Innehåll
Behandlat område
I Västmanlands
fåglar behandlas fågelfaunan i landskapet Västmanland, vilket
geografiskt skiljer sig betydligt från Västmanlands län. Anledningen till att
landskapet, och inte länet, valts som det område jag behandlar är en långvarig
tradition i Sverige både inom faunistiken och floristiken att regionindela per
landskap. Man har bl.a. ansett att landskapen ”äga naturliga gränser i högre grad än exempelvis länen” (FSF 6, s. 13). Denna tradition har sedan
fått prägla Sveriges Ornitologiska Förenings (numera Birdlife Sverige) regionindelning.
Underlag
Underlaget
till Västmanlands
fåglar har insamlats framför allt genom noggrann genomgång av regionala
rapportkommitténs i Västmanland arkiv. Därutöver har ornitologisk och zoologisk
litteratur, såväl rikstäckande som regionala och lokala, genomgåtts. Några zoologiska
samlingar har gåtts igenom och en landskapstäckande ortnamnsstudie har gjorts
inom ramen för detta arbete.
Struktur
Varje
art redovisas i en egen monografi. Jag har valt att separera redovisningen dels
i en del som speglar nuvarande förhållanden, dels i en historisk del. Med
nuvarande förhållanden avses perioden från och med år 2000. Det har visat sig att
den datamängd som erhålls under några decennier är rätt lagom för de analyser
jag gör. De historiska avsnitten avser att göra en komplett genomgång av vad
som är känt om respektive art före millennieskiftet, inklusive förhistoriska uppgifter om
sådana finns. Arttexterna har för överskådlighetens
skull försetts med ett antal återkommande underrubriker. Det är uppenbart att jag i allt väsentligt har plagierat uppställningen i Sveriges fåglar (SOF 2002). Denna
struktur är synnerligen bra och jag har inte ansett det mödan värt att försöka
konstruera någon annan bara för att hitta ett eget koncept. Artförteckningen i
Upplands fåglar (Martin Tjernberg 1996) har också inspirerat mig mycket. Texternas längd varierar. Det beror i första hand på
att olika arter har uppmärksammats i olika hög grad. Vissa arter har ett mer
komplicerat uppträdande, andra är mer intressanta ur bevarandesynpunkt, till
exempel
på grund av att de minskar i antal. De flesta av de arter som i någon
utsträckning har uppträtt i landskapet under omständigheter som tyder på att de
häckat, har illustrerats med utbredningskartor. En stor mängd diagram syftar
till att ge en tydligare bild av olika arters uppträdande över tid.
Artlistans omfattning
Västmanlands
fåglar behandlar samtliga arter
som häckar fritt eller på annat sätt uppträder regelbundet i landskapet, oavsett om de har
nått Västmanland på naturlig väg eller har inplanterats. Dessutom behandlas
alla tillfälligt uppträdande arter (”rariteter”). Uppenbara rymlingar som till
exempel
undulat Melopsittacus undulatus har
dock utelämnats. För de arter där det är troligt att fynden avser fåglar
som inte har nått landskapet på naturlig väg, lämnas en kommentar i respektive artmonografi.
Systematik
Jag
valde ursprungligen att följa den systematik och namngivning som är den officiella i
Sverige och som bl.a. kommer till uttryck i Sveriges
fåglar (SOF 2002). Numera följer jag IOC World
Bird List (senaste version 14.2).
Underrubriken
Utbredning används för alla arter som
häckar regelbundet i landskapet. Texten ger information om tre saker, nämligen
arternas utbredning, deras huvudsakliga biotopkrav samt hur vanliga de är.
Uttrycket ”förekommer” används liktydigt med ”häckar” medan ”uppträder” anger
att en art iakttas i ett område utan att häcka.
Kartor
Utbredningen
hos landskapets häckfåglar, regelbundna såväl som tillfälliga, illustreras med
kartor. Grundkartans
utseende framgår av figuren. Den visar konturerna av de kommuner, eller delar
av kommuner, som innefattas i landskapet och de större sjöarna och
vattendragen. Vad gäller frågan om landskapets geografiska avgränsning har jag
valt att följa Lantmäteriverkets Röda kartan. Detta innebär bl.a. ibland ganska
stora avvikelser mot gällande administrativa gränser. Det innebär också en
bristande överensstämmelse med ”regionalfaunorna” i Dalarna och Södermanland.
Förekomst
anges per så kallad atlasruta, vilken motsvarar de äldre
ekonomiska kartbladen på 5x5 km. Rutorna sammanfaller med det så kallade Rikets
nät (RT90).
n |
fylld ruta markerar fynd under häckningstid och i lämplig häckningsbiotop vid minst ett tillfälle |
l |
fylld prick markerar säkerställd häckning minst en gång |
Förekomst
För arter som påträffats i Västmanland men som inte häckar regelbundet används underrubriken Förekomst. Det gäller såväl arter som uppträder regelbundet under flyttningen utan att häcka (t.ex. kustpipare) som tillfälliga gäster. För de senare avses endast förhållandena från och med år 2000. Här nämns det sammanlagda antalet fynd i landskapet om detta är känt liksom antalet från och med år 2000, medan eventuella fynd före år 2000 redovisas under rubriken Historik. Preciserade fynddata och referenser lämnas för alla arter som har påträffats upp till tio gånger. För övriga arter preciseras i regel endast det allra första fyndet om detta är känt, samt fynden från och med år 2000, om dessa är tio eller färre. I övriga fall har förekomsten efter det första fyndet behandlats mer schematiskt. För samtliga arter där det anges ett bestämt antal fynd, totalt eller under perioden från och med år 2000, finns underlag i form av listor med fynddata arkiverade hos regionala rapportkommittén.
Ibland råder osäkerhet om två eller flera iakttagelser som gjorts på en viss lokal eller på närbelägna lokaler gäller samma eller skilda individer, till exempel för tofslärka Galerida cristata vid Bäckby i Västerås-Lundby 9-10.7 1991 och på samma lokal 16.9 1991. Vid sådana tillfällen anges antalet fynd med den högre siffran, följt av en parentes med det troliga antalet individer, här: två fynd (troligen 1 ex).
Numerär
Under
rubriken Numerär anges aktuella beräkningar
av olika arters samlade bestånd i Västmanland och/eller i olika kommuner och
delområden. Även storleken av större kolonier anges under denna rubrik.
Historik
Rubriken
Historik beskriver förhållandena före
år 2000. Då landskapets äldre
fågelfauna tidigare ej har dokumenterats samlat, ägnas rätt mycket utrymme åt
detta. Särskilt tiden före 1950 redovisas så fullständigt som möjligt.
Histogram
För flera arter redovisas det tidsmässiga uppträdandet i Västmanland med hjälp av histogram, oftast uppdelat per månadstredjedel, dvs. datumen 1-10, 11-20 respektive 21-30 (28, 29, 31). Kvardröjande individer har inräknats i alla aktuella delsummor. En fågel som iakttagits på en lokal 31.8-1.9 har alltså inräknats i summan både för augustis sista månadstredjedel och september månads första. Totalsumman kan därför mycket väl överstiga det sammanlagda antalet individer.
Om antalet fynd under perioden från och med år 2000 är mycket lågt, har i vissa fall en längre tidsperiod använts för att illustrera artens tidsmässiga uppträdande.
För många arter redovisas även deras numerära utveckling i landskapet. Då redovisas oftast perioden från och med år 2000, men om en betydande förändring har ägt rum tidigare, har i vissa fall en längre tidsperiod använts för att illustrera artens tidsmässiga uppträdande. För vissa arter saknas komplett underlag och då redovisas de data som har varit tillgängliga.
Histogrammen utgår i regel från antalet individer. För
mer talrikt uppträdande arter, till exempel salskrake, används begreppet fågeldagar.
Om det på en lokal setts fyra salskrakar ena dagen
och tre fåglar dagen efter ger detta sju fågeldagar oavsett om det rör sig om
samma individer eller ej. I några fall används antal fynd. Skälet till detta är
att dessa arter normalt uppträder i enstaka eller i ett fåtal exemplar, men att
det vid något tillfälle har iakttagits större flockar. Det har då ansetts att
uppdelningen på fynd bättre visar arternas uppträdande under olika delar av
året. Det framgår av respektive diagramrubrik vilken enhet som använts.
Flyttning och övervintring
Rubriken förekommer endast för arter som häckar eller har häckat regelbundet i Västmanland samt för vissa andra som uppträder regelbundet under flyttningen. Här nämns bl.a. uppgifter om höga sträcksummor liksom stora ansamlingar av rastande fåglar på särskilt viktiga lokaler.
Rasförhållanden
Här nämns i förekommande fall kort vilken eller vilka raser (underarter) som uppträdandet i Västmanland gäller. Observera att rubriken saknas hos monotypiska arter.
Kommentar
I
vissa fall har det funnits anledning att ompröva äldre fynd av
sällsynta fåglar. Några av dessa har visat sig vara felaktiga eller
otillfredsställande styrkta vilket anges under denna rubrik.
Referenser
En
betydande del av den löpande texten upptas av litteraturreferenser. Det främsta
skälet till det är att underlätta för dem som önskar utförligare information om
till exempel fynd av mycket sällsynta arter eller om beräkningarna av olika arters
numerär i ett visst område. Preciserade uppgifter har försetts med referenser
av fem olika typer:
(1) Till uppgifter i tidskrifter
efter 1975 ges endast volym och
sidhänvisning. Använda förkortningar förklaras nedan.
(2) Till böcker hänvisas på gängse sätt med
författarnamn och årtal. Som en service lämnas ofta även sidhänvisning.
(3) Flitigt citerade publikationer nämns endast genom förkortning och sidhänvisning. Om verket är uppdelat i volymer utan genomlöpande paginering ges även volymnummer. Förkortningarna visas nedan.
(4) Hänvisningar kan även ske till lokala klubbar och föreningar, se tabell nedan. Det kan gälla kommentarer till manuskript och preliminära kartor för Västmanlands fåglar. Sådana uppgifter finns dokumenterade och arkiverade.
(5) Opublicerade uppgifter har medtagits i den utsträckning de bedöms utgöra väsentlig kompletterande information.
Vissa förkortningar
Rk |
raritetskommittén (SOF) |
Rrk |
|
Vstm/T |
den del av landskapet som ligger i Örebro län |
Vstm/U |
den del av landskapet som ligger i Västmanlands län |
Vstm/W |
den del av landskapet som ligger i Dalarnas län |
Källförkortningar
Af |
Arosfåglar (Västerås ornitologiska klubb) |
Fb |
|
FFK Medd. |
Meddelanden från Frövi Fågelklubb |
FiD |
Fåglar i Dalarna |
FiN |
Fåglar i Närke |
FiS |
Fåglar i Sörmland |
FiU |
Fåglar i Uppland |
FiV |
|
FoFl |
|
GNM/Å | Göteborgs Naturhistoriska Museum (årsbok) |
Js |
|
Lst T |
|
Lst U |
|
Media
|
(utgiven av xxx) |
MDOF | Meddelanden från Dalarnas Ornitologiska Förening |
MVOF |
|
Nkn |
|
NRM |
|
OS |
|
Pandion |
|
RC |
|
RC/Å |
|
RNK/Å |
|
RVS |
Rudbeckianska
skolan i Västerås |
SBT |
Svensk
Botanisk Tidskrift |
SJNT |
Svenska Jägarförbundets Nya
Tidskrift |
SJT | Svenska Jägarförbundets Tidskrift |
SN/T |
|
SN/Å | Sveriges Natur (årsbok) |
VF |
Vår
Fågelvärld |
V.N.F. |
Västmanlands
Naturvetenskapliga Förening |
VLT | Vestmanlands Läns Tidning |
Vo |
Värmlandsornitologen |
VOK Info | Informationsbladet (Västerås ornitologiska klubb) |
VstmN | Västmanlands läns natur |
ÖLJÅ |
Örebro Läns
Jaktvårdsförenings Årsskrift |