Utbredning

Underrubriken Utbredning används för alla arter som häckar regelbundet i landskapet. Texten ger information om tre saker, nämligen arternas utbredning, deras huvudsakliga biotopkrav samt hur vanliga de är. Uttrycket ”förekommer” används liktydigt med ”häckar” medan ”uppträder” anger att en art iakttas i ett område utan att häcka.

• Texten om utbredningsområdet är översiktlig och kan ses som en kommentar till kartorna. Målet är att beskriva inom vilket område arterna häckar regelbundet. Detta görs huvudsakligen med använda delområden som begrepp och de stora, ungefär likstora, enheterna västra och östra Västmanland, separerade genom gränsen mellan Örebro och Västmanlands län. Den naturgeografiska indelningen av landskapet i Mälarområdet, Skogslåglandet och Bergslagen används ofta.
• Biotopbeskrivningarna har gjorts rätt summariska, främst av det skälet att mer detaljerad information ofta saknas. Avvikande häckningsmiljöer eller boplatsval har dock i regel angivits. Ett visst utrymme har också ägnats åt sentida förändringar.
• Värdet av preciserade metoder att ange fågelarternas täthet är uppenbart. I Västmanlands fåglar har, i synnerhet då mer precisa uppgifter saknas, den traditionella graderingen allmän - tämligen allmän - sparsam - sällsynt använts.

Kartor

Utbredningen hos landskapets häckfåglar, regelbundna såväl som tillfälliga, illustreras med kartor. Grundkartans utseende framgår av figuren. Den visar konturerna av de kommuner, eller delar av kommuner, som innefattas i landskapet och de större sjöarna och vattendragen. Vad gäller frågan om landskapets geografiska avgränsning har jag valt att följa Lantmäteriverkets Röda kartan. Detta innebär bl.a. ibland ganska stora avvikelser mot gällande administrativa gränser. Det innebär också en bristande överensstämmelse med ”regionalfaunorna” i Dalarna och Södermanland.

Förekomst anges per så kallad atlasruta, vilken motsvarar de äldre ekonomiska kartbladen på 5x5 km. Rutorna sammanfaller med det så kallade Rikets nät (RT90).

Förekomst

För arter som påträffats i Västmanland men som inte häckar regelbundet används underrubriken Förekomst. Det gäller såväl arter som uppträder regelbundet under flyttningen utan att häcka (t.ex. kustpipare) som tillfälliga gäster. För de senare avses endast förhållandena från och med år 2000. Här nämns det sammanlagda antalet fynd i landskapet om detta är känt liksom antalet från och med år 2000, medan eventuella fynd före år 2000 redovisas under rubriken Historik. Preciserade fynddata och referenser lämnas för alla arter som har påträffats upp till tio gånger. För övriga arter preciseras i regel endast det allra första fyndet om detta är känt, samt fynden från och med år 2000, om dessa är tio eller färre. I övriga fall har förekomsten efter det första fyndet behandlats mer schematiskt. För samtliga arter där det anges ett bestämt antal fynd, totalt eller under perioden från och med år 2000, finns underlag i form av listor med fynddata arkiverade hos regionala rapportkommittén.

Ibland råder osäkerhet om två eller flera iakttagelser som gjorts på en viss lokal eller på närbelägna lokaler gäller samma eller skilda individer, till exempel för tofslärka Galerida cristata vid Bäckby i Västerås-Lundby 9-10.7 1991 och på samma lokal 16.9 1991. Vid sådana tillfällen anges antalet fynd med den högre siffran, följt av en parentes med det troliga antalet individer, här: två fynd (troligen 1 ex).

Numerär

Under rubriken Numerär anges aktuella beräkningar av olika arters samlade bestånd i Västmanland och/eller i olika kommuner och delområden. Även storleken av större kolonier anges under denna rubrik.

Historik

Rubriken Historik beskriver förhållandena före år 2000. Då landskapets äldre fågelfauna tidigare ej har dokumenterats samlat, ägnas rätt mycket utrymme åt detta. Särskilt tiden före 1950 redovisas så fullständigt som möjligt.

Histogram

För flera arter redovisas det tidsmässiga uppträdandet i Västmanland med hjälp av histogram, oftast uppdelat per månadstredjedel, dvs. datumen 1-10, 11-20 respektive 21-30 (28, 29, 31). Kvardröjande individer har inräknats i alla aktuella delsummor. En fågel som iakttagits på en lokal 31.8-1.9 har alltså inräknats i summan både för augustis sista månadstredjedel och september månads första. Totalsumman kan därför mycket väl överstiga det sammanlagda antalet individer.

Om antalet fynd under perioden från och med år 2000 är mycket lågt, har i vissa fall en längre tidsperiod använts för att illustrera artens tidsmässiga uppträdande.

För många arter redovisas även deras numerära utveckling i landskapet. Då redovisas oftast perioden från och med år 2000, men om en betydande förändring har ägt rum tidigare, har i vissa fall en längre tidsperiod använts för att illustrera artens tidsmässiga uppträdande. För vissa arter saknas komplett underlag och då redovisas de data som har varit tillgängliga.

Histogrammen utgår i regel från antalet individer. För mer talrikt uppträdande arter, till exempel salskrake, används begreppet fågeldagar. Om det på en lokal setts fyra salskrakar ena dagen och tre fåglar dagen efter ger detta sju fågeldagar oavsett om det rör sig om samma individer eller ej. I några fall används antal fynd. Skälet till detta är att dessa arter normalt uppträder i enstaka eller i ett fåtal exemplar, men att det vid något tillfälle har iakttagits större flockar. Det har då ansetts att uppdelningen på fynd bättre visar arternas uppträdande under olika delar av året. Det framgår av respektive diagramrubrik vilken enhet som använts.