Mindre flugsnappare Ficedula parva (Bechstein 1794)

 

Utbredning

 

Mindre flugsnapparen häckar sällsynt över större delen av Västmanland. Den förekommer främst i högvuxen, gammal blandskog, men också i ädellövskog och sumpskog.

 

Lokaler med fynd av mindre flugsnappare under häckningstid (1.6-31.7) 2000-2022.

 

Numerär

 

Häckning har under perioden 2000-2022 säkerställts vid ett tillfälle:

 

2017      1 2K ♂ + 1 ♀ + 3 1K Rällen i Ljusnarsberg 21.7-20.8 (FiV 49[2-3]:63).

 

Sjungande hannar rapporteras årligen liksom även i övrigt enstaka individer under häckningstid och i lämplig häckningsmiljö. Sällan har mer än en sjungande hanne per lokal  rapporterats. Sedan mitten av 1990-talet har dock antalet rapporterade individer tenderat att minska, men möjligen ökar den återigen efter bottenåret 2012.

 

 

Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 60 par. Detta kan förefalla vara en hög siffra med tanke på att det under de senaste åren rapporterats färre än tio individer i genomsnitt per år. Samtidigt tycks arten kunna förekomma över i stort sett landskapets hela yta där lämplig miljö finns. Det torde betyda att många förekomster undgår upptäckt. Under perioden 2000-2022 har mindre flugsnappare rapporterats under häckningstid och i lämplig häckningsbiotop från sammanlagt 107 lokaler. Eftersök har dock oftast visat att den inte återkommer år efter år till samma lokal. Siffran 60 par synes därför rimlig.

 

Historik

 

Det första fyndet i Västmanland gjordes så sent som år 1959: ”Under tiden 31.5.-30.6. höll en fullt utfärgad hane revir vid Hålahult i Västmanland på gränsen till Närke (Göran Liljedahl m. fl.).” (Jan Sondell 1960; Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1940). Nästa fynd gjordes vid Enbergsäng i Viker den 22 juni 1963 (VF 29:123; Björn Steffner, opubl.) och samma år konstaterades en häckning i Irsta, vilket var första gången i landskapet: ”Ett bofynd gjordes den 22.7. 1963 vid Geddeholm, ca 15 km E Västerås. De fyra ungarna lämnade boet den 27.7. och uppehöll sig sedan en tid i trakten. (Lars Johansson & Sören Johansson 1965; VF 31:203). Övriga fynd under 1960-talet:

 

1964      ”Han meddela även att konstnären Erik Idar i år funnit mindre flugsnappare vid Solbacken i Kärrbo.” (V.N.F. 1964-09-22, § 4).

1965      ”Ett ex. utfärgad hane den 28.5.-10.6.1965 vid sjön Råsvalen [Lindes] (Ola Almkvist).” (VF 27:79). ”…platsen var Håkansboda [Ramsberg] söder om Stråssa (Ola Almkvist)” (Mats Andersson 1986).

1965      1 ad. ♂ sj. Norrsjön i Sura 30.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1965      ”Ett honfärgat ex. den 13.8.1965 vid Asköviken (Lars Johansson).” (VF 27:79).

1966      1 ex. Norrsjön i Sura 22.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1966      1 ♂ sj. Svartberget i Västanfors 22.5 (Torbjörn Jansson, opubl.).

1966      ”Ett ex. honfärgat, den 29.5.1966 vid Askö gård [Västerås-Barkarö], SV Västerås (Lars Johansson). Den 13.6.1966 iakttogs ett par på samma plats (Lars Johansson, Jan Dahlbäck).” (VF 27:79).

1966      ”Ett ex. utfärgad hane, under juni-juli 1966 vid Åholmen, Kvicksund, Rytterns sn (Christer Svensk, Lars Karlsson, HOH).” (VF 27:79).

1967      1 ex. Norrsjön i Sura 13.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1967      1 ♂ Stora Almö i Västerås-Barkarö 29.5 (Göran Andersson, opubl.).

1967      ”1 ex Enbärgsäng, Älvlången [Viker] juni 1963, 1967 och 1968 (Björn Steffner m fl).” (VF 29:123).

1968      ”1 hane Ekholmen, Munktorp [Kolbäck!] 3.6 (Arne Eklöw).” (VF 29:123).

1968      ”1 ex Enbärgsäng, Älvlången [Viker] juni 1963, 1967 och 1968 (Björn Steffner m fl).” (VF 29:123).

1968      1 ♂ Vasaparken i Västerås 7.6 (Göran Andersson, opubl.).

1968      1 ex. Semla i Västanfors 12.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1969      ”1 sjungande utf. ♂ nära sjön Väringen, Ö Arrud i n. Närke [Ervalla] 1.6.69 (Folke Lindstedt)...” (VF 30:253).

1969      ”1 ex Svartberget, Fagersta [Västanfors] 5.6 (Per Ålind).” (VF 29:239).

 

Under perioden 1970-1975 rapporterades arten årligen med 1-8 individer, geografiskt väl spridda.

 

 

Säkerställda häckningar under perioden 1976-1999:

 

1982      1 ♀ matar pulli Örlaxtjärnen i Linde 11.7 (FiV 14:104).

1983      1 ♂ + 1 juv. Djupedal i Nora 22.7 (FiV 15:93).

1988      2 ad. + 1 juv. Finnbo i Sala 8.7 (FiV 20:75).

1994      1 par + 1 flygg unge Kindlahöjden i Hjulsjö 22.8 (FiV 26:137).

1998      1 ♂ + 1 ♀ matar minst 3 pulli i bo Halsen, Södra Björnö, i Västerås 23.6 (FiV 30[2]:52).

 

Fler än två sjungande hannar på samma lokal har före år 2000 noterats enligt följande: 3 sjungande i björksumpskog vid Näs i Fläckebo den 28 maj 1984 (FiV 16:95), 4 sjungande på samma lokal den 4 juni 1990 (FiV 22:116).

 

Sena fynd (fr.o.m. 1 oktober) före år 2000:

 

1993      1 r. Väster Bännbäck i Möklinta 3.10 (FiV 25:97).

1996      1 honf. Liaskogen i Näsby 6.10 (FiV 28:161).

 

Flyttning och övervintring

 

Mindre flugsnapparens höstflyttning kulminerar i början av september. Mediandatum för sista höstobservation är för perioden 1976-2022 den 8 september. Undantagsvis ses den så sent som i början av oktober och det senaste fyndet under perioden 2000-2022 är följande:

 

2001      1 1K r. Hagaberg, Frövi, i Näsby 6.10 (FiV 33:96).

 

Period

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

11 juli

1986-1995

15 augusti

1996-2005

19 september

2006-2015

9 september

2016-2022

2 september

 

Mindre flugsnapparen anländer i mitten eller slutet av maj. Mediandatum för första fynd är för perioden 1976-2022 den 19 maj. Det allra tidigaste fyndet utgörs av en sjungande fågel vid Malmön i Köping 1-2 maj 2009 (FiV 41:110).

 

Period

Mediandatum för

första observation

1976-1985

22 maj

1986-1995

20 maj

1996-2005

19 maj

2006-2015

18 maj

2016-2022

16 maj

 

Veckovis fördelning av fynd under perioden 2000-2022. 

 

Senast uppdaterad 2023-08-06