Rödbena Tringa totanus (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Rödbenan häckar lokalt över hela landskapet vid sankängar och vid slamdammar. Antalet konstaterade häckningar är få, men mycket tyder ändå på att arten häckar årligen, i vart fall sedan mitten av 1980-talet. Bilden kompliceras av att även genomflyttande rödbenor ibland kan uppvisa beteende som tyder på häckning, t.ex. genom spel eller t.o.m. genom att varna. Dessutom fortgår vårsträcket ända in i juni samtidigt som häckningar påbörjats. Bo med ägg har setts i mitten av maj 1988 vid Gorgen i Västerfärnebo (Håkan Johansson & Thore Lindberg, opubl.) och ruvande fågel på samma lokal den 20 maj 1999 (Kalle Källebrink, opubl.). Dunungar har setts bl.a. den 19 juni 1977 vid Norsa i Munktorp (MVOF 9:46; Arne Eklöw & Leo Mäkinen, opubl.) respektive vid Asköviken den 27 juni 1999 (Richard Lager, opubl.). De senare iakttagelserna tyder på äggläggning senast i slutet av maj.

 

Lokaler med troliga eller säkerställda häckningar av rödbena 1976-2017. 

 

Numerär

 

Under perioden 1976-2017 har sammanlagt 206 häckningar, eller troliga häckningar, rapporterats från Västmanland. Detta ger ett genomsnitt på knappt fem häckningar per år, men med tanke på att antalet häckningar tenderat att öka kraftigt under 1990-talet bör 10 häckningar per år utgöra ett aktuellt medelvärde. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 5 par.

 

 

 

Historik

 

Av äldre uppgifter att döma var rödbenan sällsynt i Västmanland på 1800-talet och under 1900-talets första hälft. Exempelvis sågs den ”ganska sällan” i Örebro län, enligt Carl Rudolf Sundström (1868, s. 22). Den första kända fynduppgiften utgörs av två skjutna fåglar hösten 1922: ”Två unga fåglar skjötos hösten 1922 utanför Köping.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9]; ”Köpingstr Två årsungar skjötos hösten 1922 enl G. Nilsson” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

 

I den första upplagan av Förteckning över Sveriges fåglar (SOF 1948, s. 69) uppges t.o.m. att arten inte var anträffad i Västmanland, men Hans Avelin & Bengt H. Girell (1951b) kunde rapportera tre iakttagelser vid Hässlösundet i Irsta/Västerås; 3 ex. den 14 augusti 1936, 1 ex. den 21 augusti 1936 och 2 ex. den 6 juli 1937. Bengt H. Girell (1958, s. 108-109) bekräftar dock att arten verkligen uppträdde sparsamt: ”Under åren fram till 1945 gjordes åtskilliga besök vid Hässlö. [---] Av dessa äro samtliga nu nämnda arter utom rödbena... ...regelbundna arter. [---] Rödbenan måste anses som en mycket sällsynt gäst vid Hässlö. Under årens lopp tror jag mig icke ha sett henne mer än högst fem gånger.”. På basis av uppgifter från Bo Kumlin anför Bertil Walldén (1955, s. 255), att rödbenan var en årsviss genomflyttare vid Asköviken. Enligt Hans Avelin (1958, s. 189) var den emellertid ”sparsamt förekommande” där. Henry Bark (1951) lämnade följande uppgift från Sura: ”Den 27.5.1951 såg jag en rödbena vid östra stranden av Östersjön i Surahammar. Jan Hendelberg har tidigare samma år sett ett ex. på platsen.”. Det fyndet kan ses i ljuset av följande uppgift från ”Tippen” vid Östersjön i Sura: ”Birger Andersson, som under en lång följd av år hållit området under uppsikt, har åtskilliga intressanta fynd noterade i sina anteckningar. Drillsnäppor och grönbenor brukar dominera, men allt som oftast ljuder även rödbenans skarpa 'tju-tju'...” (Harald Wedérus 1958, s. 349). Göran Lundqvist (1972) fyller på, beträffande samma område på 1950-talet, med: ”Fjällvärldens svartsnäppa och våra kusters rödbena återfanns även de rastande under flyttningstid, men de hörde inte till de vanligare gästerna. De kunde komma i grupper om upp till åtta fåglar”. Hans Källander (1965) bekräftar ytterligare rödbenans ovanlighet även i Bergslagen: ”Norrmogen i Ramsbergs sn är en normalt mager bergslagssjö. I juli och början av augusti 1954 fanns efter reglering präktiga gyttjebankar runt sjön. Under några observationsdagar iakttogs här... ...1 rödbena... [---] ...ses mot bakgrunden av att... ...rödbena... ...trots flera års tämligen flitiga exkurerande i dessa trakter aldrig iakttagits.”.

 

Därefter föreligger ett fåtal uppgifter från 1950- och 1960-talen och arten tycks, av tillgängliga uppgifter att döma, inte ha börjat uppträda regelbundet förrän omkring år 1970. Före 1976 föreligger två uppgifter om häckning, båda 1969, nämligen vid Norsa i Munktorp (VF 29:238) och vid Virsbosjön (”på mosse intill sjön Virsbo”) i Ramnäs (VF 29:238). Även följande fynd kan tyda på häckning: ”Vid Svartåns inlopp i Fläcksjön [Fläckebo] sågs ett ex. ivrigt varnande den 26.5.1960 (Leif Eriksson, Hans-Olof Hellkvist, Tore Nilsson)” (VF 21:317). Ett mycket tidigt fynd gjordes vid Asköviken den 26 mars 1968 (Per Magnusson, opubl.).

 

Flyttning och övervintring

 

Rödbenan flyttar i juli-augusti och återvänder i slutet av april eller början av maj. Mediandatum för första observation 1984-85 och 1995-97 är den 23 april och mediandatum för sista iakttagelse under samma perioder är den 31 augusti. Det tidigaste kända fyndet under perioden 1976-2017 gjordes den 25 mars 2017 vid Asköviken i Rytterne (Robert Ekberg & Åsa Ekberg, opubl.). Det på året senaste fyndet gjordes den 10 oktober 2004 vid Asköviken i Västerås-Barkarö (FiV 36:131). Genomflyttande rödbenors sträck tycks kulminera i maj månads första hälft, men sträcket fortgår ända in i juni. Detta sena sträck förlöper oftast obemärkt, men vid situationer med dåligt väder kan flockar ses, och de största (minst 25 ex.) är:

 

1999      40 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 27.5 (FiV 31:121).

2006      25 r. Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg 18.5 (FiV 38:123).

2010      26 r. Norsa i Munktorp 23.5 (FiV 42[2-3]:36).

2010      32 r. Gussjöbäck i Fläckebo 23.5 (FiV 42[2-3]:36).

 

Sommartid ses arten betydligt fåtaligare än under vårsträcket. Oftast ses rödbenan rasta ensam eller i små sällskap, sällan mer än fem individer tillsammans. Flockar på 10 fåglar och däröver har mycket sällan noterats och de i särklass största kända ansamlingarna utgörs av minst 65 ex. vid Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg den 7 juli 1998 (FiD 32:60) respektive 140 ad. vid Gnien i Ramnäs samma dag (FiV 30[2]:39).

 

Sommaren 1976 var mycket nederbördsfattig i Västmanland, vilket bl.a. innebar att sjöbottnar blottlades på flera håll. Dessa utgjorde goda rastplatser för vadare och två studier har publicerats. Vid Österhammarssjön i Fellingsbro räknades vadare vid 47 tillfällen under tidsperioden 17 juli – 12 september och under dessa dagar noterades 1-2 rödbenor endast tre gånger, 3-6 augusti (Jan-Erik Malmstigen 1977). Motsvarande studier samma år vid Findlaviken i Arboga gav, vid 17 observationstillfällen 24 juli – 7 oktober, fyra noteringar av rödbena, som mest 3 ex. den 24 juli (Ulf Eriksson 1977).

 

 

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen T. t. totanus.

 

Senast uppdaterad 2018-08-15