Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus Baillon 1833

Förekomst

Spetsbergsgåsen uppträder sällsynt till numera tämligen allmänt under sträckperioderna vår och höst. Sedan mitten av 1980-talet har den varit regelbunden på våren och efter millennieskiftet i starkt ökande omfattning. Efter millennieskiftet har den också ökat kraftigt under höstflyttningen. Geografiskt uppträder spetsbergsgåsen mest i landskapets östra och södra slättbygder.

Antal spetsbergsgäss vårarna 1976-2021.

Antal spetsbergsgäss höstarna 1976-2021.

Historik

Före 1976 är blott fyra fynd kända:

1871      ”Anser brachyrhynchus. - I slutet af september 1871 sköts i en skogssjö i trakten af Nora en för tillfället ensam gåsfogel, hvilken sedan infördes till staden och till mig öfverlemnades för artens bestämmande, då hon befanns vara en Anser brachyrhynchus.” (Carl Gustaf Löwenhjelm 1872); ”...anträffad vid... ...nära Nora (1871)...” (Carl Agardh Westerlund 1878-1905, II, s. 149; Anton Stuxberg 1889).

1969      1 str. Asköviken i Västerås-Barkarö 7.5 (Ingvar Granqvist 1970b).

1971      1 ex. Västersjön i Sura 20.7-3.8 (Lars Lindell 1972e).

1974      1 ex. Gnien i Ramnäs 26.3 (Lars Lindell 1975h).

Flyttning och övervintring

Under hösten är spetsbergsgåsen mer sparsam och inte lika regelbunden som under våren, men höstarna 2019-2021 registrerades ovanligt höga antal. Större ansamlingar och sträcksummor (minst 100 ex.) höstarna 1976-2021:

2019      125 r. Ösby i Västerfärnebo 26.10 (FiV 51[2-3]:23).

2019      100 r. Ålsvarta i Västerfärnebo 30.10 (FiV 51[2-3]:23).

2020      140 str. (SV) Gnien 4.10 (FiV 52[2-3]32).

2020      100 r. Fläcksjön i Fläckebo 8.10 (FiV 52[2-3]32).

2021      Gussjöbäck m.fl. lokaler i Fläckebo 11-22.10, som mest 260 r. 21.10 (Västmanlands rapportkommitté).

2021      Hällby m.fl. lokaler i Västerfärnebo 25.10-19.11, som mest 265 r. 13.11 (Västmanlands rapportkommitté).

2021      Solinge i Romfartuna 13-21.11, som mest 271 r. 13.11 (Västmanlands rapportkommitté).

Sedan mitten av 1980-talet har spetsbergsgåsen iakttagits årligen på vårflyttningen. En allt högre andel av fåglarna rastar dessutom. Sträcket kulminerar i regel i månadsskiftet mars/april och arten ses endast sparsamt till början av maj. Oftast uppträder den i mindre grupper, nästan alltid tillsammans med sädgäss. Vid några tillfällen, framför allt under de senaste åren, har större flockar eller ansamlingar noterats, som mest i följande fall (minst 100 ex.):

2012      120 r. Frövisjön i Skultuna 23.3-23.4 (FiV 44[2-3]:20).

2015      Hällby i Västerfärnebo 13.4-3.5, som mest 111 r. 20.4 (FiV 47[2-3]:25).

2016      Frövisjön i Skultuna 26-28.3, som mest 187 r. 27.3 (FiV 48[2-3]:28). 

2016      102 r. Sörsalbo i Västerfärnebo 3.4 (FiV 48[2-3]:28).

2017      Sörsalbo 5-20.4, som mest 128 r. 14.4 (FiV 49[2-3]:25).

2018      100 r. Hagby i Haraker 14.4 (FiV 50[2]:22).

2018      140 r. Skepplinge i Haraker 15.4 (FiV 50[2]:22).

2019      168 r. Salbohed i Västerfärnebo 9.3 (FiV 51[2-3]:23).

2019      120 r. Svedbo i Västerfärnebo 23.3 (FiV 51[2-3]:23).

2019      Hällby i Västerfärnebo 3-10.4, som mest 130 r. 3.4 (FiV 51[2-3]:23).

2020      110 r. Gussjöbäck i Fläckebo 1.4 (FiV 52[2-3]32).

2020      180 str. (NO) Gnien i Ramnäs 6.4 (FiV 52[2-3]32).

2020      185 r. Sörsalbo i Västerfärnebo 12.4 (FiV 52[2-3]32).

2020      170 r. Hogglumbacken i Västerfärnebo 24.4 (FiV 52[2-3]32).

2021      Hällby m.fl. lokaler i Västerfärnebo 19.3-20.4, som mest 147 r. 20.4 (Västmanlands rapportkommitté).

Mediandatum för första och sista vårfynd under perioden 1976-2021 är den 13 mars respektive den 7 maj. Mediandatum för första och sista höstfynd under perioden 1976-2021 är den 17 september respektive den 5 november.

Övriga årstider är spetsbergsgåsen mycket sällsynt. Fyra sommarfynd (juni-augusti) är kända från perioden 1976-2021:

2000      1 ex. Gnien i Ramnäs 4.8 (Ralf Lundmark, opubl.).

2010      1 r. Asköviken i Västerås-Barkarö 30.8 (Janne Virking, opubl.).

2013      1 r. Frövisjön i Skultuna 1-9.6 (Pentti J. Tatti m.fl., opubl.).

2020      1 r. Asköviken 17.8 (Västmanlands rapportkommitté).

Ett vinterfynd är känt från den rekordmilda vintern 1989/90, då 1 ex. sågs vid Asköviken den 7 januari (Daniel Green, opubl.). Ytterligare ”äkta” vinterfynd gjordes 2012, då 1-2 ex. uppehöll sig i Kolbäck och Säby 4-8 januari (FiV 44[2-3]:20). Därutöver föreligger fynd från perioden 9-29 februari, dvs. tidiga vårfynd, åren 1990, 1998, 2000, 2004, 2008, 2014-2016, 2019 och 2021. I januari 2020 gjordes anmärkningsvärt många fynd, sammanlagt cirka 60 ex., men dessa bör betraktas som sena höstfynd snarare än vinterfynd med med tanke på den milda föregående hösten. Två sena höstfynd föreligger från december, 2017 respektive 2019.

Veckovis fördelning av antalet spetsbergsgäss 1976-2021.

Senast uppdaterad 2022-04-12