Svarttärna Chlidonias niger (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Svarttärnan häckar sparsamt på ett fåtal lokaler i Västmanland. Under perioden 1976-2017 har häckning konstaterats på sammanlagt 13 lokaler, den absoluta merparten i landskapets östra halva. På fyra av lokalerna har häckningsförekomsten varit oregelbunden eller tillfällig. Även på de övriga lokalerna varierar antalet mellan olika år och mycket tyder på att svarttärnorna av någon anledning växlar häckningslokal. Bl.a. har samma individer konstaterats häcka olika år vid Asköviken i Västerås-Barkarö respektive Lagårdssjön i Kolbäck, se ringmärkningsdata nedan.

 

Lokaler med konstaterad häckning av svarttärna 1976-2017.

 

Numerär

 

Sedan mitten av 1970-talet ökade förekomsten kraftigt från 30-40 par på två lokaler för att under 1990-talet stabiliseras på en nivå på 60-70 häckande par på 7-9 lokaler årligen. De flesta år har olika rapportörer bedömt antalet häckande par per lokal. Men med tanke på svårigheten att bedöma antalet häckningar, ofta beroende på långa avstånd och svåröverskådlig miljö, samt artens utdragna ankomst på våren, har jag valt att basera figuren nedan på det högsta antalet rapporterade adulta fåglar per lokal och år. Som mest ett enskilt år, rapporterades sammanlagt 265 adulta fåglar på sex lokaler år 2015.

 

 

 

Historik

 

Ett par äldre uppgifter om svarttärna föreligger från Mälaren, men ingen av dem går att hänföra till Västmanland. Johan Fischerström (1785) anger att ”Sterna nigra skall finnas omkring Upsala.” och C. J. Sundevall & J. G. H. Kinberg (1856-86, s. 815) lämnar följande uppgift: ”Enligt Lilljeborg en gång sedd vid Mälaren. [---] Lilljeborg Obs. zool II 1845, 54; Orn. Bidr. 1860, 29.”.

 

Det första kända fyndet av svarttärna i Västmanland gjordes vid Asköviken i Västerås-Barkarö den 31 maj 1942 och senare samma år kunde häckning av ett par konstateras: ”Vid... ...Asköviken...  ...besök den 31 maj... Samma dag iakttogs en ensam svarttärna (Chlidonias nigra L.). [---] Den 13-14 juni vistades jag åter på platsen... Nu iakttogos två svarttärnor och på eftermiddagen den 14 juni funno vi ett svarttärnbo med tre ägg; liksom dvärgmåsarnas bon var det placerat inne i skrattmåskolonien på flytande fjolårsvass. Varken dvärgmås eller svarttärna ha tidigare iakttagits i viken.” (Hans Avelin 1942). Även nästföljande år konstaterades häckning av ett par: ”Svarttärnan har anlänt hit i mitten av maj [1943], och boet med ägg påträffades den 3 juni.” (Hans Avelin 1943). Uppgifter om svarttärna saknas därefter under en följd av år, även om vissa allmänt hållna uppgifter antyder att den förekom häckande vid Asköviken även senare, t.ex. ”Häckar i kolonier i träsksjöar och kärr i... ...Vstm (Asköviken)...” (SOF 1948, s. 73) och ”...häckar tämligen regelbundet på vissa lokaler... ...Västmanland (Asköviken)...” (Gunnar Svärdson & Sigfrid Durango 1950-51, s. 528). Dock uppger Jens Wahlstedt att ”Varje år häckar där 1 eller 2 par.” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953) och Hans Avelin (1958, s. 185-186) att ”Askövikens största raritet är emellertid som nämnts svarttärna och dvärgmås, vilka båda jag hade nöjet att för första gången upptäcka på denna lokal redan 1942 och, vad som är märkvärdigare, sedan återfinna varje år.”.

 

Den första konkreta fynduppgiften sedan upptäckten i början av 1940-talet härrör emellertid först från år 1952, då två bon hittades och minst en unge blev flygg: ”Artens konstanta häckning vid Asköviken i Västmanland hänger på ett hår, och varje ny häckningssäsong emotses med ängslan. Varje år häckar där 1 eller 2 par. År 1952 fanns 2 bon, varav åtminstone det ena fick endast 1 unge utkläckt. I detta bo hade de övriga 2 äggen rövats bort eller på annat sätt försvunnit. Det andra svarttärneboets vidare öden kunde ej följas (J. Wahlstedt).” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953). Även Sten-Bertil Fredriksson (1953) hittade ett av bona: ”Häckade sommaren 1952 vid Asköviken i 1 par. Ett bo med 3 ägg påträffades den 2 juni. Sammanlagda antalet svarttärnor var 3.”.

 

Under återstoden av 1950-talet rapporterades häckande svarttärna vid Asköviken de flesta år, bl.a. med 1-2 par årligen 1953-56: ”1953-1955 har 1 par häckat i Asköviken, där ytterligare 1 par funnits, men detta har ej kunnat konstateras häcka. Artens framtid i viken ter sig synnerligen oviss.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956; Bo Kumlin, opubl.); ”2 par har [1954] häckat i Asköviken (J. Wahlstedt), där tydligen stammen balanserar på gränsen till utrotning.” (Stig Lundberg 1955). År 1957 häckade för första gången tre par: ”Gunnar Tibbling avgav årets Askörapport. [---] Svarttärnan hade uppträtt med rekordsiffran tre häckande par.” (V.N.F. 1957-11-12, § 2; Hans Avelin 1958, s. 185-186).

 

Asköviken är den enda lokal i Västmanland där häckning kunnat konstateras före 1976. Där växte antalet häckande par kraftigt i slutet av 1960-talet och som mest fanns ca 25 häckande par år 1972 (VF 32:227).

 

 

Observationer av adulta fåglar under häckningstid gjordes emellanåt också på andra lokaler, bl.a. där svarttärnan senare skulle komma att konstateras häcka. Det gäller framför allt Fläcksjön i Fläckebo, där de första observationerna gjordes redan 1960 och 1961: ”Den 26.5.1960 observerades ett ex. vid Svartåns inlopp i Fläcksjön (Leif Eriksson, Hans-Olof Hellkvist, Tore Nilsson).” (VF 21:317); ”Vi observerade 1 ex. den 29.5.1961 på ovannämnda dvärgmåslokal. (Jfr VF 21 (1962): 317).” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1963). Därefter sågs svarttärnor vid Fläcksjön nästan årligen 1969-75, som mest 8 ex. den 17 maj 1970 (Rolf Andersson, opubl.). Vid Gnien i Ramnäs sågs 1-2 svarttärnor 29 maj – 1 juni 1971 (VF 31:203). Andra lokaler med observation av svarttärna under häckningstid och i lämplig häckningsmiljö före 1976 var Gussjön i Fläckebo och Frövisjön i Skultuna:

 

1960      ”...vid Gussjön nära Sala iakttogs också ett ex., två dagar senare [4.6] (I. Larsson & T. Malmberg in litt.).” (Gunnar Strömberg 1964).

1966      ”Ett ex. den 14.5.1966 vid Frövisjön, Skultuna sn (UJ m.fl.).” (VF 27:78).

 

Därutöver gjordes drygt ett dussin iakttagelser, dock årligen, i övriga delar av Västmanland 1969-75, inklusive några observationer i Övre Bergslagen:

 

1969      ”…2 ex. Väringen [Ervalla/Näsby] 18.5 (Folke Lindstedt)…” (VF 30:142).

1969      ”1 ex Morskogasjön, Ramsbergs sn våren (Ola Almkvist).” (VF 29:238).

1969      ”…ensamma fåglar... ...på Storhjälmaren vid Fröshammarsviken [Arboga] 16.6...” (VF 30:142)

1969      ”…ensamma fåglar... ...Nyckelgrundet [Arboga] 7.7 (Thomas Öberg).” (VF 30:142)

1969      ”1 ex i vinterdräkt Gussjön [Fläckebo] 30.8 (Stefan Björklund, Kjell Eklund).” (VF 29:238).

1970      ”1 ex. 9.5 Morskogasjön [Ramsberg] (Ola Almkvist).” (VF 29:238).

1970      ”25/8 en svarttärna i vinterdräkt, Gussjön.” (Stefan Björklund 1970); ”25 aug.: 1 svarttärna, Gussjön (Stefan Björklund).” (Anonym 1970h).

1971      ”1 ex. Södra Hörken, Grängesberg, 30.5 (Bertil Rahm).” (VF 31:210).

1971      3 ex. Länsmansholmen, Väringen, i Näsby 30.5 (Torsten Lindstedt gm Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

1972      1 ex. Väringen i Ervalla/Näsby 17.7 (Torsten Lindstedt gm Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

1973      ”1 ex. Orrleken, Grängesberg, 3.6 (TM).” (VF 33:251).

1973      1 ex. Råsvalen i Lindes 21.7 (Ola Almkvist gm Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

1974      1 ex. Norasjön i Nora 19.6 (Hans Ljungkvist, opubl.).

1974      1 ex. Hörendesjön i Karbenning/Västerfärnebo 30.7 (Västmanlands rapportkommitté, arkiv).

1975      ”2 ex. Broholmen [Kolbäck], Mälaren, 18.5 (Arne Eklöw).” (MVOF 7[2]:4; VF 35:319).

1975      ”1 ex. Råsvalen [Lindes] 20.6 (Ola Almkvist).” (MVOF 7[2]:4; VF 35:319).

1975      ”Vid Gimpelstenarna [Ängsö] rastade en svarttärna 16.8.” (MVOF 6:40; MVOF 7[2]:4; VF 35:319).

 

Flyttning och övervintring

 

Svarttärnan lämnar häckningslokalerna rätt omgående efter avslutad häckning, vilket normalt innebär att flertalet fåglar har gett sig av senast i början av augusti. Ibland kan ansamlingar av flyttande svarttärnor ses på olika lokaler under sensommaren vid Mälaren respektive Hjälmaren. Större (minst 15 ex.) ansamlingar utanför häckningslokalerna i juli-augusti 1976-2017:

 

1980      Djuphamnen i Västerås 21-25.7, som mest 25 ex. 25.7 (Västmanlands rapportkommitté, arkiv).

1982      16 ex. (10 ad. + 6 1K) Hjälmaren vid Nyckelgrundet i Arboga 8.8 (FiV 14:100-101).

1986      18 ex. Hjälmaren vid Nyckelgrundet i Arboga 29.7 (FiV 18:70-71).

1988      17 ex. Hjälmaren vid Nyckelgrundet i Arboga 25.7 (FiV 20:67).

1997      Hjälmaren vid Nyckelgrundet i Arboga 17-21.7, som mest 19 ex. (13 ad. + 6 1K) 20.7 (Petter Simonsson, opubl.).

1999      Hjälmaren i Arboga 12.7-3.8, som mest 19 ex. 12.7 (Ola Strand, opubl.).

2000      20 ex. (11 ad. + 9 1K) Hjälmaren i Arboga 12.7 (Ola Strand, opubl.).

2001      16 (13 ad. + 3 1K) str. (V) Galten vid Dåvö i Munktorp 25.7 (FiV 33:86).

2002      18 ex. Galten vid Stäudd i Munktorp 23.7 (FiV 34:109).

2004      21 ex. Galten vid Dåvö i Munktorp 12.8 (FiV 36:137).

2005      15 ex. Galten vid Malmön i Köping 28.7 (FiV 37:124).

2005      15 ex. Galten vid Klovstenen i Kolbäck 31.7 (FiV 37:124).

2007      25 ex. Fulleröfjärden i Västerås-Barkarö 29.7 (FiV 39:80).

2012      35 ex. (15 ad. + 20 1K) r. Nyckelgrundet i Arboga 3.8 (FiV 44[2-3]:41).

2015      55 ad. Nyckelgrundet i Arboga 17.7 (FiV 47[2-3]:45).

2016      40 ex. Nyckelgrundet i Arboga 15.7 (FiV 48[2-3]:48).

 

Fynd efter augusti görs endast undantagsvis, som allra senast 21 september, och följande är kända under perioden 1976-2017:

 

1979      4 ex. Fläcksjön i Fläckebo 4-5.9 (Kalle Källebrink, opubl.).

1982      2 ex. Nyckelgrundet i Arboga 5.9 (Västmanlands rapportkommitté, arkiv).

1984      1 ex. Malmön i Köping 5.9 (FiV 16:90-91).

1990      10 ex. Lagårdssjön i Kolbäck 4.9 (Lillebror Hammarström, opubl.).

1992      1 ex. Gimpelstenarna i Ängsö 13.9 (FiV 24: 109).

2001      2 ex. Galten vid Dåvö i Munktorp 16.9 (FiV 33:86).

2004      1 1K Västlandasjön i Kolsva/Medåker/Västra Skedvi 21.9 (FiV 36:137).

2009      1 1K Kvicksund i Rytterne 5.9 (FiV 41:92).

2009      1 1K Väringen vid Bläsåsen i Näsby 5.9 (FiV 41:92).

 

De första svarttärnorna anländer till häckningslokalerna i början av maj eller i slutet av april. Mediandatum för första observation under perioden 1976-2017 är den 1 maj. Under 20 av vårarna 1976-2017 gjordes det första fyndet i april månad och det allra tidigaste gjordes vid Galten vid Dåvö i Munktorp den 20 april 2002 (FiV 34:108).

 

Period

Mediandatum för

första observation

1976-1985

8 maj

1986-1995

29 april

1996-2005

30 april

2006-2015

27 april

2016-2017

1 maj

 

Ibland ses svarttärnor rasta tillfälligt under vårsträcket, oftast enstaka eller i låga antal. Följande större (minst 5 ex.) ansamlingar utanför häckningslokalerna under vårsträcket är kända, flertalet från en och samma lokal, Glåpen i Sura:

 

1992      8 ex. Glåpen i Sura 10.5 (FiV 24:109).

2001      9 ex. Glåpen i Sura 16.5 (FiV 33:86).

2002      6 ex. Glåpen i Sura 6.5 (FiV 34:109).

2003      7 ex. Freden i Rytterne/Säby 10.5 (FiV 35:118).

2003      16 ex. Glåpen i Sura 13.5 (FiV 35:118).

2004      5 ex. Sörsjön i Sura 8.5 (FiV 36:137).

2004      Glåpen i Sura 10-27.5, som mest 24 ex. 15.5 (FiV 36:137).

2005      Glåpen i Sura 6-10.5, som mest 9 ex. 10.5 (FiV 37:124).

2005      9 ex. Sörsjön i Sura 10.5 (FiV 37:124).

2007      Glåpen i Sura 11-18.5, som mest 16 ex. 18.5 (Leif Edberg, opubl.).

2015      9 ex. Glåpen 7.5 (FiV 47[2-3]:45).

2016      Lisjö ängar i Sura 9-22.5, som mest 15 ex. 22.5 (FiV 48[2-3]:48).

2016      16 r. Västeråsfjärden vid Björnöändan i Västerås 19.5 (FiV 48[2-3]:48).

2017      10 r. Västeråsfjärden i Västerås 4.5 (FiV 48[2-3]:47).

2017      50 r. Västeråsfjärden 15.5 (FiV 48[2-3]:47).

2017      5 ad. r. Glåpen 16.5 (FiV 48[2-3]:47).

2017      27 r. Holmaviken i Västerås-Barkarö 21.5 (FiV 48[2-3]:47).

2017      40 r. Lisjö ängar i Sura 23.5 (FiV 48[2-3]:47).

 

I Övre Bergslagen är svarttärnan fortsatt en raritet och endast två fynd är kända under perioden 1976-2017:

 

1995      1 ad. Jan Matsdammen i Grängesberg 4.6 (FiD 29:75).

2005      3 ex. Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg 5.5 (Dan Thunberg & Elisabeth von Knorring, opubl.).

 

Följande ringmärkningsåterfynd med anknytning till Västmanland föreligger:

 

·         En unge som märktes vid Fläcksjön i Fläckebo 19.7 1980, kontrollerades häckande på samma lokal 6.6 1992 (RC/Å 1993:94).

·         En adult hanne som märktes som häckande vid Asköviken i Västerås-Barkarö 5.6 1996, kontrollerades häckande vid Lagårdssjön i Kolbäck 25.6 1997 (RC/Å 1997:92).

·       En adult hona som märktes som häckande vid Lagårdssjön i Kolbäck 1.6 1997, kontrollerades häckande vid Asköviken i Västerås-Barkarö 24.6 1998 (RC/Å 1998:83). Samma fågel kontrollerades även vid Steile Bank, Friesland, i Nederländerna 12.8 2000 (RC/Å 2000:90).

·         En unge som märktes vid Tämnaren i norra Uppland 20.6 1993, kontrollerades häckande (♂) vid Asköviken i Västerås-Barkarö 25.6 1998 (RC/Å 1998:83).

·         En unge som märktes vid Fläcksjön i Fläckebo 28.6 1998, återfanns död vid Heimsjöen, Hemne, Sör-Tröndelag i Norge 19.8 1998 (RC/Å 1998:83).

·         En unge som märktes vid Fläcksjön i Fläckebo 7.7 1998, återfanns död vid Kleine Brogel, Limburg, i Belgien 4.5 2005 (RC/Å 2005:98).

·         En unge som märktes vid Rörbosjön i Fläckebo 25.6 1998, kontrollerades vid Workumerwaard, Friesland, i Nederländerna 24.8 2001 (RC/Å 2003:123).

·         En unge som märktes vid Lagårdssjön i Kolbäck 11.6 1997, kontrollerades vid De Kreupel, Ijsselmeer, i Nederländerna 31.8 2011 (RC, i brev).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen Chlidonias n. niger.

 

Senast uppdaterad 2018-08-15