Sommargylling Oriolus oriolus (Linné 1758)
Förekomst
Sommargyllingen uppträder sällsynt, ej årligen, främst under försommaren från slutet av maj till mitten av juni. Sammanlagt har 135 fynd gjorts, varav 39 fynd under perioden 2000-2023. Fynd saknas helt under fyra av de åren. Det stora flertalet fynd gäller sjungande hannar, men som sällan uppträder på samma lokal mer än en dag. Av de 20 rapporterade gyllingar där åldern har uppgivits, har hälften varit ettåriga (2K) och hälften äldre (3K+). Det finns inget som tyder på att sommargyllingen skulle ha gjort något häckningsförsök i landskapet, men notabla är fynd av ”par”, vid Norra Hästhagen i Björskog såväl den 9 juni 2015 (FiV 47[2-3]:57) som den 4 juni 2022 (Västmanlands rapportkommitté).
Lokaler med fynd av sommargylling 2000-2023.
Fynd i juli månad är ovanligt och höstfynd från och med augusti saknas helt. Julifynd 2000-2023:
2019 1 sj. Ängsö slott i Ängsö 17.7 (FiV 51[2-3]:48).
På våren ses sommargyllingen endast undantagsvis före slutet av maj och de tidigaste fynden (före 21 maj) är följande:
2000 1 sj. Meling i Västanfors 20.5 (FiV 32:95).
2001 1 ad. ♂ sj. Långholmen i Kärrbo 14.5 (Staffan Öström, opubl.).
2012 1 sj. Kyrkberget i Lindes 19.5 (FiV 44[2-3]:54).
2018 1 sj. Lyftinge i Kolsva 17-18.5 (Magnus Nyström, opubl.).
Veckovis fördelning av sommargyllingar under perioden 2000-2023.
Historik
Det första kända fyndet av sommargylling i Västmanland gjordes år 1953 i Svedvi: ”En ropande hanne uppehöll sig i Hallstahammarstrakten en kort tid 1953...” (Jens Wahlstedt 1955); ”...iakttogs i Västmanland för första gången sommaren 1953 vid Hallstahammar (H. Rylander).” (Bertil Walldén 1955, s. 224); ”Under sommaren har så en Sommargylling varit här i Hallstahammar, jag blev uppringd av den som iaktagit den och cyklade omedelbart dit och hade turen att få se denna vackra fågel, det var en hanne.” (ur brev den 5 september 1953 från konservator K. H. Rylander till Västmanlands Naturvetenskapliga Förening); ”Konservator Rylander hade i sommar iakttagit sommargyllingen vid Hallstahammar. Sannolikt hade den också varit där sommaren 1951.” (V.N.F. 1953-10-29, § 3).
Samma år uppträdde gyllingen även vid Broholmen i Kolbäck, liksom den även gjorde de närmast följande åren: ”Bland Broholmens lundar med de stora väldiga ekarna har under åren 1953-1957 sommargyllingen hållit till. Åtminstone en hane har låtit höra sin gälla vissling. Sommaren 1957 har det uppgivits att två fåglar skulle ha observerats. Man har ej lyckats fastställa om häckning förekommit, men det verkar troligt. Förmodligen är det Mälardalens milda klimat med värmeöverskott som fört den arten till dessa trakter.” (Erik Strandell 1958).
Även 1954 iakttogs den åter i Svedvi: ”...ett exemplar vid Hallstahammar, Västmanland, där den dock visat sig även 1953 (K. H. Rylander).” (Stig Lundberg 1955).
Under återstoden av 1950-talet rapporterades sommargylling ytterligare en gång: ”...och för några år sedan noterades en verkligt celeber gäst. Det var en sommargylling, som tillfälligt uppehöll sig i ett buskage [Östersjön i Sura].” (Harald Wedérus 1958). ”Som särskilt celebra gäster må nämnas sommargylling... [Östersjön i Sura, 1950-talet].” (Göran Lundqvist 1972).
Under 1960-talet och 1970-talets första hälft föreligger följande fynd:
1960 ”Den 30.5.1960 sågs och hördes en utfärgad hane vid Broholmen nära Strömsholm [Kolbäck] (Leif Eriksson, Hans-Olof Hellkvist, Tore Nilsson).” (Hans Avelin m.fl. 1962)
1961 ”1 utfärg. ♂ vid Löts gård [Rytterne] nära Asköviken i Mälaren 28.5.1961 (K. Adolfsson)...” (Tore Ernholdt 1966).
1961 1 sj. Gnien i Ramnäs 4.6 (Västmanlands rapportkommitté).
1961-63 ”Har observerats vid midsommar varje år. 1961-62, vid Lövsta [Dingtuna] 1963 på Tidö [Rytterne] (H.J).” (Christer Svensk m. fl. 1964).
1962 ”Sommargyllingen sjöng i strandskogen [Djupen i Ramnäs] 1962...” (Bertil Eriksson 1972).
1962 ”Den 16-17 juni 1962 kunde undertecknad samt Hans Avelin och Carl Nordlund iaktta och höra en icke utfärgad sommargylling vid Lövsta gård [Dingtuna] intill Asköviken i Västmanland.” (Carl-Holger Johansson 1963b). ”Ett ex. sågs 16.-18.6.1962 i Askövikens närhet, Vstm.” (Carl Holger Johansson 1964b).
1965 1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 7.6 resp. 25.6 (Gunnar Forsman & Gunnar Pettersson 1966).
1966 ”En outfärgad hane sjöng vid Broholmen, Munktorps sn [Kolbäck!], den 12.6.1966 (HOH, Lars Karlsson).” (Hans Avelin 1968).
1969 1 sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 7.6 (Per Ålind, opubl.).
1970 1 sj. Kvarntorpet i Västerås-Barkarö 14.6 (Anonym 1970g; Arne Sjögren 1972).
1971 1 sj. Lövsta i Dingtuna 21.5 (Lars Lindell 1972; Lars Lindell 1972e).
1971 1 sj. Askö i Västerås-Barkarö 22.5 (Lars Lindell 1972; Lars Lindell 1972e).
1971 1 sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 30.5 (Lars Lindell 1972; Lars Lindell 1972e).
1971 1 sj. Nötmyran i Västerfärnebo 18.6 (Lars Lindell 1972e).
1972 1 ad. ♂ sj. Ängsö slott i Ängsö 24.6 (Anonym 1972; Lars Lindell 1973e).
1972 1 sj. Furunäs i Ervalla 20.7 (Torsten Lindstedt, opubl.).
1972 1 sj. Tidö i Rytterne 23-27.7 (Lars Lindell 1973; Lars Lindell 1973e).
1974 1 ex. Ängsön i Ängsö 12.6 (Lars Lindell 1976d).
1974 1 ex. Kvicksund i Rytterne juni (Lars Lindell 1976d).
1975 1 sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 18.5 (Lars Lindell 1976d; VF 35:322).
Julifynd under perioden 1976-1999:
1976 1 2K ♂ sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 4.7 (MVOF 8:80).
1979 1 ♂ sj. Skutterön i Rytterne 6.7 (FiV 11:82).
1983 1 3K+ ♂ sj. Bäcktorp i Fellingsbro 28.7 (FiV 15:93).
1987 1 ♂ sj. Hönsgärdet i Norberg och Högfors i Karbenning 30.6-28.7 (FiV 19:78).
Tidiga fynd (före 21 maj) under perioden 1976-1999:
1982 1 sj. Norrmogen i Ramsberg 16.5 (FiV 14:104).
1985 1 sj. Holmaviken i Västerås-Barkarö 19.5 (FiV 17:77).
Senast uppdaterad 2024-12-03