Rördrom Botaurus stellaris (Linné 1758)

Utbredning

Rördrommen häckar i vassrika slättsjöar. Den förekommer sparsamt i Mälarområdet och i Skogslåglandet. Arten saknas som häckande i Bergslagen och endast en observation i Övre Bergslagen är känd:

2002      1 sj. Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 2.6 (FiV 34:94).

Lokaler med rapporter om bölande rördrom 2000-2023.

Utanför Mälarområdet har rördrommen uppträtt sporadiskt ungefär till och med 1980-talet. Exempelvis iakttogs inga rördrommar alls i Skogslåglandet efter de tre hårda vintrarna 1984/85-1986/87, men från 1990-talets början har alltfler sjöar intagits där och förekomsten har blivit mer regelbunden på flera lokaler, till exempel Österhammarssjön i Fellingsbro, Fläcksjön respektive Gussjön i Fläckebo, Storsjön i Möklinta samt Västersjön i Sura. Tendensen är ökande i Skogslåglandets slättsjöar medan beståndet i Mälarområdet har tenderat att gå ned från och med 1990-talet.

Numerär

Antalet revirhävdande rördrommar har under perioden 2000-2023 varierat från som lägst 36 år 2018, till som mest 61 år 2007. Totalt sett synes ingen tydlig tendens föreligga. Beståndet är dock känsligt för stränga vintrar och kraftiga nedgångar har då registrerats. Beståndet i västmanlandsdelen av Västmanlands län beräknades i mitten av 1980-talet till cirka 28 par (Thomas Skoglund 1985, s. 24). En aktuell medelsiffra för 2000-talet är förslagsvis 50 hannar. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat antalet till 60.

Det tycks finnas skäl att oroa sig för rördrommens framtid i Västmanland. De enkla summeringar som hittills har gjorts tyder förvisso på ett rätt stabilt antal runt 40-50 bölande hannar årligen, men då har ingen närmare analys gjorts av hur många av dessa som bör betraktas som tillfälliga på en lokal och som dessutom strövar runt på flera lokaler och söker lyckan (utan att finna den?). Rapporterna på senare tid tyder på att fler och fler rördrommar uppträder tillfälligt vid en sjö. En varningsflagg hissas också på det faktum att vildsvin Sus scrofa sedan ett par tre decennier har etablerat sig i vassarna där de tillbringar dagarna. Därutöver visar fenologidata på att rördrommen numera anländer betydligt senare än för bara 10-20 år sedan.

Historik

Rördrommen (?) nämns första gången av Johan Fischerström (1785): ”Rördrummen (A. Stellaris) som uppehåller sig på sank jord och i gölar; som häckar på flere ställen vid Mälaren och skjutes för vattenhundar (1) [”(1) Enligt Hr. Hofjägmäst. Holmcreutz berättelse.”]”.

Bertil Walldén (1955, s. 227-228) skriver att rördrommen tycks ha funnits här på 1700-talet och citerade en bröllopsdikt: ”’Nu hörs ljudande klang av rördrom i moraset’”. Frasen återfinns i Georg Stiernhielms (f. 1598, d. 1672) hexameterdikt Bröllopsbesvärs ihugkommelse, som han lär ha skrivit på äldre dagar och som för övrigt lyder: ”Nu hörs ljudande klang av rördrom uti moraser”. Att tillskriva denna uppgift som en dokumenterad förekomst av rördrom i Västmanland under 1600-talet förefaller emellertid mycket dubiöst. Visserligen gick Stiernhielm i skola i Västerås och han var verksam där som lektor 1626-1630, men han var också tidvis stationerad i Dorpat, dvs. Tartu i nuvarande Estland. Moras betyder träsk (eller myr) och kan förvisso stämma på artens biotopval. Men om han verkligen har hört rördrom kan han lika gärna, eller hellre, ha hört den någon annanstans än i Västmanland, vilket också nästa rad i dikten kan tyda på: ”Storkarne komma nu fram, långnäbbot kacklande villgäss”.

Från 1800-talet föreligger följande, enda uppgift: ”sedd på sednare åren i de stora vassarna utom staden Köping (Lundborg)” (Sven Nilsson 1858, II, s. 184).

Från docent Sven Ekmans föredrag vid Västmanlands Naturvetenskapliga Förening den 27 januari 1923 refererades följande: ”Som typiska för detta område [”lerområdenas fauna i Syd- och Mellansverige”] nämndes… …rördrommen (möjligen förr i v. Mälardalen, nu i utdöende, enda kända häckplats i sjön Tysslingen i Närike). [---] Med anledning av föredraget meddelade… …hr Hasselgren meddelade, att rördrommen att döma av uttalanden i Bellmans sånger på hans tid förekommit i Stockholmstrakten.” (V.N.F. 1923-01-27, § 7).

Därefter saknas uppgifter helt fram till juni 1930, då den observerades vid Fullerö i Västerås-Barkarö (Bertil Walldén 1955, s. 227-228). ”En rördrom hade 1930 i juni iakttagits vid Fullerö av greve C. W. Cronstedt; säkerligen var det ej fråga om häckning.” (V.N.F. 1931-01-24, § 10). Enligt Bertil Walldén (1955, s. 227-228) ”kom den” till Fläcksjön i Fläckebo 1945; ”(F. von Knorring m. fl., V. F. 45:2)”. Den uppgiften har jag inte lyckats att få bekräftad och i Vår Fågelvärld, nr. 2 1945, finns den inte.

År 1945 tycks vara det definitiva startåret för nuvarande förekomst i Västmanland: ”Meddelade stud. Lennart Lundin att rördrommen i år förekommer i Asköviken [Västerås-Barkarö] och att den enl. uppgift funnits där redan i fjol.” (V.N.F. 1946-04-26, § 3). Redan år 1950 tycks den ha varit etablerad på flera lokaler i Mälarområdet: ”Sekr. [Bertil Walldén] meddelade att rördrommen under året iakttagits på följande västmanländska lokaler: på Ängsö vid Kurön och Björknäs, vid Hässlösundet, Almö-Lindö, Askö, Åholmen (enl. stud. Sten Johansson) och vid Syltaviken i Munktorp. En annan lokal med snudd på Västmanland var enligt ingeniör v. Knorring Fredshammarsviken [Frösshammarsviken] i Hjälmaren.” (V.N.F. 1950-10-16, § 2). Vid Asköviken hade också två hannar uppträtt under året: ”Kand. Lennart Lundin lämnade rapport om sina iakttagelser vid Asköviken. Två rördromshanar hade funnits, men häckning var ej sannolik.” (V.N.F. 1950-10-16, § 2). Vid Frösshammarsviken i Arboga iakttogs rördrommen för första gången år 1948 (Bertil Geijer 1952). Där hördes den även vart och ett av åren 1949-1952 (Bertil Geijer 1952; Arne Eklöw 1953; Bertil Geijer 1954) samt 1954 (Bertil Geijer 1955).

Bertil Walldén (1955, s. 227-228) räknar upp en rad lokaler för rördrom: ”I den s. k. Lillsjön söder om Ridö [Västerås-Barkarö] har ofta 3 hanar samtidigt musicerat. I Björnösundet [=Hässlösundet i Irsta/Västerås] vid Hässlösidan har den gjort sig väl hemmastadd och ibland även låtit höra sig bortom Geddeholm [Gäddeholm i Irsta]. I Kurösundet på Ängsö är den årsviss, och ibland har den samtidigt hörts vid Björkvik [=Björknäs] på östsidan eller vid Näs. Andra mer eller mindre permanenta lokaler är i Hjälmaren Fredshammarsviken [Frösshammarsviken i Arboga] vid Närkegränsen (F. von Knorring), i Mälaren Syltaviken i Munktorp, Freden vid Åsby [Rytterne] (B. Hansing), Nyckelön [Rytterne] (Sten Dreborg), Almö-Lindö [Västerås-Barkarö] och Östra holmen [Västerås] (de båda sistnämnda tillfälligt). Ångsjön [Irsta/Kärrbo], Rörbrosjön [=Rörbosjön i Fläckebo] vid Fläcksjön (Sven Andersson) och Tämnaren [Uppland!] (G. A. Olsson) är tre inlandslokaler”. Vid Ångsjön hördes rördrom åtminstone den 29 april 1951 (Bo Kumlin, opubl.). Ytterligare ett par uppgifter från 1950-talet: ”Att tranorna kommit till Solingemyren kunde G. Wång berätta om och vidare hade rördrom hörts vid Hässlö, Askö och Kurö [Ängsö eller Västerås-Barkarö?].” (V.N.F. 1956-05-03, § 1); ”…Bo Kumlin kunde i en utförlig redogörelse från Asköviken bl.a. komma med den glad underrättelsen, att rördrommen anlänt och satt igång med sitt sedvanliga uppmjukningsprogram, innan den verkliga tutningen kan få börja.” (V.N.F. 1957-04-03, § 1).

Möjligen minskades förekomsten något i slutet av 1950-talet; ”…rördrommen, som dock tyvärr avtagit under senare hälften av 1950-talet” (Bengt H. Girell 1958), men åtminstone vid Asköviken synes så inte ha varit fallet förrän i början av 1960-talet, då endast en rördrom rapporterades vardera under åren 1961-1963. Erik Strandell (1958) rapporterade från ”köpingstrakten”, att ”1957 förefaller den åter vara på tillbakagång, åtminstone kring vassarna vid Malmön [Köping]”. Även om häckning även tidigare varit sannolik på grund av det regelbundna uppträdandet, kunde inte häckning konstateras förrän 1961 och 1962, då det vid Asköviken iakttogs ”flygga ungar över vassen (H.J-61) (C.S-62)” (Christer Svensk m.fl. 1964). Vid Glåpen i Sura hördes och sågs rördrommen för första gången 11-18 maj 1960 (Hans Avelin 1968), samma år också för första gången vid Finnåkerssjön i Fellingsbro, där en fågel hördes den 5 juni 1960 (Jan-Erik Malmstigen 1986). År 1968 rapporterades cirka 14 rördrommar från Västmanland, samtliga i Hjälmaren och Mälaren (Hans Avelin 1970) och vid en riksinventering 1969 rapporterades 23 hannar från Västmanland, varav 22 i Mälaren och en tillfälligt i Finnåkerssjön (Lars Broberg 1971).

År 1979 utsågs rördrommen ånyo till riksinventeringsart. För Västmanlands del rapporterades då 31 hannar, vilket var en hanne mer än året före, men 1979 ansågs ändå vara ett av de sämre åren på länge. Förklaringen var att inventeringen 1979 ansågs vara mångfalt mer täckande än den ordinarie rapporteringen (Lars Broberg 1986). Vid Asköviken minskade antalet hannar från åtta år 1978 till tre under inventeringsåret (Per Magnusson 1980). Stammen hämtade sig sedan relativt svagt för att, efter ånyo stränga vintrar i mitten av 1980-talet, nå nya bottennoteringar. Därefter har beståndet ökat och nått rekordnivåer i början av 1990-talet. Arten har samtidigt spridit sig till åtskilliga lokaler i Skogslåglandet, där den uppträdde sporadiskt ungefär till och med 1980-talet. Tendensen är ökande i Skogslåglandets slättsjöar medan den är på nedgående i Mälarområdet. Beståndet i västmanlandsdelen av Västmanlands län beräknades i mitten av 1980-talet till cirka 28 par (Thomas Skoglund 1985, s. 24).

Följande vinterfynd är kända före år 2000:

1955         ”Ett ex. uppehöll sig en kort tid jan.-febr. 1955 vid Fullerö gods SV Västerås vid Mälaren. Fågeln vistades här i vassen vid öppen vak och livnärde sig även på av ortsbefolkningen utlagda fiskrester. Troligen försvann drommen då vaken frös till. Vid ett besök i febr. iakttogs endast spår på isen av fågeln (L. Broberg, T. Lundqvist och H. Avelin).” (Jens Wahlstedt 1955b). ”...i januari 1955 uppehöll sig en drom i ett dike vid Fullerö, där den lät sig matas av gårdens folk (A.-M. Cronstedt).” (Bertil Walldén 1955, s. 227-228).

1975         ”Spår på Askövikens is 23.2 (Bo Kumlin).” (Lars Lindell 1976d).

1975/76    ”Spår efter rördrom har iakttagits på isen vid Stadsträdgården, Västerås [dec. 1975 - feb. 1976].” (Lars Lindell 1976c).

1993          1 ex. Malmön i Köping 1.1 (Leo Mäkinen, opubl.). Kanske samma individ som sågs på samma lokal också en dryg månad senare.

1993         1 sj. Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping 9-28.2 (Lillebror Hammarström m.fl., opubl.).

1995         1 sj. Skedvisjön i Västra Skedvi 27.2 (Lillebror Hammarström, opubl.).

Sena höstfynd (fr.o.m. 1 oktober) före år 2000:

1967         1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 13.10 (Lars Lindell, opubl.).

1972         1 ex. Asköviken 2.11 (Lars Lindell 1973).

1973         1 ex. Asköviken 3.11 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1974         1 ex. Hässlösundet i Irsta 3.12 (Ingrid Åkerberg, opubl.).

1976         1 ex. Gussjön i Fläckebo 17.10 (Peter Lundberg, opubl.).

1978         1 ex. Ängsö 3.11 (Mikael Fallgren, opubl.).

1980         1 ex. Ekeholm i Västerås-Barkarö 2.11 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1980         1 ex. Svinskär i Rytterne 2.11 (Per Eriksson, opubl.).

1991         1 ex. Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping 10.11 (Per Lindh, opubl.).

1995         1 ex. Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping 8.10 (Lillebror Hammarström, opubl.).

1995         1 ex. Långholms brygga i Ängsö 19.11 (FiV 27:107).

1999         1 ex. Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping 3.10 (Börje Wennerström, opubl.).

Flyttning och övervintring

Rördrommen tycks lämna häckningsområdena i augusti eller september och återvänder tidigt, normalt i slutet av mars eller början av april. Hannarna börjar böla troligen rätt omgående efter ankomsten. Tidigaste registrerade datum för bölande rördrom är den 8 mars 1992 vid Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping (Per Lindh, opubl.). Extremt tidiga, och kanske resultat av övervintring, är ropande rördrommar dels vid Barkaröviken den 9 februari 1993 (Lillebror Hammarström, opubl.), dels vid Skedvisjön i Västra Skedvi den 27 februari 1995 (Lillebror Hammarström, opubl.). Dessa är tillsammans med följande fynd de enda kända februarifynden under perioden 2000-2023:

2018      1 ex. Tidö-Lindö i Rytterne 1.2 (FiV 50[2]:32).

2021      1 ex. Hamre våtmark i Västerås 14-15.2 (FiV 54[2]:51).

Ett januarifynd är känt under perioden 2000-2023, kanske snarast att betrakta som ett extremt sent höstfynd:

2015      1 ex. Frövibro i Näsby 3.1 (FiV 47[2-3]:33).

De sena vårarna 1985, 1986 och 1987 hördes de första rördrommarna så sent som den 27, 19 resp. 16 april. Mediandatum under perioden 1976-2023 för den först iakttagna rördrommen är den 27 mars. Rördrommarnas bölande upphör vanligen runt midsommar och är synnerligen ovanligt att få höra efter den 1 juli. På senare år finns möjligen en tendens till att revirhävdandet upphör tidigare på året, men detta återstår att analysera närmare.

Fynd efter sångperioden är relativt ovanligt och beror naturligtvis på rördrommarnas undangömda leverne, åtminstone under juli och augusti. Därefter tycks många rördrommar lämna landskapet under framför allt september, men emellanåt görs iakttagelser även senare i oktober och november.

Veckovis fördelning av fynd av rördrom efter den 1 juli, 2000-2023.

Sena höstfynd (fr.o.m. 1 oktober) under perioden 2000-2023:

2001         1 ex. Kungsudden i Kungs Barkarö 11.11 (Börje Wennerström, opubl.).

2007         1 ex. Västersjön i Sura 6.10 (FiV 39:59).

2008         1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 12.10 (FiV 40:59).

2014         1 ex. Lisjöviken i Sura 4.10 (FiV 46[2-3]:32).

2014         1 ex. Hagaberg, Frövi, i Näsby 4.10 (FiV 46[2-3]:32).

2015         1 ex. Hällsjöstrand i Fläckebo 18.10 (FiV 47[2-3]:33).

2018         1 ex. Glåpen i Sura 3.11 (FiV 50[2]:32).

2021         1 ex. Asköviken 4.10 (FiV 54[2]:51).

2021         1 ex. Glåpen 23.10 (FiV 54[2]:51).

2021         1 ex. Norsa i Munktorp 13.12 (FiV 54[2]:51).

Vinterfynd (december-februari) under perioden 2000-2023:

2015         1 ex. Frövibro i Näsby 3.1 (FiV 47[2-3]:33).

2018         1 ex. Tidö-Lindö i Rytterne 1.2 (FiV 50[2]:32).

2021         1 ex. Hamre våtmark i Västerås 14-15.2 (FiV 54[2]:51).

2021         1 ex. Norsa i Munktorp 13.12 (FiV 54[2]:51).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen B. s. stellaris.

Senast uppdaterad 2024-01-23