Pungmes Remiz pendulinus (Linné 1758)

 

Förekomst

 

Efter att ha etablerat sig som nästan årligen häckande sedan år 1989 ebbade etableringen ut strax efter millennieskiftet. Under perioden 2000-2023 har sammanlagt 10 bofynd gjorts, det senaste år 2019. Åren 2007-2008 gjordes inte ett enda fynd och trots att två bofynd gjordes 2010 och ytterligare ett vardera åren 2014 och 2019 får pungmesen nu betraktas som utgången som regelbundet reproducerande fågelart i Västmanland.

 

 

 

Lokaler med fynd av pungmes under häckningstid under perioden 2000-2023. 

 

Utanför Mälarområdet har en del ströfynd gjorts under perioden 2000-2023, inklusive under häckningstid, varav de mest perifera är följande:

 

2000      1 ♂ Lisjöviken i Sura 19.4 (FiV 32:94).

2002      1 ex. Svartån vid Ekeby i Skultuna 30.3 (FiV 34:118).

2002      1 ♂ Gussjön i Fläckebo 9-10.4 (FiV 34:118).

2005      2 ex. Stora Lindessjön i Linde 1.4 (FiV 37:140).

2012      1 ex. Forsby i Skultuna 14.4 (FiV 44[2-3]:54).

2019      2 ex. samt bobygge Svartån vid Ekeby i Skultuna 14.5-2.6 (FiV 51[2-3]:50; VF Suppl. 60:154).

 

Historik

 

De första fynden av pungmes någonsin i Västmanland gjordes år 1989. Den förekom då på tre platser, varav bon byggdes på två av dem:

 

1989      1 ex. Sjömosjön i Fellingsbro 13-27.5 (FiN 13:87; VF 49:423). Med reservation för att fyndet gjordes utanför landskapsgränsen i Närke!

1989      Asköbäcken i Västerås-Barkarö, ofullständigt bo funnet 17.12 (FiV 21:83; VF 49:423).

1989      Holm i Västerås-Barkarö, ofullständigt fjolårsbo funnet 10.3 1990 (FiV 22:117; VF 50[6-7]:56).

 

År 1990 etablerade sig pungmesen på allvar i Västmanland, då sammanlagt 11 bon hittades på fyra lokaler:

 

·         Strömsundet i Västerås-Barkarö (1 bo).

·         Pattbacken i Västerås-Barkarö (2 bon; hona matar 14.6 i ett av dem).

·         Malmön i Köping (3 bon; 5 flygga ungar från ett av dem).

·         Barkaröviken i Kungs Barkarö (5 bon; 5 ägg lagda i ett av dem).

 

Året därpå, 1991, hittades sammanlagt 8 bon på sju lokaler, även dessa i samtliga fall i anslutning till Mälaren i Irsta, Västerås, Västerås-Barkarö, Köping och Kungs Barkarö (FiV 23:109-110).

 

Lika plötsligt som pungmesen dök upp, lika plötsligt var den nästan försvunnen igen och år 1992 gjordes endast två tillfälliga fynd:

 

1992      1 ex. Barkaröviken i Kungs Barkarö 3.4 (Lillebror Hammarström, opubl.).

1992      1 ex. Strömsundet i Västerås-Barkarö 12.4 (FiV 24:120; VF Suppl. 19:74).

 

Den återhämtade sig dock något och bofynd gjordes årligen 1993-1997, men därefter har det glesnat påtagligt både mellan bofynden och observationer överhuvudtaget.

 

 

Lokaler med fynd av pungmes under häckningstid under perioden 1976-1999. 

 

Fynd utanför Mälarområdet före år 2000:

 

1994      Bofynd Åsbosjön i Nora januari 1995 (FiV 26:137).

1995      1 ex. Albäcksån i Linde 21.5 (FiV 27:144).

1997      1 ex. Österhammarssjön i Fellingsbro 15.5 (FiV 29:158).

1998      1 ♂ Färjebron i Fläckebo 28.5 (FiV 30[2]:52).

 

Sena (fr.o.m. 1 augusti) fynd under perioden 1976-1999:

 

1990      1 ex. Kvicksund i Rytterne 18.10 (FiV 22:117).

1993      1 2K+ ♀ Asköbäcken i Västerås-Barkarö 24-27.8 (FiV 25:98).

 

Flyttning och övervintring

 

De flesta pungmesarna tycks lämna Västmanland tidigt, redan under högsommaren, och fynd efter juli månad har gjorts endast undantagsvis under perioden 2000-2022:

 

2000      1 ex. Trådarön i Irsta 1.9 (FiV 32:94).

2004      1 ex. Strömsvik i Kolbäck 5.9 (FiV 36:153).

 

Mediandatum för första observation under perioden 1990-2011 är den 21 april. Fyra av åren har de första pungmesarna setts redan i slutet av mars, som tidigast den 29 mars 1991 vid Barkaröviken i Kungs Barkarö (FiV 23:110).

 

Pungmesen har i Sverige varit föremål för omfattande ringmärkning och verksamheten har givit en stor mängd återfynd och kontroller, några även i Västmanland:

 

·         1 ad. ♂ som ringmärktes vid Cazis, Graubünden, i Schweiz 11.10 1987, kontrollerades vid Gångholmen i Västerås-Barkarö 19.6 1990 (medd. från RC).

·         1 ♀ som ringmärktes vid St. Seurin d’Uzet, Charente-Maritime, i Frankrike 23.12 1989, kontrollerades vid Malmön i Köping 31.5 1991 (medd. från RC).

·         1 ad. ♂ som ringmärktes vid Barkaröviken i Kungs Barkarö 19.5 1990, kontrollerades vid Tåkern i Östergötland 11.7 1992 (RC/Å 1992:136), vid Kvismaren i Närke 10.5 1993 (RC/Å 1998:125) samt vid Rynningeviken i Närke 23.4 1995 (RC/Å 1995:137).

·         En bounge som märktes vid Malmön i Köping 1990, kontrollerades vid Kvismaren i Närke 26.6 1991 (RC/Å 1991:128).

·         En årsunge som märktes vid Roxen i Östergötland 1.8 1992, kontrollerades som adult ♀ vid Asköviken i Västerås-Barkarö 27.8 1993 (RC/Å 1993:136).

·         Två årsungar som märktes vid Kvismaren i Närke 15.9 1992, kontrollerades båda som bobyggande ♂♂, den ene vid Strömsundet i Västerås-Barkarö 14.5 1993, den andre vid Hässlö i Västerås 21.5 1993 (RC/Å 1993:137).

·         1 ad. ♂ som märktes vid Trådarön i Irsta 6.5 2002, kontrollerades vid Rynningeviken i Närke 30.3 2003 (RC/Å 2003:169).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen R. p. pendulinus.

Senast uppdaterad 2024-01-22