Rörhöna Gallinula chloropus (Linné 1758)

Utbredning

Rörhönan häckar lokalt vid vegetationsrika vatten i hela Västmanland. Oftast är vattnen små och ofta anlagda, t.ex. viltvatten, branddammar, golfbanedammar etc. Den förekommer även vid långsamt flytande vattendrag och vid vikar av större sjöar, inklusive Mälaren.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (16.5-31.8) 2012-2022. Svart prick anger säkerställd häckning.

Numerär

Under perioden 2012-2022 har rörhönan påträffats under häckningstid (16.5-31.8) i sammanlagt 52 s.k. atlasrutor (5x5 km). Säkerställd häckning har rapporterats från 27 av dessa, i några av dem med flera par. Antalet häckande par i landskapet tycks ha ökat de senaste 10-15 åren. Ulf Ottossons m.fl. (2012) beräkning till 70 par i Västmanland synes därför rimlig.

Historik

Rörhönan har uppenbarligen invandrat relativt sent till Västmanland och uppgifter saknas helt före år 1900. Vid ett föredrag hos Västmanlands naturvetenskapliga förening nämndes rörhönan med flera arter ”Som typiska för detta område [”lerområdenas fauna i Syd- och Mellansverige”]” men med reservationen ”(ej i v. Mälardalen)…” (V.N.F. 1923-01-27, § 5).

Matts Floderus (1925) kunde dock rapportera om häckning i Västerås-Barkarö på 1920-talet: ”Troligen häckande i Barkarö, där 1924 7/8 ett gammalt ex. skjutits, men redan för flere år sedan har en unge skjutits på samma ställe.”. Möjligen rör följande uppgift samma häckningsförekomst: ”…ett exemplar vid Almö Fullerö med stor sannolikhet häckande då de låtit höra sig många gånger enl. G. N.” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). Den nämnda skjutna rörhönan finns i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar: ”Fullerö 7/8 1924. E. Nordlund” (nr. C 26).

Sedan dröjer nästa uppgift till 1940, då Hans Avelin (1958) nämner rörhönan i förbigående: ”Jag slår i min dagbok och finner att den 2 aug. 1940 var en bra dag här ute. Redan kl. 4 på morgonen satt jag väl gömd vid en av gölarna i vassen. [---] Till vänster om gömslet stod en rörhöna och gjorde morgontoalett...”.

Men redan på 1950-talet menade Jens Wahlstedt (1955) att rörhönan ”Häckar tämligen allmänt i Västeråstrakten, t. ex. i flera par vid en soptipp inom Västerås stad åren 1952 och 1953.”. Nämnda soptipp var belägen vid Johannisberg i Västerås: ”Sommaren 1953 har två rörhönsfamiljer... ...låtit sig beskådas i en öppning i vassen.” (Bertil Walldén 1955, s. 244). Bertil Walldén (1955, s. 163) nämner också förekomst vid Frövisjön i Skultuna: ”...det fanns... ...rörhöna...”.

En rätt märklig uppgift rapporterades från Skinnskatteberg: ”Den 3.5.1955 hittade jag i bladvass vid Kronöns strand i Storsjön i Västmanland ett bo med 9 ägg. 7 ägg kläcktes den 23.5. Rörhönsfamiljen sågs sista gången den 14.9. Det var första gången arten observerats vid Kronön.” (Erland Green 1957). Uppgiften är anmärkningsvärd eftersom rörhönan även idag är en första klassens raritet i Skinnskattebergs kommun med endast ett (1) fynd rapporterat därefter, år 2010! Övriga uppgifter om häckning, eller förmodad häckning, från 1950-talet:

1952      1 sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 24.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      ”...ävensom rörhönan [uppträdde vid Asköviken] (den senare även vid Fullerö, Johannisbergstippen och Harkie [Kärrbo]).” (Bertil Walldén 1955, s. 254). 3 sj. Asköviken 14-15.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      1 ex. Ångsjön i Irsta/Kärrbo 29.5 och 14.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1955      ”Ibland sluter sig andra vilda fåglar till [Svartån i Västerås], såsom... ...rörhöna...” (Bertil Walldén 1955, s. 242).

1955      1 sj. Asköviken 27.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1955      1 sj. Ångsjön i Irsta/Kärrbo 29.5 (Bo Kumlin, opubl.).

c.1955    ”Bland gruppen ’sumphöns och rallar’ fanns alla de fyra, i Sverige regelbundet förekommande (häckande) arterna, representerade. Sannolikt häckade alla fyra arterna, alltså vattenrall, småfläckig sumphöna, rörhöna och sothöna, på Tippen [Östersjön i Sura, 1950-talet].” (Göran Lundqvist 1972). ”Sothönsen grälar och slåss, och har man tur kan man få se en skymt av rörhönans lackröda pannplåt [Östersjön i Sura].” (Harald Wedérus 1958, s. 348).

1957      ”...hördes i Fläcksjön, Fläckebo socken, 1957 (Kai Curry-Lindahl).” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 679).

1958      ”Området mellan Hässlö gård [Västerås] och Geddeholm [Gäddeholm i Irsta] utgöres av stora öppna fält med några mindre ekbackar... Närmare stranden ligga vidsträckta sumpiga ängar och strandområden, som i vattenbrynet avlösas av relativt betydande vassområden. Dessa ängar och vassar erbjuda fina häckningslokaler för bl. a…. …rörhöna…” (Bengt H. Girell 1958, s. 110).

Rörhönans expansion i landskapet gick vidare och på 1960-talet intogs även Övre Bergslagen med de första rapporterna år 1966: ”Åtminstone från detta år har den även rapporterats från sjöarna vid Grängesberg. Mer eller mindre tillfälliga iakttagelser, även av ungfåglar, men huvudsakligen höstetid, har gjorts i... ...Orrleken, Röda Dammen, Södra Hörken... I... ...Södra Hörken... ...kan den betraktas som årsviss som tillfällig gäst. [---] 1973 sågs ungfåglar i... ...Röda Dammen, Orrleken... ...Hötjärnen och Södra Hörken.” (Kjell Bylin 1975, s. 316). Från Ljusnarsberg rapporterades den ett par år senare: ”Observerades våren 68 i sjön Björken och vid Yxsjöberg, Ställdalen, Ljusnarsbergs sn (Ställdalens naturstudieklubb/Per Carlsson).” (Ingvar Granqvist 1970b). Det första fyndet i Lindes rapporterades dock så sent som 1971: ”17/4 i Råsvalen. Första fyndet. (OA)” (Anonym 1971). Från ”fagerstatrakten” [Västanfors och Västervåla] rapporterades: ”Sedd på flera lokaler i fagerstatrakten, där den tycks vara på frammarsch (Per Ålind).” (Ingvar Granqvist 1970b).

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984. Svart prick anger säkerställd häckning.

Lokaler med flera häckande par före år 2000 var följande:

1969      ”Minst 4 ex hävdade revir Norsa, Köping maj-juni (Arne Eklöw)…” (Ingvar Granqvist 1970b). ”Sålunda har i år flera par rörhöns funnit en fristad bland skrattmåsarna [Norsa i Munktorp]. Rörhönan får anses som en rätt sällsynt fågel.” (Arne Eklöw 1970c). ”Spridda iakttagelser de flesta år. Under våren 1969 hördes 3-4 hanars kacklande från vassbältet…” (Arne Eklöw 1970).

1969      ”Häckar med flera par i Sala (Stefan Björklund).” (Ingvar Granqvist 1970b).

1970      ”…samt 1970 minst två under våren och sommaren. Stor ungkull sedd i juli 1970. [Norsa i Munktorp]” (Arne Eklöw 1970).

1974      ”5 revir. Arten visade sig vara mycket svår att inventera p.g.a. sitt tysta och undangömda levnadssätt. Troligen är det verkliga antalet revir betydligt större än vad inventeringen visar. Samtliga påträffade revir befanns ligga i bladvassområdets ytterkanter. Revirtätheten på hela sjöytan blir 13 par per kv.km. (Även vid rörhöneinventeringarna användes en bandspelare som hjälpmedel) [Frövisjön i Skultuna].” (Claes Karlsson & Sören Larsson 1976).

1982      3 par Svartån vid Centrum i Västerås (Västmanlands rapportkommitté).

1983      2 par Hagaberg, Frövi, i Näsby (Västmanlands rapportkommitté).

1983      2 par Näset i Linde (Västmanlands rapportkommitté).

1985      2 par Hagaberg, Frövi, i Näsby (Västmanlands rapportkommitté).

1990      3 par Lergroparna i Sala (Västmanlands rapportkommitté).

1993      3 par Turkiet i Ramnäs (Västmanlands rapportkommitté).

Vinterfynd (1.12-28.2) före år 2000:

1974/75    ”1 ex. övervintrade i Köping 1974-75 (Ulf Eriksson).” (Lars Lindell 1976d).

1975         1 ex. Munkängen i Västerås 24.2 (Västmanlands rapportkommitté).

1975/76    ”Under hela perioden [dec. 1975 - feb. 1976] har en rörhöna funnits i Sagån, Sala, och 1 ex fanns i Västerås hamn under december-januari.” (Lars Lindell 1976c). ”Ett ex. Västerås hamn och Sagån, Sala i dec (Karl-Gunnar Källebrink, Lars Lindell m. fl.).” (Lars Lindell 1976d).

1978/79    ”1-3 ex Svartån, Västerås 1.10-22.12 (DG, MG).” (MVOF 10:49).

1982/83    1 ex. Svartån vid Centrum i Västerås 17.12-6.2 (Västmanlands rapportkommitté).

1983         1 ex. Svartån vid Centrum i Västerås 5.12 (Västmanlands rapportkommitté).

Flyttning och övervintring

Rörhönan flyttar bort främst i september och oktober och återvänder i början av april eller i slutet av mars. Mediandatum för första och sista fynd under perioden 2000-2023 är den 2 april respektive den 5 november (vinterfynden exkluderade).

Vinterfynd görs allt oftare och flera genomförda övervintringar har konstaterats. Merparten av fynden har gjorts i Västerås och Sala och rör oftast årsungar:

2003/04    1 1K/2K Svartån i Västerås 1.12-29.2 (FiV 35:108; FiV 36:124).

2005/06    1 ex. Hjälmare kanal i Arboga 1.1 (FiV 38:115).

2006/07    2 1K Reningsverket i Sala 21-29.12 (FiV 38:115).

2006/07    2 1K/2K Ekeby damm i Sala 21.12-14.2 (FiV 39:69; Kalle Källebrink, opubl.).

2007/08    1 ex. Munkängen i Västerås 5.2 (FiV 40:69).

2007/08    1 ex. Reningsverket i Sala 24-27.2 (FiV 40:69).

2008/09    1 ex. Sagån i Sala 23.1 (FiV 41:81).

2009/10    1 ex. Munkängen i Västerås 24.12 (FiV 41:81).

2014/15    1 1K/2K Munkängen i Västerås 12.12-11.2 (FiV 46[2-3]:38; FiV 47[2-3]:39).

2014/15    1 2K Svartån vid Våghusbron i Västerås 13.1 (FiV 47[2-3]:39).

2016/17    1 1K/2K Skälängsdammen i Västerås 8.12-26.2 (FiV 48[2-3]:41; FiV 49[2-3]:40).

2016/17    1 1K/2K Reningsverket i Sala 22.12-1.1 (FiV 48[2-3]:41; FiV 49[2-3]:40).

2018/19    1 ex. Svartån vid Bryggargården i Västerås 4.12-4.1 (FiV 50[2]:36; FiV 51[2-3]:35).

2019/20    1-2 1K Berghamra i Västerås 13.12-8.1 (FiV 51[2-3]:35; FiV 52[2-3]:43).

2020/21    1 2K Munkängen i Västerås 23.1-23.2 (FiV 54[2]:41).

2021/22    1 ex. Sagån i Sala 20.12-7.2 (Västmanlands rapportkommitté).

2021/22    1 ad. Munkängen 7-28.12 (Västmanlands rapportkommitté).

2021/22    1 1K/2K Munkängen 11.12-26.2 (Västmanlands rapportkommitté).

2022/23    1 ex. Munkängen 3-12.12 (Västmanlands rapportkommitté).

Nattetid sträckande rörhönor har rapporterats vid sammanlagt 14 tillfällen, samtliga på våren, främst i april och början av maj (26.3-11.5).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen G. ch. chloropus.

Senast uppdaterad 2024-01-17