Lavskrika Perisoreus infaustus (Linné 1758)

Förekomst

Lavskrikan är numera en ytterst sällsynt gäst i Västmanland under vinterhalvåret. Ett fynd har dock gjorts i juni månad och ytterligare ett i augusti. Av totalt åtta (8) fynd under perioden 2000-2023 har sex (6) gjorts i landskapets nordvästra hörn, dvs. i Hjulsjö, Hällefors och Ljusnarsberg. Därutöver föreligger ett fynd i Järnboås och ett i Skinnskatteberg. Förteckning över fynd 2000-2023:

2000      1 ex. Stora Havsjön i Hjulsjö 17.8 (FiV 32:95).

2001      1 ex. Sävsjön i Hällefors 4.11 (FiV 33:97).

2006      1 ex. Rudtjärnen i Järnboås 9.10 (FiV 38:153; VF Suppl. 47:142).

2009      1 ex. Hänglandstjärnen i Hällefors 27.6 (FiV 41:112).

2010      2 ex. Simmelsjön i Ljusnarsberg 8.9 (FiV 42[2-3]:52).

2013      1 ex. Övre Skärsjön i Skinnskatteberg 7.2 (FiV 45[2-3]:57; VF Suppl. 54:146).

2022      1 ex. Kindlahöjden i Hjulsjö 17.9 (FiV 55[2-3]:53).

2023      2 ex. Mellersta Talltjärnen i Hällefors 1.10 (Västmanlands rapportkommitté).

Historik

Uppgifter i den äldre litteraturen tyder på att lavskrikan åtminstone i slutet av 1800-talet häckade i Övre Bergslagen. August Carlson (1894, s. 102) skrev t.ex. att den ”Häckar... ...från Nerike, där den häckar i de stora, Hellefors tillhöriga skogarna...”. Matts Floderus (1925) fyllde på: ”Troligen häckande i n. v. delen av Västmanland”. Dessa uppgifter härrör sannolikt från Carl Rudolf Sundström (1888, s. 16 resp. s. 95), som bland annat skrev att lavskrikan häckade i Hällefors: ”Vieles erinnert hier [Hällefors] an Norrland: der Vielfras ist nicht selten; Moorhühner, Unglücksheher [lavskrika] och Bergfinken brüten hier, u. s. w.”. Sundströms meddelare A. Giöbel rapporterade att han hade iakttagit arten höstetid dels vid Sävsjön, dels vid Tomsjön, vid båda tillfällena i sällskap med ungar: ”Hellefors (A. Giöbel). Vom Beobachter im Herbste gesehen, einmal beim Säf-See und ein andermal beim Tom-See, bei beiden Gelegenheiten in Gesellschaft von Jungen.”. P. A. Timm (1868) roade sig med att ta reda på hur olika fågelarters kött smakade för en mänsklig gom. I detta sammanhang nämns också lavskrikan: ”Att ekorre, nötskrika och lafskrika till smaken äro bra, de senare liknande kramsfogel, är en mera allmän erfarenhet.”. Därefter föreligger ett fynd från Ramnäs: ”Lavskrika vid Virsbo Ramnäs hösten 1922 enl. disp. Hallström” (anonym och odaterad anteckning i V.N.F.:s arkiv, förvarad i Västerås stadsarkiv). Någon iakttagelse i västeråstrakten vid ungefär denna tid dementerades: ”Ej iakttagen på trakten.” (Ur promemoria daterad år 1924, undertecknad av J. V. Ödman). I övrigt är under perioden före år 2000 tolv fynd rapporterade:

1953      ”Vidare rapporterade herr Rylander iakttagelser av lavskrika samt andra kull av morkulla, bådadera i Hallstahammar.” (V.N.F. 1953-10-29, § 3).

1955      3 ex. strax norr om Norberg 25.2 (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956).

1967      1 ex. Riddarhyttan i Skinnskatteberg 21.4 (Hans Avelin 1969).

1968      3 ex. Solmyren [möjligen åsyftas Solingsmyran i Kila/Romfartuna ?] april (Hans Avelin 1970).

1969      2 ex. Tidö i Rytterne 11.1 (Hans Avelin 1970).

1970      1 ex. 5 eller 15 km (uppgifterna varierar!) nordost om Lindesberg i Lindes juni (Ola Almkvist 1970b; Arne Sjögren 1972).

1982      2 ex. Norra Mången i Hällefors oktober (FiV 14:104; VF 44:417).

1984      1 ex. Hjulsjö 7.2 (FiV 17:80).

1984      1 ex. Lilla Sandsjön i Hällefors 19.5 (FiV 17:80).

1988      1 ex. Kalklinten i Hjulsjö 17.9 (FiV 20:76).

1992      1 ex. Sävsjön i Hällefors 29.2 (FiV 24:120).

1996      1 ex. Sjöviken vid Virsbo i Ramnäs 10.1 (FiV 28:161).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen P. i. infaustus.

Senast uppdaterad 2024-01-31