Strandskata Haematopus ostralegus Linné 1758

Utbredning

Strandskatans häckningsutbredning är praktiskt taget helt inskränkt till holmar och skär i Mälaren. Troligen kan häckning också ha ägt rum på Nyckelgrundet, Hjälmaren, i Arboga där två fåglar varnade den 6 juni 2015 (Ulf Eriksson, opubl.). På senare år har häckningar rapporterats även från större sjöar i västra Västmanland.

Lokaler med säkerställd häckning 2000-2023.

Numerär

Häckning har under perioden 2000-2023 säkerställts genom bofynd eller observation av dunungar 21 gånger på sammanlagt 13 lokaler, det stora flertalet i Mälaren. Se tabell nedan. Häckningsfynd har inte gjorts varje år, men det är dock troligt att några par häckar årligen, men att de alternerar mellan olika häckningsöar. Åren 2019, 2020 och 2022 konstaterades häckning på Södra Ryssholmen, Norasjön, i Nora (FiV 51[2-3]:35; FiV 52[2-3]:44, Västmanlands rapportkommitté), de första utanför Mälaren. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat Västmanlands bestånd till 10 par, vilket möjligen kan vara något högt, men i så fall marginellt.

Tabell. Lokaler med säkerställd häckning av strandskata under perioden 2000-2023.

Historik

Strandskatan nämns inte alls av de tidiga källorna på 1700- och 1800-talen. De första kända fynden i Västmanland:

1903      ”...träffad... ...vid Åmänningen [Västervåla] i Västmanland, (1: V, 1903, Engelsberg)...” (L. A. Jägerskiöld & Gustaf Kolthoff 1911-26, s. 245). ”Den 1 maj 1902 sågs hon vid sjön Åmänningen i Västmanland ⁹) [”⁹) Engelsberg, enl. J. o. K.”].” (Paul Rosenius 1937, s. 126).

1925      ”5 strandskator, som observerades vid föreningens förutnämnda utfärd till Ängsö den 7/6 d.å., vid ett skär i Granfjärden [Ängsö], där den enl. uppgift av skogvaktaren H. Nordahl sedan flera år tillbaka varje sommar visat sig;...” (V.N.F. 1925-09-11, § 11).

1925      ”Strandskata har iakttagits fram i juni.” (ur brev från konservator Edvard Råberg, Köping, odaterat, till lektor O. M. Floderus). ”Iakttagen i juni i Köpingstrakten på senare tiden, flere år, senast 1925, i Ängsö.” (Matts Floderus 1925).

1930      ”2 strandskator hade 1930 29/4 iakttagits flygande vid Ridön i Barkarö av hr E. Idar.” (V.N.F. 1931-01-24, § 10).

Därefter dröjde nästkommande uppgifter till slutet av 1950-talet, men sedan dess rapporterades strandskatan årligen i Västmanland. Kända uppgifter från 1950-talet till och med 1960:

1958      ”I de små lagunerna mellan vassruggarna blottlägges vid lämpligt vattenstånd ett stråk av gyttjebankar och här [Tippen vid Östersjön i Sura] kan fågelskådaren få verkliga högtidsstunder, när vadaresträcket från norr pågår under eftersommaren och hösten. Birger Andersson, som under en lång följd av år hållit området under uppsikt, har åtskilliga intressanta fynd noterade i sina anteckningar. [---] Även typiska havskustfåglar, som roskarl och strandskata, förirrar sig hit ibland...” (Harald Wedérus 1958, s. 349).

1958      ”Två observationer gjordes 1958, ett ex. vid Fläcksjön den 1.5. (Tore Nilsson)…” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1958      ”Två observationer gjordes 1958… …ett ex. vid Asköviken den 25.5. (Hans-Olof Hellkvist).” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1959      ”1 ex. uppehöll sig på en saftigt bevuxen gräsäng vid Lisjön [Sörsjön i Sura] 30 km NW Västerås den 13.5.1959.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1963).

1960      1 r. Lögarängen i Västerås 13.4 (Västmanlands rapportkommitté).

1960      ”Den 28.8.1960 iakttog Bert-Åke och Kenneth Olsson samt undertecknad 2 ex. vid sjön Gnien, Ramnäs, ca 25 km NW Västerås. De kom flygande från NE, gjorde en lov över de översvämmade ängsmarkerna och försvann sedan längs Kolbäcksån mot S.” (A. Persson 1962).

Under perioden 1961-1975 sågs strandskatan regelbundet under framför allt vårflyttningen i april och maj, fåtaligt även sommartid till mitten av september. I mitten av 1970-talet rapporterades också de första indikationerna på häckning vid Mälaren:

1974      ”…1974 noterades 8 fynd, enbart i Ridöarkipelagen, där en av iakttagelserna gällde ett kraftigt varnande par på Gimpelstenarna [Kärrbo/Ängsö] 10.7 (Ingemar Ahlén).” (Lars Lindell 1976d).

1975      ”Sex iakttagelser i maj-juli, varav en gäller ett varnande par på Tallgås [Kärrbo], Mälaren (Håkan Gilledal). På Ängsö 1 par 20.6 (Lars Lindell)...” (Lars Lindell 1976d).

Övriga anmärkningsvärda observationer, dvs. tidiga (före 1 april) fynd och större (minst 10 ex.) ansamlingar före 1976:

1965      ”Ett ex. den 30.3.1965 vid Västerås djuphamn (Ulf Carlén, Mats Logander).” (Hans Avelin 1968).

1972      ”10 ex. 15.8 Norsa [Munktorp] (Lars Lindell).” (Lars Lindell 1973e).

1975      ”Enstaka exemplar av strandskata ses i regel under vårarna, men en flock om 21 ex 19.5 på Ängsö är den hittills största i Västmanland.” (Lars Lindell 1975e). ”…och på samma lokal [Ängsö] sågs en ovanligt stor flock, 21 ex., 19.5 (Anders Lindell m. fl.).” (Lars Lindell 1976d).

Större (minst 25 ex.) ansamlingar och sträcksummor 1976-1999:

1985      25 str. (Ö) Asköviken i Västerås-Barkarö 10.5 (FiV 17:64).

1985      26 ex. Hötjärn i Grängesberg/Ljusnarsberg 1.9 (FiD 19:51; Bertil Rahm 1985; Bertil Rahm 1989).

1998      26 (15+11) r. Väringen i Ervalla/Näsby 26.7 (FiV 30[2]:34).

1999      25 str. (SV) Kvicksund i Rytterne 23.7 (FiV 31:115).

Den första säkerställda häckningen i Västmanland rapporterades från Vässman i Munktorp, där ett bo hittades den 25 maj 1982 (FiV 14:97). 

Tabell. Lokaler med säkerställd häckning av strandskata före år 2000.

Flyttning och övervintring

De första strandskatorna anländer i slutet av mars eller i början av april och de sista fåglarna ses i slutet av augusti eller början av september. Undantagsvis kan enstaka strandskator dröja sig kvar in i oktober. Mediandatum för första vårobservation under perioden 1976-2023 är den 1 april medan mediandatum för sista höstfynd under samma period är den 4 september. Se även tabell nedan.

Ett fynd vintertid är känt, men som snarare bör betraktas som ett mycket tidigt vårfynd:

1990      1 ex. Norasjön i Nora 26.2 (Berit Ragné, opubl.).

Veckovis fördelning av fynd av strandskata 2000-2023.

Västmanland passeras av genomflyttande fåglar, i huvudsak från mitten av april till mitten av maj respektive från mitten av juli till slutet av augusti.

Större (minst 25 ex.) ansamlingar och sträcksummor 2000-2023:

2007      45 str. (V) Kvicksund 13.8 (FiV 39:71).

2008      26 r. Usken i Lindes 1.5 (FiV 40:72).

2008      37 str. (Ö) Hagaberg, Frövi, i Näsby 1.5 (FiV 40:72).

2008      26 r. Asköviken 18.8 (FiV 40:71).

2013      51 str. (V) Kungsudden i Kungs Barkarö 9.8 (FiV 45[2-3]:35).

2016      44 str. (V) Kvicksund 3.8 (FiV 48[2-3]:41).

2017      46 r. Halvarsnoren vid Flosjöhyttan i Grythyttan 20.8 (FiV 49[2-3]:41).

2018      120 str. Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping 8.9 (FiV 50[2]:37).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen H. o. ostralegus.

Senast uppdaterad 2024-09-09