Brushane Calidris pugnax (Linné 1758)

Förekomst

Brushanen förekommer främst som genomflyttare, vår respektive sommar och tidig höst. Sträcket noteras både genom sträckande fåglar dagtid och genom att de rastar i olika typer av våtmarker, främst på strandängar, men även på åkermark. Förekomsten varierar kraftigt mellan år med måttliga till stora översvämningar, då den kan rasta talrikt, och år med uteblivna översvämningar. Efter millennieskiftet har sträckets numerär minskat kraftigt.

Sträcket av brushane är tydligt mest frekvent i landskapets södra och östra delar. Flockar överstigande 50 fåglar har hittills aldrig rapporterats från Bergslagen.

Fyndplatser med minst 50 rastande brushanar under perioden 2000-2023.

Några indikationer på häckning har inte rapporterats under perioden 2000-2023 och brushanen får därmed anses vara utgången som reproducerande fågelart i Västmanland.

Historik

Brushanen har troligen varit en regelbunden genomflyttare i Västmanland sedan lång tid. Konkreta fynduppgifter är förstås fåtaliga, men ingen av dem indikerar å andra sidan att brushanen skulle ha betraktats som något av en raritet. Följande uppgifter finns från tiden före år 1900:

1870         ”♂ Västerås 11.5.1870” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 66).

1877         ”Hane, gammal, 21 augusti 1877, Arboga, reg.veterin. Silfverhjelm.” (C. J. Sundevall & J. G. H. Kinberg 1856-86, s. 393).

c. 1900     ”Brushane.” (Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern [1897-1902] skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.; Matts Floderus 1925).

Rapporterade uppgifter under 1900-talets första hälft är också få, men dock med vissa vaga indikationer på häckning:

1921      ”♂ Köpingstr. juni 1921. V.N.F. E. Råberg.” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 61).

1925      ”Troligen häckande i Köpingstrakten, där den iakttagits i maj, juni och juli.” (Matts Floderus 1925). ”I Västmanland har han häckat i Köpingstrakten ¹⁵) [”¹⁵) Wright, Sv. F.”].” (Paul Rosenius 1937, s. 286).

Övriga kända fynd till och med 1940-talet:

1923      ”Skjuten hösten 1923 vid Tortuna.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9].

1925      ”Förevisade hr Tenow en av honom d. 27/9 1925 vid Johannisberg nära Västerås skjuten kustpipare… Vid samma tillfälle hade av hr Tenow observerats en flock brushanar…” (V.N.F. 1925-12-04, § 4).

1937      ”Vid Asköviken har brushanen... ...iakttagits. [---] Brushanen... ...ha iakttagits vid flera tillfällen. Sålunda uppenbarade sig den 20 juni 1937 fem brushanar mitt inne i skrattmåskolonien, där de löpte omkring på vassflaken... Samtliga fåglar voro hanar i full praktdräkt och varierade synnerligen starkt sinsemellan.” (Bengt H. Girell 1942).

1938      ”Vidare iakttogs... ...brushanar. [Hässlösundet i Irsta/Västerås 10.8 1938]” (Bertil Walldén 1955, s. 234). ”Under åren fram till 1945 gjordes åtskilliga besök vid Hässlö. [---] Den bästa tiden för de södersträckande vadarna är från andra veckan i juli till omkring mitten på september. För egen del har jag endast anteckningar från augusti-september. En genomgång av dessa visar följande iakttagna arter: större strandpipare, storspov, skogssnäppa, grönbena, drillsnäppa, rödbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, mosnäppa, kärrsnäppa, spovsnäppa och brushane. Av dessa äro samtliga nu nämnda arter utom rödbena, småsnäppa, mosnäppa och spovsnäppa regelbundna arter. En dag i mitten på augusti gästades Hässlö av bl. a. 23 brushanar.” (Bengt H. Girell 1958, s. 108-109).

1940      ”Jag slår i min dagbok och finner att den 2 aug. 1940 var en bra dag här ute [Asköviken i Västerås-Barkarö]. Redan kl. 4 på morgonen satt jag väl gömd vid en av gölarna i vassen. [---] För övrigt noterades i dagboken besök av brushanar...” (Hans Avelin 1958, s. 189).

1942      ”Vid två skilda tillfällen i maj månad i år [Asköviken i Västerås-Barkarö] ha såväl hanar som honor av denna art observerats.” (Bengt H. Girell 1942).

Under 1950-, 1960- och 1970-talen finns åtskilliga observationer rapporterade, som bekräftar bilden av brushanen som en regelbunden och stundom talrik genomflyttare. Dess förekomst, om än relativt sparsamma, i Bergslagen bekräftas av Hans Källander (1965): ”Norrmogen i Ramsbergs sn är en normalt mager bergslagssjö. I juli och början av augusti 1954 fanns efter reglering präktiga gyttjebankar runt sjön. Under några observationsdagar iakttogs här... ...1 brushane... [---] ...ses mot bakgrunden av att brushane... ...trots flera års tämligen flitiga exkurerande i dessa trakter aldrig iakttagits.”.

Några uppgifter om häckningar, säkerställda såväl som troliga, föreligger också från perioden före 1976, samtliga i nordöstra Västmanland:

1960      ”Den 6.6.1960 hittades bo med tre ägg som ruvades invid Fläcksjön, 30 km NNW Västerås i Västmanland. Den 11.6. var de också ruvade då dessutom sex fåglar sågs i närheten.” (Sven Olov Selin 1962).

1969      1 ex. med avledningsbeteende Nötmyran i Västerfärnebo 19.6 (Västmanlands rapportkommitté).

1973      Två bofynd (2 ägg resp. 4 ägg) Nötmyran 21.5 (Lars Lindell 1974f; Per Olsson, opubl.).

1975      Ett revir Nötmyran (Lars Lindell 1975). ”En häckning vid Västerfärnebo (Lars Lindell)” (Lars Lindell 1976d).

Eftersom den senare delen av vårsträcket tidsmässigt överlappar häckningsperioden, med äggläggning redan i slutet av maj, är det vanskligt att dra slutsatser av det observationsmaterial som föreligger. Brushanar kan leka under rastningen, till och med i slutet av maj och början av juni vissa år, dock utan ytterligare indikationer på häckning. Sydsträcket inleds dessutom i regel i mitten av juni med t.ex. rastande flockar av adulta hannar i lämplig häckningsmiljö. Några säkerställda häckningar har dock rapporterats, alla i samma område i landskapets nordöstra del, och med beaktande av endast högre rapporterade häckningskriterier framkommer följande bild av häckningsförekomsten under perioden 1976-1999:

1978      1 varnande Näs i Fläckebo 31.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1978      3 varnande Nötmyran i Västerfärnebo 2.7 (Västmanlands rapportkommitté).

1983      3 revir karterade Storsjön i Möklinta (Stefan Björklund 1983).

1984      3 ♀♀ med avledningsbeteende Nötmyran 18-27.6 (Västmanlands rapportkommitté).

1985      3 ♀♀ med avledningsbeteende Nötmyran 9-19.6 (Västmanlands rapportkommitté).

1986      2 ♀♀ varnande Nötmyran 11.6 (FiV 18:68).

1987      1 ♀ varnande Nötmyran 14.6 (FiV 19:70).

1988      6-8 par Nötmyran 31.5-26.6, bl.a. ett bofynd 31.5, (FiV 20:64; Västmanlands rapportkommitté).

1992      3 bofynd Nötmyran juni (FiV 24:102-103; Västmanlands rapportkommitté).

1999      1 ♀ varnande Gnien vid Högbyn i Ramnäs 1.7 (Västmanlands rapportkommitté).

Därutöver finns vaga rapporter om trolig häckning vid Kamhavet (Karbenning eller Norberg?) år 1979 (Tommy Lennartsson, opubl.). respektive ”häckningsförsök”, dock inte närmare preciserat, från Tommossen i Hällefors år 1981 (FiV 14:105).

Lokaler med säkerställda eller troliga häckningar under perioden 1976-1999.

Detaljerade uppgifter om större ansamlingar (minst 100 ex.) före 1976:

1970      Fläcksjön i Fläckebo 14-17.5, som mest 1 000 r. 17.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1972      200 r. Gorgen i Västerfärnebo 8.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1972      Nötmyran i Västerfärnebo 9-11.5, som mest 900 r. 11.5 (Lars Lindell 1973e).

1973      Nötmyran 12-19.8, som mest 500 r. 19.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1973      Ribbholmen i Säby 22-23.8, som mest 182 r. 23.8 (Thomas Skoglund 1974).

1974      120 r. Ribbholmen 12.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1975      Gorgen i Västerfärnebo 8-14.5, som mest 200 r. 9.5 och 11.5 (Västmanlands rapportkommitté).

Dessutom föreligger uppgifter om större ansamlingar vid Norsa i Munktorp, men tyvärr utan datering: ”Ingen annan vadare - grönbenan möjligen undantagen - uppträder i så stora flockar som brushanen. I maj brukar brushanelekar på upp till 200 fåglar vissa år kunna ses. Under sydsträcket senare på sommaren kan lika stora flockar förekomma.” (Arne Eklöw 1970); ”I främsta rummet får man sätta brushanarna. Då dessa varit spridda över den rätt vidsträckta maden har det varit svårt att uppskatta antalet. I maj och även då och då på eftersommaren torde de ha uppgått till minst 100 st. [---] (Arne Eklöw 1970c).

Större (minst 500 ex.) ansamlingar 1976-1999:

1978      Nötmyran i Västerfärnebo 13-14.5, som mest 830 r. 14.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1978      500 r. Väster Vrenninge i Fläckebo 14.5 (Västmanlands rapportkommitté).             

1981      Nötmyran 12-15.5, som mest 919 r. 14.5 (FiV 13:79).

1985      Nötmyran 23-24.5, som mest 860 ex. 23.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1986      500 r. Nötmyran 15.5 (FiV 18:68).

1988      600 r. Gorgen i Västerfärnebo 12.5 (FiV 20:64).

1995      Sjömosjön i Fellingsbro 10-12.5, som mest 600 r. 12.5 (FiV 27:128).

1995      Nötmyran 16-17.5, som mest 850 r. 16.5 (FiV 27:128).

Större (minst 50 ex.) ansamlingar i juni månad under perioden 1976-1999:

1997      50 r. Turkiet i Ramnäs 23.6 (Västmanlands rapportkommitté).

1997      60 ex. Asköviken vid Rudö i Rytterne 25.6 (FiV 29:143).

De största (minst 200 ex.) ansamlingarna under sommar och höst 1976-1999:

1993      210 r. Nötmyran i Västerfärnebo 4.9 (FiV 25:85).

1998      200 r. Arboga flygplats i Arboga 11.9 (FiV 30[2]:37).

Iakttagelser av sträckande fåglar under dygnets ljusa timmar görs regelbundet inom ramen för båda flyttningsperioderna. De högsta (minst 100 ex.) sträcksummorna 1976-1999:

1976      121 str. (N) Fläcksjön i Fläckebo 8.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1976      130 str. (N) Asköviken i Västerås-Barkarö 8.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1978      100 str. Norsa i Munktorp 15.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1987      114 str. (N) Asköviken 10.5 (Västmanlands rapportkommitté).

Tidiga (före 1.5) respektive sena (efter 30.9) fynd, före 1976:

1960      1 r. Fläcksjön i Fläckebo 2.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1966      1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 16.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1968      5 ex. (2 ♂♂, 3 ♀♀) Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 28.4 och 20 ex. samma lokal 29.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1971      1 ex. Nötmyran i Västerfärnebo 24.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1973      10 r. Gorgen i Västerfärnebo 21.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1973      1 ♂ r. Nötmyran 29.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1974      5 ex. (2 ♂♂, 3 ♀♀) r. Ribbholmen i Säby 29.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1975      2 r. Gorgen i Västerfärnebo 26-27.4 (Västmanlands rapportkommitté).

Tidiga (före 15.4) respektive sena (efter 30.9) fynd, 1976-1999:

1981      1 ex. Ekeby fly i Skultuna 7.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1996      1 ♀ Lisjö i Sura 8.4 (FiV 28:144).

1996      1 ♂ Asköviken i Rytterne 9.4 (FiV 28:144).

1996      4-5 r. Gnien vid Högbyn i Ramnäs 5-6.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1999      1 r. Asköviken i Västerås-Barkarö 2.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1999      3 ex. Gnien vid Högbyn 2.10 (Västmanlands rapportkommitté).

Flyttning och övervintring

Den huvudsakliga vårflyttningen äger rum i början och mitten av maj. Någon större (minst 500 ex.) ansamling har inte rapporterats under perioden 2000-2023.

Tidiga vårar kan de första brushanarna uppträda fåtaligt redan i mitten av april, Undantagsvis kan den ses ännu tidigare och de allra tidigaste fynden (före 10.4) är följande:

2003      2 ex. Lagårdssjön i Kolbäck 29.3 (FiV 35:112).

2004      1 ex. Råby i Björskog 1.4 (FiV 37:117).

2017      1 ♀ r. Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 2.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2019      1 ♂ r. Asköviken vid Lövsta 7.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2019      1 ♂ r. Asköviken vid Rastholmen i Västerås-Barkarö 7.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2019      1 r.  Gussjöbäck i Fläckebo 8.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2020      1 ♂ r. Gnien i Ramnäs 5.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2020      1 ♂. r. Lisjö i Sura 6.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      1 honf. r. Trådarängarna i Irsta 26-27.3 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      1 r. Norsa i Munktorp 7.4 (Västmanlands rapportkommitté).

Vårflyttningen ebbar normalt ut i slutet av maj, även om enstaka norrflyttande brushanar kan uppträda ännu en bit in i juni.

Höstflyttningen inleds redan i juni, främst i slutet av månaden, då framför allt adulta hannar rastar på lämpliga lokaler, ibland talrikt. Större (minst 50 ex.) ansamlingar i juni månad under perioden 2000-2023:

2008      50 r. Gnien vid Högbyn i Ramnäs 24.6 (FiV 40:76).

2020      Frövisjön i Skultuna 22-23.6, som mest 75 ♂♂ 23.6 (FiV 52[2-3]:47).

Därefter följer adulta honor i början och mitten av juli, även om enstaka sådana också har setts redan i slutet av juni. Årsungar ses normalt från och med slutet av juli, som tidigast rapporterat den 21 juli. Adulta fåglar ses normalt inte efter mitten av augusti, men ett extremt undantag från detta utgör en adult hanne som rastade vid Rudö i Rytterne den 29 oktober 2006 (Västmanlands rapportkommitté). Det är i regel annars årsungar som svarar för de på året senaste fynden och det är inte direkt ovanligt att se kvardröjande brushanar fram till mitten av oktober. De största (minst 200 ex.) ansamlingarna under sommar och höst under perioden 2000-2023:

2000      Finnåkerssjön i Fellingsbro 19-21.8, som mest 320 ex. 20.8 (FiV 32:79).

2005      235 r. Gussjön i Fläckebo 25.8 (FiV 37:117).

2011      200 r. Frövisjön i Skultuna 29.8 och 4.9 (FiV 43[2-3]:36).

2021      Gnien i Ramnäs 24-25.8, som mest 340 r. 25.8 (FiV 54[2]:44).

2023      420 r. Gnien 28.8 (FiV 56[2-3]:37).

2023      200 r. Nötmyran i Västerfärnebo 30.8 (FiV 56[2-3]:36).

Veckovis fördelning av fynd av minst 50 brushanar under perioden 2000-2023.

Senast uppdaterad 2024-09-09