Snatterand Mareca strepera (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Snatteranden häckar sällsynt och mycket lokalt vid näringsrika vatten i Västmanland. Arten har dock häckat i samtliga naturgeografiska regioner.

 

Lokaler med konstaterad häckning av snatterand 1976-2016.

 

Numerär

 

Följande konstaterade häckningar föreligger under perioden 1976-2016:

 

1984      1 ♀ + 2 pulli Asköviken i Västerås-Barkarö 29.6 (FiV 16:79).

1987      1 ♀ + 9 pulli Asköviken 4.7 (FiV 19:62; VF 47:387).

1988      6 ad. + 1 pull. 28.7 Asköviken (FiV 20:55; VF 48:389).

1989      1 ♀ + 4 pulli Oxfjärden vid Granskär i Ängsö 5.8 (FiV 21:59; VF 49:398).

1992      3 pulli Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg (FiD 26:50).

1998      1 ♀ + 10 pulli Gränasjön i Haraker 9.7 (FiV 30[2]:22).

2000      1 ♀ + 3 juv. Gränasjön 22.7 (FiV 32:61).

2004      1 ♀ + 10 pulli + 5 ad. Gränasjön 20.6 (FiV 36:107).

2005      1 ♀ + 8 1K Gränasjön 13.8 (FiV 37:97).

2006      1 ♀ + 8 1K Gränasjön 15.7 (FiV 38:94).

2012      1 ♀+ 7 pulli Asköviken 22.7 (FiV 44[2-3]:23).

2013      1 ♀+ 9 pulli Asköviken 13-14.7 (FiV 45[2-3]:22).

2014      1 ♀+ 6 pulli Asköviken 23.7 (FiV 46[2-3]:24).

2015      1 ♀+ 6-8 pulli Asköviken 9.7-7.8 (FiV 47[2-3]:27; VF Suppl. 56:56).

2016      3 ♀♀ med 2+2+6 pulli Asköviken 5-27.7 (FiV 48[2-3]:29).

 

 

I övrigt uppträder snatteranden också rätt oregelbundet med stora variationer mellan åren. I slutet av 1990-talet märktes dock en markant ökning av antalet observerade snatteränder inklusive fynd under häckningstid. Som en aktuell genomsnittlig siffra föreslås 10 häckande par årligen. Ulf Ottossons m.fl. (2012) beräkning till 60 par bedömer jag som för hög.

 

Historik

 

L. A. Jägerskiöld (1919) presenterar en karta över snatterandens utbredning i Sverige och på denna kan en symbol med betydelsen ”Utbredning före 1898” utläsas i trakten av Västerås.

 

 

SOF (1948, s. 54) anger: ”Har troligen häckat i Vstm...”. Detta påstående grundas troligen på uppgiften ”...i Gussjön i Fläckebo socken i Västmanland sågs i augusti 1943 en snatterandhona, vilken av beteendet att döma måste ha haft kull. Enligt en bondes utsago häckade hon året innan 'på exakt samma ställe' (G. Liljeström)” (Kai Curry-Lindahl (1959-63, s. 186). I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns en skinnlagd juvenil hona från Munktorp den 19 september 1953 (Göran Frisk, in litt.). Både Bertil Walldén (1955, s. 256) och Hans Avelin (1958, s. 192) nämner, att arten anträffats vid Asköviken i Västerås-Barkarö, men utan närmare uppgifter. En anteckning i regionala rapportkommitténs arkiv gör dock gällande att den observerats där år 1951 av Bo Kumlin. I övrigt från 1950-talet nämner Göran Lundqvist (1972), att ”den sällsynta snatteranden har varit på besök vid två tillfällen” vid Östersjön i Sura. Även under 1960-talet var snatteranden en stor raritet och endast fyra fynd är kända:

 

1965      1 ♂ + 1 ♀ Norsa i Munktorp 2.5 (Arne Eklöw 1970).

1965      1 ♂ + 1 ♀ Asköviken 9.5 (VF 27:76).

1965      1 ♂ + 1 ♀ Gångholmen i Västerås-Barkarö 9.5 (VF 27:76).

1966      1 ♂ Asköviken 5.6 (VF 27:76).

 

Först från och med 1970 uppträdde snatteranden årligen i Västmanland. Det handlade nästan uteslutande om fynd under vår och höst, medan fynden under häckningstid således var mycket få:

 

1970      1 ♂ + 1 ♀ Norsa i Munktorp 22.5 (Arne Eklöw 1970; Arne Eklöw 1970b; VF 31:201).

1972      1 ♂ Ösby i Västerfärnebo 15.6 (VF 32:227).

1975      1 ♂ Fläcksjön i Fläckebo 16.5 (MVOF 6: 24; MVOF 7[2]:1).

1975      1 ♂ + 1 ♀ Gångholmen i Västerås-Barkarö 25.5 (MVOF 7[2]:1).

1975      1 ♂ Gussjön i Fläckebo 29.6 och 1.7 (MVOF 7[2]:1).

 

Flyttning och övervintring

 

Snatteranden flyttar bort i augusti-september och återvänder i början eller mitten av april, tidiga vårar i mars. Extremdatum är den 13 mars 2007 vid Asköviken i Västerås-Barkarö (Janne Virking, opubl.) respektive den 26 november 2000 vid Gnien i Ramnäs (Ralf Lundmark, opubl.). Något vinterfynd var inte känt förrän år 2000, då enstaka individer sågs i Fläckebo, Ramnäs och Sura 3-22 december (FiV 32:61). Därefter har följande vinterfynd gjorts:

 

2001      1 ♂ Magsjön i Sura 5.1 (FiV 33:62).

2001      1 ♂ + 1 ♀ Asköviken 4.12 (FiV 33:62).

2006      1 ♂ Frövifors i Näsby 1.1 (FiV 38:95).

 

De största ansamlingarna (minst 10 ex.) utgörs av följande:

 

2001      8-13 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 8.7-1.9 (Markus Rehnberg m.fl., opubl.).

2002      12 ex. Asköviken 21.9 (Markus Rehnberg m.fl., opubl.).

2003      Asköviken 22.6-18.10, som mest 24 ex. (13 ♂♂, 11 ♀♀) 4.10 (Pentti J. Tatti m.fl., opubl.).

2004      Asköviken 14.6-20.9, som mest 24 ex. 14.7 (FiV 36:107).

2005      Asköviken 27.7-16.10, som mest 18 ex. 8.10 (FiV 37:97).

2006      Asköviken 30.4-1.5, som mest 13 ex. (7 ♂♂, 6 ♀♀) 1.5 (FiV 38:95).

2006      Asköviken 25.8-13.9, som mest 15 ex. 26.8 (FiV 38:95).

2006      Sörsalbo i Västerfärnebo 21-23.5, som mest 11 ex. (7 ♂♂, 4 ♀♀) 21.5 (FiV 38:95).

2007      Asköviken 26.8-10.11, som mest 33 ex. 13.10 (FiV 39:49).

2008      Asköviken 18.8-2.11, som mest 29 ex. 5.10 (FiV 40:49).

2009      Asköviken 31.7-26.10, som mest 14 ex. 31.7 (FiV 41:66).

2010      10 ex. (2 ♂♂, 8 honf.) Asköviken 2.10 (FiV 42[2-3]:22).

2010      Norsa i Munktorp 24.9-2.10, som mest 11 ex. (3 ♂♂, 8 ♀♀) 25.9 (FiV 42[2-3]:22).

2011      Asköviken 26.8-16.9, som mest 11 ex. 16.9 (FiV 43[2-3]:22).

2012      Fläcksjön i Fläckebo 16-18.4, som mest 14 r. 18.4 (FiV 44[2-3]:23).

2012      Asköviken 20.8-7.10, som mest 41 r. 1.9 (FiV 44[2-3]:23).

2013      10 (6 ♂♂, 4 ♀♀) r. Sörtulingesjön vid Gottland i Hed 19.4 (FiV 44[2-3]:23).

2013      10 r. Asköviken 16.8 (FiV 45[2-3]:22).        

2013      24 honf. r. Fläcksjön i Fläckebo 31.8 (FiV 45[2-3]:22).

2014      10 (7 ♂♂, 3 ♀♀) r. Asköviken 30.3-6.4 (FiV 46[2-3]:25).

2014      12 (kön ej uppgivet) r. Fläcksjön 4.5 (FiV 46[2-3]:25).

2014      11 r. Asköviken 5-6.10 (FiV 46[2-3]:25).

2015      10 ex. Frövisjön i Skultuna 20.4-27.7 (FiV 47[2-3]:27).

2015      Asköviken 16.8-17.11, som mest 74 ex. (!) 23.10 (FiV 47[2-3]:27).

2016      Frövisjön i Skultuna 30.3-17.9, som mest 19 ex. (1 ♂, 18 honf.) 13.8 och 20.8 (FiV 48[2-3]:30).

2016      Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 8-17.4, som mest 12 ex. (9 ♂♂, 3 ♀♀) 17.4 (Torbjörn Hegedüs, opubl.).

2016      Asköviken 14.8-4.11, som mest 110 ex. 11.10 (FiV 48[2-3]:30).

2016      11 ex. (5 ♂♂, 6 ♀♀) Fläcksjön vid Näs i Fläckebo 5.11 (Berndt Söderlund, opubl.).

 

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen M. s. strepera.

 

Kommentar

 

Ett rapporterat fynd om 43 ex. vid Malmön i Köping den 3 augusti 2007 har underkänts för publicering (FiV 39:114).

 

Senast uppdaterad 2018-03-03