Gluttsnäppa Tringa nebularia (Gunnerus 1767)

Utbredning

Gluttsnäppan häckar sällsynt och lokalt på myrar, framför allt i nordvästra Västmanland. Någon säkerställd häckning har inte rapporterats under perioden 2000-2023, men sammanlagt tio troliga häckningar har rapporterats, senast 2019, samtliga från Hällefors. I övrigt är den en regelbunden och tämligen allmän genomflyttare under vår, sommar och tidig höst.

Lokaler med säkerställd eller trolig häckning 2000-2023.

Numerär

Häckningar, säkerställda eller troliga, har under perioden 2000-2023 rapporterats från tre lokaler med enstaka par under flera år. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har bedömt att sju (7) par häckar i Västmanland, en siffra som jag bedömer vara något i underkant med tanke på att flera oupptäckta häckningslokaler kan finnas i det sämre inventerade Bergslagen. Jag väljer därför siffran 10.

Historik

Gluttsnäppan nämns först av Johan Fischerström (1785) i sin beskrivning av Mälaren, men utan hänvisning till Västmanland: ”Glutten (Sc. Glottis) som är mindre almän och uppehåller sig på vattensjuka fält”.

I Arboga skolors fågelsamling finns en gluttsnäppa: ”♂ Arboga 1867 Hr. Veterin. Läk. R. Silfverhjelm” (Ulf Eriksson 1985). Beträffande Örebro län skrev Carl Rudolf Sundström (1868) att den ”...förekommer, enligt Herr Löwenhjelm, sällsynt under flyttningarna.”.

”Vadare i maj o juni gluttsnäppan… …allmänna...” (ur brev från konservator Edvard Råberg, Köping, den 11 juni 1923, till lektor O. M. Floderus).

I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns två gluttsnäppor och ytterligare en i Naturhistoriska riksmuseets samlingar:

1900      ”V.N.F. Ridderstolpe Ryttern 1900” (nr. C 49).

1920      ”Köpingstrakten. aug. 1920. V.N.F. E. Råberg” (nr. XI).

1940      ”köpingstrakten” (Göran Frisk, in litt.).

Bengt H. Girell (1958) skriver följande angående Hässlösundet i Irsta/Västerås: ”Under åren fram till 1945 gjordes åtskilliga besök vid Hässlö. [---] Den bästa tiden för de södersträckande vadarna är från andra veckan i juli till omkring mitten på september. För egen del har jag endast anteckningar från augusti-september. En genomgång av dessa visar följande iakttagna arter… …gluttsnäppa… Av dessa äro samtliga nu nämnda arter… …regelbundna arter. [---] Gluttsnäppan och svartsnäppan bruka uppträda enstaka eller med två eller tre exemplar.”.

Vid Östersjön i Sura var ”Gluttsnäppor och brushanar [---] vanliga gäster...” på 1950-talet (Harald Wedérus 1958), vilket senare bekräftades av Göran Lundqvist (1972): ”Skogssnäppan var en ganska vanlig gäst vid sjön, likaså grönbenan och gluttsnäppan. De två sistnämnda kunde man ofta finna här sommaren igenom.”.

Enligt uppgift från Hans Källander (1965) kunde gluttsnäppan dock vara ovanlig i Bergslagen på 1950-talet: ”Norrmogen i Ramsbergs sn är en normalt mager bergslagssjö. I juli och början av augusti 1954 fanns efter reglering präktiga gyttjebankar runt sjön. Under några observationsdagar iakttogs här 5 gluttsnäppor... [---] ...ses mot bakgrunden av att... ...gluttsnäppa... ...trots flera års tämligen flitiga exkurerande i dessa trakter aldrig iakttagits.”.

Vid Norsa i Munktorp sågs gluttsnäppan ”…rastande och sträckande tiden maj-sept, som mest upp till 15 ex.” (Arne Eklöw 1970). Vid Västersjön i Sura var gluttsnäppan ”En av de vanligaste snäpporna under sträcket.” under åren 1969-1972 (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972).

I övrigt inga särskilda uppgifter i litteraturen före 1976 annat än att gluttsnäppan var en regelbunden och tämligen allmän genomflyttare. Dock bör följande två, möjligen tre, häckningsuppgifter nämnas:

1974      2 pulli Knuthöjdsmossen i Hällefors 27.7 (Jan Sjöstedt, opubl.).

1975      ”Under atlasinventeringar i nordvästra Västmanland noterades vidare varnande gluttsnäppa i mitten av juni.” (Lars Lindell 1975e). ”Ett varnande ex. i lämplig häckningsbiotop norr om Hällefors 15.6 (Henry Hirsimäki). Enda fyndet under häckningstid tidigare är en varnande fågel på en mosse väster om Kopparberg i mitten av 1950-talet (Carl-Ivan Carlsson),” (Lars Lindell 1976d). Lokalen 1975 är Tattarmossen i Hällefors (Henry Hirsimäki, muntl.).

Under perioden 1976-1999 har säkerställda häckningar genom observation av dunungar rapporterats från två lokaler, i Ramnäs (1) och Ramsberg (1), medan häckning har bedömts som trolig på ytterligare fyra lokaler i Ljusnarsberg (1) och Hällefors (3).

Större (minst 100 ex.) ansamlingar under perioden 1976-1999:

1978      131 r. Nötmyran i Västerfärnebo 10.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1995      Sjömosjön i Fellingsbro 12-17.5, som mest 150 r. 15.5 (FiV 27:131).

1995      Gnien vid Högbyn i Ramnäs 12-15.5, som mest 142 r. 15.5 (FiV 27:131).

1999      Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 9-13.5, som mest 260 r. 10.5 (FiV 31:121).

1999      Gussjöbäck i Fläckebo 9-12.5, som mest 230 r. 10.5 (FiV 31:121).

1999      270 ex. Nötmyran i Västerfärnebo 13.5 (FiV 31:121).

Den högsta dagssumman av sträckande gluttsnäppor före år 2000 utgörs av 100 ex. vid Fläcksjön i Fläckebo den 10 maj 1987 (Västmanlands rapportkommitté).

Ett på året tidigt fynd utgörs av en ensam fågel vid Ervallaängarna i Ervalla den 8 april 1983 (Västmanlands rapportkommitté).

Flyttning och övervintring

Vårsträcket inleds ofta i mitten eller slutet av april och kulminerar i början av maj. Redan i mitten av juni ses gluttsnäppor på sydflyttning i ganska stora antal. Sträcket klingar sedan av i juli och augusti och sträcket har i princip upphört efter början av september. Undantagsvis kan enstaka gluttsnäppor ses i oktober. Mediandatum för första och sista vårfynd av minst 10 ex. under perioden 1976-2023 är den 30 april respektive den 19 maj. Mediandatum för första och sista sommar- och höstfynd av minst 10 ex. under samma period är den 4 juli respektive den 13 augusti.

Undantagsvis kan vårens första gluttsnäppor ses redan i början av april och under perioden 2000-2023 gjordes det tidigaste kända fyndet vid Skennaren i Fläckebo den 10 april 2014 (Västmanlands rapportkommitté).

Enstaka fåglar kan ibland dröja kvar in i oktober och det senaste kända fyndet utgörs av en ensam fågel vid Frövisjön i Skultuna den 27 oktober 2014 (Västmanlands rapportkommitté).

Veckovis fördelning av fynd med minst 10 ex. 2000-2023.

Större (minst 100 ex.) ansamlingar under perioden 2000-2023:

2011      Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 3-4.5, som mest 120 ex. 4.5 (FiV 43[2-3]:37).

2013      100 r. Frövisjön i Skultuna 5.8 (FiV 45[2-3]:40).

2015      120 r. Gorgen vid Hällby 3.5 (FiV 47[2-3]:43).

2020      126 r. Gnien vid Högbyn i Ramnäs 2.7 (FiV 52[2-3]:49).

Omfattningen av vårflyttningen varierar stort mellan olika år, men synes stabil över tid. Variationerna orsakas troligen i hög grad av vädersituationen då fåglarna passerar liksom tillgången på rastplatser. Omfattningen av höststräcket tenderar däremot att öka långsiktigt.

Senast uppdaterad 2024-03-19