Skärpiplärka Anthus petrosus Montagu 1798

 

Förekomst

 

Skärpiplärkan är en regelbunden gäst på höststräcket, men mer sällan, ej årligen, sedd på vårsträcket. Någon långsiktig trend vad gäller numerären synes inte föreligga.

 

 

 

Historik

 

Före 1976 är endast två fynd kända:

 

1962      1 ex. Vagnshäll, Väringen, i Ervalla/Näsby 30.9 (Folke Lindstedt & Torsten Lindstedt, opubl.).

1965      1 ex. vid Norsa i Munktorp 29.4 (Arne Eklöw 1970).

 

Dessutom har ett odaterat fynd rapporterats från Kraftverkstippen i Västerås (VLT 1958-11-11).

 

Flyttning och övervintring

 

Skärpiplärkans höstflyttning äger rum i huvudsak från mitten av september till början av oktober. Mediandatum för perioden 1976-2000 är den 22 september. Undantagsvis har arten setts redan i slutet av augusti: 1 str. Askö i Västerås-Barkarö den 22 augusti 1998 (FiV 30[2]:48). Det senaste höstfyndet under perioden 1976-2017 gjordes vid Käppstaviken i Viker den 2 november 2016 (FiV 48[2-3]:55). Vårsträcket är i hög grad koncentrerat till april månad med mediandatum den 19 april. Det tidigaste vårfyndet gjordes vid Södra Ås i Nora den 13 mars 2014 (FiV 46[2-3]:52) medan det senaste vårfyndet utgörs av 1 ex. vid Gussjön i Fläckebo den 1 maj 1985 (FiV 17:72). De största ansamlingarna var 5 ex. vid Vagnshäll i Ervalla/Näsby den 27 september 1996 (FiV 28:156), 2+1+2 ex. vid Sotarön i Näsby den 6 oktober 2001 (FiV 33:92) samt 5 ex. vid Rågsäcken i Munktorp både den 21 september 2003 (FiV 35:124) och den 25 september 2007 (FiV 39:92).

 

 

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av rasen A. p. littoralis (C. L. Brehm 1823).

 

Kommentar

 

Ett rapporterat fynd vid Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg 23.9 2000, har underkänts för publicering (FiV 33:101).

 

Senast uppdaterad 2018-11-03