Skräntärna Hydroprogne caspia Pallas 1770

 

Förekomst

 

Skräntärnan är en regelbunden men fåtalig genomflyttare, främst under sensommaren, men även på våren. Den har periodvis uppträtt mer talrikt med större ansamlingar noterade vid Mälaren, åtminstone under perioden 1968-80, respektive Hjälmaren, åtminstone från och med 1982. Skräntärnan sågs årligen sommartid 1975-88 också vid Väringen i Ervalla/Näsby. Någon indikation på häckning i Västmanland finns inte. Se även Daniel Green (1983). Skräntärnan har endast undantagsvis setts i Övre Bergslagen:

 

1996      1 ad. Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 10.7 (Bertil Rahm, opubl.) och, troligen samma individ, 1 ad. Silverhöjden i Ljusnarsberg 10.7 (FiV 28:149).

 

Antal rapporterade individer 1976-2018.

 

Antal rapporterade individer 1976-2018, exklusive Hjälmaren.

 

Historik

 

Det första kända fyndet av skräntärna i Västmanland gjordes så sent som 1942 vid Väringen i Ervalla/Näsby: ”Sågs den 31.7. 1942 i Väringen... Den sällsynta gästen gjorde både Närke och Västmanland den äran då den flög omkring ett skär, som ligger vid gränsen. Den var tidigare ej anträffad i sistnämnda landskap.” (Arne Eklöw 1953). Möjligen finns ytterligare ett fynd från 1940-talet: ”Oss veterligt sedd en gång tidigare vid viken [Asköviken i Västerås-Barkarö] under 1940-talet.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1955). Därefter följde fem ströfynd under 1950-talet, samtliga anmärkningsvärt nog i april respektive september:

 

1954      ”Ett ex. fiskande i Asköviken den 18.4.1954.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1955).

1957      1 ex. Gnien i Ramnäs 24.4 (Arne Persson, opubl.).

1957      ”…och senast har fågeln varit synlig i trakten [Västerås] under september 1957 (H. Johansson).” (Hans Avelin 1958, s. 190).

1959      1 ex. Gnien 12.9 (Arne Persson, opubl.).

1959      1 ex. Gnien 20.9 (Harald Eriksson, opubl.).

 

Ännu under 1960-talets första hälft tycks skräntärnan ha varit en rar gäst i landskapet med endast drygt ett dussin rapporterade fynd:

 

1960      ”Två ex. sågs över Gussjön [Fläckebo] den 7.6.1960 (Patrik Fredriksson)…” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1960      ”…och ett ex. fiskande [Gussjön i Fläckebo] den 25.6.1960 (Hans Avelin, Carl Nordlund, Lennart Åkerbrandt).” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1961      2 ex. Gnien i Ramnäs 6.8 (Lennart Eriksson, opubl.).

1962      3 ex. Granfjärden vid Fagerön i Ängsö 29.7 (Lars Broberg, opubl.).

1962      3 ex. Gnien 12.8 (Lennart Eriksson, opubl.).

1963      1 ad. Elba i Västerås 3.8 (Bo Kumlin, opubl.).

1963      3 ad. + 2 1K r. Kvicksund i Rytterne 18.8 (Bo Kumlin, opubl.).

1963      Avelin nämnde att konservator Råberg i Köping vid ett tillfälle under sommaren sett ett femtiotal skräntärnor på Mälaren.” (V.N.F. 1963-10-15, § 7).

1964      2 ex. Västeråsfjärden i Västerås 5.7 (Bo Kumlin, opubl.).

1964      2 ex. Skarpan i Ängsö 5.7 (Bo Kumlin, opubl.).

1965      ”Ett ex. den 19.4.1965 vid Asköviken (Göran Lack, Gunnar Forsman).” (Hans Avelin 1968)

1965      2 ex. Asköviken 13.8 (Gunnar Forsman & Gunnar Pettersson 1966).

1965      1 ex. Asköviken 8.9 (Gunnar Forsman & Gunnar Pettersson 1966).

1965      1 ex. Asköviken 14.9 (Gunnar Forsman & Gunnar Pettersson 1966).

 

I slutet av 1960-talet började skräntärnan uppträda både mer regelbundet och mer talrikt under sensommaren: ”Arten ses numera årligen i slutet av juli-början av aug. i västmanländska mälarvikar. Vid flera tillfällen har adulta fåglar åtföljda av mattiggande årsungar iakttagits.” (Hans Avelin 1968); ”Ses regelbundet i E och S Västmanland. Intressant är ca 40 ex på Skorven i Mälaren 27.7.68 (Leif Johansson, Lars Lindell).” (Ingvar Granqvist 1970b). Från Norsa i Munktorp rapporterade Arne Eklöw (1970), att skräntärnan ”Brukar regelbundet ses i juli och augusti besöka området i upp till 10-tal ex. Dessutom några iakttagelser i april och maj.”. Vårfynden var dock fortsatt få under perioden före 1976: ”Arten observeras ej årligen före 15.7. Därefter förekommer den dock allmänt i Mälaren och ses sparsamt i övriga landskapet.” (Lars Lindell 1973e). Kända vårfynd (t.o.m. 31 maj) före 1976:

 

1954      ”Ett ex. fiskande i Asköviken den 18.4.1954.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1955).

1957      1 ex. Gnien i Ramnäs 24.4 (Arne Persson, opubl.).

1965      ”Ett ex. den 19.4.1965 vid Asköviken (Göran Lack, Gunnar Forsman).” (Hans Avelin 1968)

1968      1 ex. Gnien 5.5 (Sören Larsson, opubl.).

1970      2 ex. Galten i Munktorp 27.4 (Leif Carlsson, opubl.).

1970      ”Vid Asköviken 1 ex. 9.5.70 (Lars Lindell, Ulf Carlson)...” (Lars Lindell 1973e).

1973      1 ex. Grisfjärden i Ängsö 22.4 (Per Olsson, opubl.).

1973      1 ex. Asköviken 20.5 (Håkan Östholm, opubl.).

1974      1 ex. Gimpelstenarna i Ängsö 23.4 (Per Olsson, opubl.).

1975      ”1 ex. Broholmen [Kolbäck] 20.4 (Per Eriksson m. fl.)…” (Lars Lindell 1976c).

 

Större (minst 50 ex.) ansamlingar och sträcksummor före 1976:

 

1969      70 r. Stora Skorven, Blacken, i Rytterne 26.7 (Anonym, odat.).

1973      55 r. Grisen, Grisfjärden, i Ängsö 29.7 (Thomas Pettersson m.fl., opubl.).

1973      90 r. Sävholmen, Galten, i Kolbäck 31.7 (Pontus Lindberg, opubl.).

1974      67 str. (V) Kvicksund i Rytterne 4.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1974      60 str. (V) Kvicksund 11.8 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Fynd utanför Mälaren under perioden 1966-75:

 

1968      1 ex. Gnien i Ramnäs 5.5 (Sören Larsson, opubl.).

1968      2 ex. Åmänningen vid Mellanängen i Västervåla 3.7 (Stefan Karlsson, opubl.).

1969      ”Observerad två gånger vid sjön [Västersjön i Sura], hösten 1969…” (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972).

1970      1 ex. Gnien i Ramnäs 26.7 (Sören Larsson, opubl.).

1970      ”Observerad två gånger vid sjön [Västersjön i Sura]… …och sommaren 1970.” (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972).

1972      1 ad. Hallaren i Möklinta 11.6 (Rolf G. Gustafsson, opubl.).

1973      1 ex. Gorgen i Västerfärnebo 29.7 (Erik Andersson, opubl.).

1975      2 ex. Stensjön i Möklinta 20.6 (Lars Lindell 1976c).

1975      1 ex. Väringen i Ervalla/Näsby 16.7 (Torsten Lindstedt, opubl.).

1975      1 ex. Gussjön i Fläckebo 20.7 (Västmanlands rapportkommitté).

1975      2 ex. Väringen 27-29.7 (Torsten Lindstedt, opubl.).

1975      1 ex. Väringen 3-31.8 (Torsten Lindstedt, opubl.).

1975      1 ex. Gnien i Ramnäs hösten (Sören Larsson 1975b).

 

Notera att kända fynd saknas helt från såväl Bergslagen som Hjälmaren före 1976.

 

Flyttning och övervintring

 

Den stora majoriteten av skräntärnor som ses i Västmanland uppträder under hög- och sensommar, främst från mitten av juli till mitten av augusti. Den ses fåtaligt och oregelbundet även fram till mitten av september respektive under vårflyttningen från mitten av april till maj. Även i juni görs ströfynd. Mediandatum för första och sista fynd under perioden 1976-2018 är den 6 maj respektive den 27 augusti.

 

 

Veckovis fördelning av fynd 1976-2018.

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

6 maj

30 augusti

1986-1995

17 maj

27 augusti

1996-2005

10 maj

1 september

2006-2015

4 maj

21 augusti

2016-2018

1 maj

24 augusti

 

Mediandatum för första observation av årsunge (1K) under perioden 1976-2018 är den 26 juli.

 

Period

Mediandatum för första observation av årsunge (1K)

1976-1985

28 juli

1986-1995

22 juli

1996-2005

17 juli

2006-2015

2 augusti

2016-2018

25 juli

 

Det tidigaste kända vårfyndet någonsin utgörs av 1 ex. vid Asköviken i Västerås-Barkarö den 18 april 1954 (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1955) medan det senaste höstfyndet utgörs av 6 ex. vid Gimpelstenarna i Ängsö den 22 september 1979 (Anders F. Andersson, opubl.).

 

De största (minst 50 ex.) ansamlingarna 1976-2018 inföll i samtliga fall under perioden 16 juli - 10 augusti:

 

1980      110 r. Gimpelstenarna i Ängsö 10.8 (FiV 12:73).

1982      Nyckelgrundet, Hjälmaren, i Arboga 3-8.8, som mest 181 ex. (156 ad. + 25 1K) 3.8 (FiV 14:100).

1983      200 ex. Nyckelgrundet 7.8 (FiV 15:88).

1986      Nyckelgrundet 27-31.7, som mest 90 r. 27.7 (FiV 18:70).

1987      152 ex. Hjälmaren i Arboga 28.7 (FiV 19:73).

1989      Nyckelgrundet 21-29,7, som mest 150 ad. 29.7 (FiV 21:74).

1992      60 r. Nyckelgrundet 16.7 (Petter Simonsson, opubl.).

1993      Nyckelgrundet 22-30.7, som mest 90 ex. 30.7 (FiN 17:86).

1994      Nyckelgrundet 30.7-6.8, som mest 140 ex. 6.8 (FiN 18:50).

1997      95 ex. Hjälmaren 10.8 (Torbjörn Hegedüs, opubl.).

1998      103 ex. Hjälmaren 8.8 (Ola Strand, opubl.).

1999      75 ex. Hjälmaren 31.7 (Ola Strand, opubl.).

2006      50 r. Nyckelgrundsstenen, Hjälmaren, i Arboga 10.8 (FiV 38:128).

2011      50 r. Hjälmaren vid Nyckelgrundet i Arboga 9.8 (FiV 43[2-3]:40).

2016      72 ex. Hjälmaren vid Nyckelgrundet i Arboga 23.7 (FiV 48[2-3]:48).

 

Skräntärnor i Västmanland tillhör normalt två ålderskategorier, dels årsungar (1K), dels adulta fåglar (3K+), dvs. minst två år gamla. Ett fynd av en ettårig fågel har rapporterats:

 

1976      1 2K Tidö-Lindö i Rytterne 9.6 (Leif Johansson, opubl.).

 

Två ringmärkningsåterfynd med anknytning till Västmanland är kända:

 

·         En unge som ringmärktes i norra Uppland 21.6 1976, återfanns nyligen död vid Öster Bännbäck i Möklinta 1.8 1976 (RC/Å 1976:3:48).

·         En unge som ringmärktes i Södermanlands skärgård 2.7 1954, återfanns död (okänt sedan hur länge) vid Jägaråsen i Kungs Barkarö 29.7 1977 (RC/Å 1977:3:48).

 

Senast uppdaterad 2019-09-01