsongerna (Gunnar Lignell 1983, 1984, 1985, 1986, 1987, 1989, 1990b, 1991, 1991b, 1992, 1993; Göran Nilsson 1994). Åtlarna var belägna i Ängsö, Kolbäck, Västerfärnebo, Sura och Västanfors. Verksamheten bedrevs oftast mellan november och mars. Noggranna observationer vid åtlarna har givit information om hur många olika örnar som besökt åteln och deras åldersfördelning.

 

 

 

Historik

 

På några platser i Västmanland vittnar ortnamnen om äldre tiders förekomst av örn. Den gamla namnformen för örn, ”ar(i)-” (Tommy Tyrberg 1985), förekommer på fyra platser, varav tre är bebyggelsenamn, t.ex. Arnebo i Sala, och sannolikt avledda personnamn. Den fjärde är Arnön, en liten ö i Hörendesjön i Karbenning, som mycket väl kan indikera en äldre boplats av havsörn. Det mest spektakulära ortnamnet är Havsörnsholmen, en myrholme i Västerfärnebo. Därutöver förekommer Örn- som förled till ortnamn på minst elva platser i landskapet, t.ex. Örnskär, en liten holme i Ängsö. Dessutom bör nämnas Örnflaken och Örnflaksudden vid Åmänningen i Västervåla, Örnmossen i Ramsberg, Örnstov och Örnstovviken vid Hallaren i Möklinta, Örnudden, en myrudde i Ramnäs, samt Örnviken vid Sör-Älgen i Grythyttan.

 

Från 1700-talet föreligger endast Johan Fischerströms (1785) summariska uppgift: ”Fisk-Örnen (F. Albicilla) som bor utmed stranderne, härjar i vatnet och lefver mäst af fisk (1) [”(1) Den beskrifves ganska olika hos Auctorerne. I Syst. Nat. har den fått rum bland Gamar, och hedras med namn af Vultur Albicilla.”]”.

 

Före år 1900 är annars endast ett par uppgifter kända, varav den äldsta är en notis om en skogvaktare Haglund, som slog ihjäl en ovanligt oskygg (sjuk/skadad?) havsörn: ”För omkring femton år sedan [dvs. i början av 1850-talet] dödades på Karsholmen [Kasholmen i Västerås-Barkarö?], som ligger i Mälare­fjärden Blacken, en fullväxt hafsörn…” (SJNT 5:124-125). Enligt Matts Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv, lär en monterad havsörn från 1864 ha funnits i Rudbeckianska skolans samlingar: ”Wästerås 1864 (enl. uppst. ex i Wås h. allm. lvks museum)”. Dessutom sägs i Örebro läns jaktvårdsförenings årsskrift 1937-38 (s. 59), att ”Vid sjön Väringen [Ervalla/Näsby] lär havsörnen ha funnits kvar som häckfågel ännu mot förra århundradets slut. Från denna boplats härstammar sannolikt en annan av museiörnarna, en gammal, grå hanne skjuten vid Ervalla i april 1865”.

 

Havsörnen tycks ha häckat här och var vid större sjöar även under 1900-talets första decennier och följande uppgifter föreligger:

 

1904      ”Vackra sommaraftnar syntes flera år en hafsörn komma flygande från Hjälmaresidan öfver mossen [Järlemossen i Ervalla] uppåt Norasjön [i Nora], för att någon timme efteråt hålla samma väg tillbaka, men då helst på andra sidan Järleån. Stundom flög han högt i luften, d.v.s. några hundra meter uppe, men ibland seglade han lågt öfver träd och hustak, orsakande skräck och oro i alla hönsgårdar i närheten.” (Adrian Giöbel 1904).

1906      ”Fordom häckande i Kärrbo vid Mälaren 1906…” (Matts Floderus 1925).

1921      ”Fordom häckande… …i Barkarö [Fullerö i Västerås-Barkarö] vid Mälaren 1921…” (Matts Floderus 1925). ”Med anledning av meddelandet upplyste hr Floderus, att denna fågelart, som förra sommaren häckade i närheten av Fullerö vid Mälaren, ej denna sommar häckat därstädes enl. uppgift av greve F. Cronstedt å Fullerö.” (V.N.F. 1922-09-02, § 11).

1924      ”…iakttagen vår- och sommartid 1922-1924 i Strömsholmstrakten [Kolbäck].” (Matts Floderus 1925). Meddelade hr Tenow, att hafsörn denna sommar anträffats häckande (troligen) i Strömsholmstrakten. Med anledning av meddelandet upplyste hr Floderus, att denna fågelart, som förra sommaren häckade i närheten av Fullerö vid Mälaren, ej denna sommar häckat därstädes enl. uppgift av greve F. Cronstedt å Fullerö.” (V.N.F. 1922-09-02, § 11). ”Iakttagen vid Freden å de öfversvämmade ängarna de båda sista åren, april och maj.” (Ur odaterade anteckningar i V.N.F.:s arkiv, undertecknade av Tenow, förvarade i Västerås stadsarkiv).

1926-28 ”...men det var först på sommaren 1926 som ett par havsörnar sågos häcka vid Fröshammarsviken [Arboga], och samma år, på hösten, sågos tvenne ungar i deras sällskap. Man fann en tid därefter boet i en enslig skogstrakt mellan Götlunda [Närke] och Arboga socknar, omkring en mil från Hjälmarstranden, och är boet ännu i år, 1928, bebott 5) [”5) Närikes Allehanda, 1927.”].” (Paul Rosenius 1927-39, s. 184). ”För ett tiotal år sedan häckade ett havsörnspar i skogarna norr om Frösshammarsviken [Arboga], sedemera ha dock örnarna försvunnit från denna plats.” (ÖLJÅ 1937-38, s. 59).

c.1930    ”Vid den vidgade, nedre Dalälven upphörde häckningen i boet på Sala södra kronopark [Möklinta/Uppland] för en tre år sedan, enär honan då blev nedskjuten...” (Paul Rosenius 1927-39, s. 184).

 

I sin beskrivning över Västmanlands län skriver A. Kempe (1911, s. 11), att ”i Mälaren fiska doppingar, hafsörnar och fiskgjusar”.

 

Sedan dröjer nästa uppgift i litteraturen ända till år 1949, då Olle Tenow (1952) rapporterade, att ”en ungfågel sågs den 27.2. 1949 segla över en vak vid Västerås kraftverk. Örnen försvann sedan söderut över Mälarens is”. Under 1950-talet föreligger fler uppgifter och havsörnen tycks då ha varit en årlig men fåtalig vintergäst. Tillgänglig information är dock i viss mån motsägelsefull. Jens Wahlstedt (1955b) skriver t.ex. att ”i islossningen och på senhösten ses någon enstaka gammal havsörn på Blacken [Rytterne] och Granfjärden [Kärrbo/Ängsö]. Enligt fiskare på trakten övervintrade havsörnar tidigare på Ängsölandet” medan Bertil Walldén (1955, s. 238) skriver att ”de senare åren har vi vintertid haft täta besök av örnar vid Mälaren, mest kungsörn men också en och annan havsörn”. Tre år senare kompletterar Bertil Walldén (1958, s. 180-181) från Ängsö med: ”varje vinter kommer det rapporter om örn. Det är ungfågel av både kungs- och havsörn. Den senare är, då isen ligger, helt hänvisad till att livnära sig av skräpfisk, som slängs vid vakarna”. Följande fynduppgifter är kända från 1950-talet och det kan noteras dels att samtliga härrör från Mälaren, dels att det i de flesta fall handlade om yngre individer:

 

1954      ”Ett ex. juv. vistades 3-6 febr. 1954 vid inre Asköviken. Fågeln höll med förkärlek till i höga granar i norra skogen men iakttogs även i segelflykt över denna skog och inre ängarna. Någon jakt observerades aldrig.” (Jens Wahlstedt 1955b). ”Ett juv. ex. den 3.2.1954, seglande i 20 min. på ca 100 m höjd över Asköviken. Det observerades även den 4.2. och den 6.2.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1955).

1954      ”1 juv. ex. vid Asköviken den 9.5.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956).

1954      ”1 juv. ex. vid Asköviken… …3.10.1954.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956).

1955      ”2 juv. ex. vistades under islossningen den 27.4.-1.5.1955 vid viken [Asköviken]. De sågs flera gånger förgäves slå efter de rastande änderna.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956).

1955      ”Den 20.5.1955 1 juv. ex. vid Gångholmen i Barkarö sn, strax utanför Västerås.” (Sven-Olov Andersson 1956b).

1957      ”Den 24.3.1957 sågs två ad. (♂ och ♀) vid Asköviken...” (VF 21:316).

1958      1 ex. Fagerön i Ängsö 7.4 (Janne Virking, opubl.).

1958      ”…den 13.4.1958 en juv. vid Asköviken” (VF 21:316).

1959      ”…den 12.3.1959 en ad. vid Ekeholm, Västerås-Barkarö sn…” (VF 21:316).

1959      1 ex. Knekttorpet i Västerås-Barkarö 24.3 (Bo Kumlin, opubl.).

 

I början av 1960-talet betraktades havsörnen som en ”årsviss vintergäst kring Ängsö” och ”vintern 1961 gästades trakten av tre ex.” (VF 21:316). Under 1960-talet och i början av 1970-talet tycks havsörnen ha uppträtt regelbundet vintertid, särskilt i anslutning till Mälaren. Några nämnvärda observationer från den tiden:

 

1962      3 juv. Fagerön i Ängsö 6-7.1. ”Enligt uppgift hade de uppehållit sig därstädes en längre tid. De livnärde sig tydligen på ’skräpfisk’ från vakarna” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1963).

1962      1 ex. Norsa i Munktorp 9.5 (Arne Eklöw 1970).

1963      ”Under vintern… …1963 4 ex. Ängsö, Mälaren” (VF 25:62).

1964      1 ex. Norsa 3.5 (Arne Eklöw 1970).

1964      1 ex. Norsa 2.8 (Arne Eklöw 1970).

1964      1 ”juvenil” ♀ Broholmen i Kolbäck 27.8 (Naturhistoriska riksmuseets samlingar gm Göran Frisk, in litt.).

1964-66Under vintrarna 1964-66 iakttogs 4-8 ex. i Västeråstrakten. Ett ex. ad. och ett ex. juv. observerades tillsammans med 2 ex. juv. kungsörn vid åtel i jan. 1966 vid Asköviken (Holger Johansson).” (VF 27:77).

1967      ”3 juv. + 1 ad. den 15.1. på Ängsö, Mälaren (Rolf Kumlin, Bo Kumlin).” (VF 28:56).

1969      ”1 juv + 2 ad övervintrade Ängsö 68/69” (VF 28:56).

1970      ”Vintern 69/70 vid ett tillfälle 5 ex Ängsö” (VF 28:56).

 

Observationer utanför Mälaren var tidigare uppenbarligen få och före 1976 är endast följande fynd kända:

 

1963      1 3K död Järlemossen i Ervalla 2.8 eller 3.8, uppgifterna varierar. Fågeln var ringmärkt vid ”Meldorff” i Schleswig-Holstein, norra Tyskland, som förfjoling den 11 mars 1963. En analys vid Statens veterinärmedicinska anstalt av blandning av lever och njure gav vid handen 5 mg Hg/kg, dvs. fågeln var kvicksilverförgiftad (Gunnar Otterlind & Ingvar Lennerstedt 1964; VF 24: 278).

1964      1 ex. Fläcksjön i Fläckebo 16.4 (Nils Forsselius, opubl.).

1967      1 juv. Toren i Fläckebo 29.10 (Harald Eriksson & Sören Larsson, opubl.).

1967      ”2 juv. Glåpen, Surahammar, hösten” (VF 28: 56; VF 31: 202; Arne Sjögren 1971; Bertil Eriksson 1972). 1 ex. Glåpen 2-3.11 och 2 ex. 4-6.11 (Bertil Eriksson, opubl.).

1968      1 ad. Altsjön i Möklinta 9-10.3 (Bo Kumlin, opubl.).

1968      1 juv. str. ”Vålsjön” i Ramnäs/Sura 6.4 (Harald Eriksson, opubl.).

1968      1 juv. Fläcksjön i Fläckebo 13.10 (Harald Eriksson, opubl.).

1969      ”1 ex Möklinta sn 12.4” (VF 29:238).

1969      ”en vinterobservation vid Arbogaån nära Väringen [Näsby]” (VF 30:141).

1970      1 ex. ”Arbogatrakten” 18.1 (Anonym 1970e; VF 31:202).

1970      ”1 ex. i januari vid Fläckebo” (VF 31:202).

1971      1 ex. Fläcksjön i Fläckebo 22.5 (Stig Fredriksson, opubl.).

1972      1 ad. Gussjön i Fläckebo 4.11 (Stefan Björklund 1973e).

1973      1 ad. Nybron i Ramnäs 10.3 (Sören Larsson 1973).

1973      1 ex. Nadden i Ramnäs 8.4 (Sören Larsson 1973).

1975      1 ad. Sjömosjön i Fellingsbro 4.1 (gm Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

1975      1 2K Färjebron i Fläckebo 22.2 (Kalle Källebrink, opubl.).

1975      1 2K str. (N) Fläcksjön 16.3 (Lennart Eriksson & Kalle Källebrink, opubl.).

1975      1 juv. Fläcksjön 20.4 (Lennart Eriksson, opubl.).

1975      1 juv. Sevalla 7.11 (Sören Larsson, opubl.).

1975      1 1K str. (SV) Storsjön i Möklinta 9.11 (Kalle Källebrink, opubl.).

 

Flyttning och övervintring

 

Av tillgängliga uppgifter att döma tycks de fåglar som hittills häckat i Västmanland lämna sina boområden under vintern. Sannolikt flyttar de inte långt, eftersom de är åter vid boplatsen så snart tillgången på föda medger. Antalet övervintrande örnar har kontinuerligt ökat under perioden 1976-2016. Uppträdandet tycks till övervägande del vara knutet till yrkesfiske, där havsörnarna livnär sig på den s.k. skräpfisk som lämnas på isen. I viss utsträckning, särskilt under vintrar med dålig eller ingen is, har åtelverksamhet dragit havsörnar till sig. Det senare har varit fallet även vid åtlar i t.ex. Ramnäs och Västanfors. Andelen adulta havsörnar ökade plötsligt och markant i slutet av 1980-talet för att sedan åter sjunka till mitten av 1990-talet. Därefter har andelen adulta återigen ökat. Emellanåt ses ansamlingar av havsörnar. Under de senaste två decennierna har tiotalet fåglar eller mer kunnat ses inom begränsade områden vid Mälaren vid åtskilliga tillfällen.

 

Av de återfynd och kontroller av ringmärkta havsörnar som gjorts i Västmanland synes de härstamma från vitt skilda delar av norra Sverige och Finland. Fyra fynd från Finland och ett från Åland föreligger. Det kan också noteras att en bounge från Västmanland kontrollerades som ”häckande” i Finland, dock vid endast ett (1!) års ålder, varför uppgiften kan ifrågasättas. Följande ringmärkningsåterfynd föreligger under perioden 1976-2016:

 

·         En bounge som ringmärktes i Västmanland 1996, kontrollerades i Västerbotten 12.4 1997 (RC/Å 1997:50) samt i Västmanland 31.1 2001 (RC/Å 2002:55).

·         En bounge som märktes i Västmanland 1995, återfanns död i Gästrikland 21.10 1998 (RC/Å 1998:47).

·         En bounge som märktes i Uppland 1991, återfanns skadad i Västmanland 1.8 1999 (RC/Å 1999:47).

·         En bounge som märktes i Lappi i Finland 1983, kontrollerades i Västmanland 31.1 2001 (RC/Å 2002:167), 26.12 2003 och 26.2 2004 (RC/Å 2004:155).

·         En bounge som märktes vid Åland i Finland 2001, kontrollerades i Västmanland 18.12 2001 (RC/Å 2002:167).

·         En bounge som märktes i Gästrikland 1994, kontrollerades i Västerbotten 31.3 1997 (RC/Å 1997:50) och i Västmanland 18.12 2001 (RC/Å 2002:55).

·         En bounge som märktes i sydvästra Finland (”Turku-Pori”) 2001, kontrollerades i Västmanland 18.12 2001 (RC/Å 2002:167) och 26.12 2003 (RC/Å 2004:155).

·         En bounge som märktes i Västmanland 2000, kontrollerades häckande (♀) vid Vaasa i Finland 4.4 2001 och 2.4 2002 (RC/Å 2002:57).

·         En bounge som märktes i Lule lappmark 2001, kontrollerades i Västmanland 1.3 2002 (RC/Å 2002:55).

·         En bounge som märktes i Uppland 1994, kontrollerades i Västmanland 1.3 2002 (RC/Å 2002:55) samt 26.12 2003 och 26.2 2004 (RC/Å 2004:64).

·         En bounge som märktes i Västmanland 2000, kontrollerades i Hälsingland 17.3 2002 (RC/Å 2002:56).

·         En bounge som märktes vid Vaasa i Finland 2003, kontrollerades i Västmanland 26.12 2003 (RC/Å 2004:155).

·         En bounge som märktes i Västmanland 2001, kontrollerades i Värmland 11.1 2003 (RC/Å 2003:61) samt 24.1 och 14.2 2004 (RC/Å 2004:64). Även 2006 i Sverige!

·         En bounge som märktes i Södermanland 2000, återfanns död i Västmanland 29.8 2003 (RC/Å 2003:61).

·         En bounge som märktes i Uppland 2000, kontrollerades i Västmanland 26.12 2003 (RC/Å 2004:65).

·         En bounge som märktes i Lappland 2000, kontrollerades i Västmanland 26.12 2003 (RC/Å 2004:64).

·         En bounge som märktes i Uppland 2000, kontrollerades i Västmanland 27.1 2004 och 26.2 2004 (RC/Å 2004:65).

·         En bounge som märktes i Västerbotten 2003, kontrollerades i Västmanland 26.2 2004 (RC/Å 2004:66) och 2006 (Ref!).

·         En bounge som märktes i Hälsingland 2003, kontrollerades i Västmanland 26.2 2004 (RC/Å 2004:66).

·         En bounge som märktes i Småland 2003, kontrollerades i Västmanland 26.2 2004 (RC/Å 2004:66) och 2006 (Ref!).

·         En bounge som märktes i Hälsingland 2002, återfanns död i Västmanland 16.11 2004 (RC/Å 2004:65).

·         En bounge som märktes i Östergötland 11.6 1999, återfanns död (okänt sedan hur länge) på en lokal i Västmanland 3.10 2005 (RC/Å 2005:62).

 

 

 

 

 

De första örnarna om hösten brukar ses från och med början av september. Sträcket tycks sedan vara utdraget och i november sker en påtaglig ökning av antalet observationer och först i slutet av december tycks alla vinterörnarna vara på plats. Vårsträcket kulminerar i början eller mitten av mars, men sena sträckare, ibland även adulttecknade individer, kan ses så sent som i maj, även om yngre fåglar dominerar bilden stort i april och maj. Även de yngre fåglarna tycks i hög utsträckning dra bort från Västmanland och under sommarmånaderna överväger observationer av adulta fåglar, inklusive de som häckar eller håller på att etablera sig som häckande.

 

 

 

Senast uppdaterad 2018-08-12