Sädesärla Motacilla alba Linné 1758

Utbredning

Sädesärlan häckar i öppna miljöer, framför allt vid odlingsmark, bebyggelse och stränder, men även vid skogsbilvägar och på kalhyggen. Den förekommer allmänt i hela landskapet.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.5-31.7) 2012-2022.

Numerär

Inventeringsdata saknas från Västmanland, men Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat landskapets bestånd till 15 000 par. Antalet rutor (1x1 km) med fynd under häckningstid har tenderat att öka under det senaste decenniet.

Historik

Inget tyder på annat än att sädesärlan skulle ha varit en allmänt förekommande fågelart i Västmanland på såväl 1700-talet som 1800-talet. Johan Fischerström (1785) uppger följande i sin beskrivning av Mälaren: ”Sädesärlan (M. alba) som plägar hitkomma åt byarne, när de första vår-blommor visa sig, och som så flitigt granskar fårorne när Landtmannen reder jorden; parningen sker i Maj”.

Carl Rudolf Sundström (1868) skrev beträffande Örebro län att sädesärlan ”…träffas i stor mängd”. I Arboga skolors fågelsamling finns en sädesärlehona från Arboga, tyvärr odaterad, men med angivelsen ”Hr G. Örström” (Ulf Eriksson 1985), och härrör därför troligen från 1860-talet. Ett par ankomstdatum för ”Sesärla” från Hällefors är den 9 april 1885 (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 66) respektive den 12 april 1887 (Carl Rudolf Sundström 1892, s. 25). I övrigt från 1800-talet finns följande notis från Hällefors: ”Så bodde t. ex. i år här på knuten af byggnaden i en hålk en rödstjert, och strax snedt ofvanför, på en under takutsprånget uppsatt brädlapp, en grå flugsnappare; icke dess mindre kom en ärla och letade på ett hål i gallret till ett garderobsfönster. (Adr. Giöbel 1888).

Från Saladamm i Sala berättar K. V. Ossian Dahlgren (1950) följande från förra sekelskiftet: ”...slemmiga ’fräkenbredorna’ voro nämligen fullsatta med små snäckor, insekter och deras larver samt andra kryp, allt läckerheter för kråkor och skator, bofinkar och sädesärlor.”.

Efter att torvbrytning i Järlemossen i Ervalla hade inletts år 1889 var sädesärlan en av de vanligaste arterna som hade invandrat dit (Adrian Giöbel 1904).

Anteckningar om flyttfåglars ankomst vid Botebo 1909-1916 respektive Norra Heden 1916-1931 i Möklinta gav ett genomsnittligt ankomstdatum på 12 april med extremerna 4 april 1916 och 21 april 1931 (Sivert Wester 1986). Från Västerås gavs följande fenologiska uppgift: ”Några exemplar ankomma till Västerås hamn årligen omkring den 7 eller 8 april.” (Ur anteckningar daterade den 19 november 1924 och undertecknade Karl Alexandersson).

I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns en sädesärla: ”♀ Fullerö. Maj 1924 G. Nilsson.” (nr. C 175).

Slutligen, från 1900-talets första tre decennier, nämner Henrik Hasselgren (1923) från pingsten 1923 ”…några sädesärlor…” vid Lergroparna i Sala.

Under 1940- och 1950-talen rapporterades sädesärlan som allmänt häckande i Lundby socken (Sven-Olof Andersson 1954) och vid Sörkvarn i Svedvi betecknades den som ”…karaktärsfågeln framför andra kring de steniga forsarna...” (Harald Wedérus 1958). Greta Carlstedt-Pihl (1960) nämner sädesärlan från Torrvarpen i Grythyttan.

Från Spaden i Hed rapporterade Lars Lindell (1974c) att ”Flera par häckar på sankängarna. Rastande i upp till 100 ex”.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984.

Punkttaxeringar vid Asköviken 1992-2000 visade en rätt stabil förekomst (Thomas Pettersson, opubl.).

Vid Gnien i Ramnäs inräknades 65 sädesärlor på vårsträcket medan 726 ex. summerades på höststräcket (Sören Larsson 1975b).

Följande vinterfynd (1.11-28.2) från perioden före 1976 är kända:

1910         ”En sädesärla sågs i början af sistl. dec. springa på snön vid Frövifors bruk [Näsby]. Trots kylan såg den lilla kry om ock något frusen ut. Sannolikt hade någon vingskada föranledt hennes vistelse hos oss under denna sena årstid. Bergsl. T.” (SJT 49:62).

1914/15    ”I januari 1915 (Trettondagen) iakttog jag en sädesärla här i staden. Det var flera grader kallt vilket dock ej tycktes besvära fågeln.” (ur brev den 17 april 1923 från Gustaf Nilsson till lektor O. M. Floderus). ”1915 den 6 Januari iakttogs en sädesärla, den var även iakttagen vid Jultiden 1914 enl. Gust. Nilsson” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).”Erindrar om mitt föregående meddelande att jag iakttagit denna fogel den 6/1-15. Flera personer har iakttagit densamma vid jultiden.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9].

1923         ”En flock på ett femtal fåglar sed på flyttning söderut så sent som under sista veckan af november 1923 vid Wästerås enl R. Tenow” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

1928         1 ex. Ösby i Sala 18.12 (VLT 1928-12-28; ”Åsby, Sala sn”).

1929/30    ”Vid en gård i Bergaby, Fellingsbro, visade sig också en ärla sökande efter mat, då en av de första köldknäpparna förlamade insektslivet alldeles.” (Anonym 1930).

1953         ”Den 10.11.1953 iakttogs 1 ex. vid Hocksta [Hacksta?] gård väster om Västerås i Västmanland.” (Sven-Olof Andersson 1955b).

1956         1 ex. Kyrkbacken i Västerås 12.11 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1957         1 ex. Sjöhagen i Västerås 15.12 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1964         1 ex. Korsängsgärdet i Västerås 23.11 (Göran Andersson, opubl.).

1964/65    ”Per Fredriksson meddelade att han den 25.12.64 och 9.1.65 sett en sädesärla vid Bangatan [Gideonsberg i Västerås].” (V.N.F. 1965-01-27, § 5).

1968         1 ex. Semla i Västanfors 2.11 (Per Ålind, opubl.).

1969         ”Sena observationer av sädesärla 12/11 (Karl-Erik Pettersson)... ...från norra landskapet.” (Anonym 1970e).

1972/73    ”Flera sena ex. i Västerås, t.ex. 1 ex. 23.12 (Sten Andersson).” (Lars Lindell 1973e). ”Vinterfynd: 2 ex. i jan. i Västerås (Anders Andersson).” (Lars Lindell 1974f).

1973         1 ex. Gussjön i Fläckebo 3-11.11 (Kjell Eklund m.fl., opubl.).

1974         1 ex. Fagersta i Västanfors 11.11 (Jan Hellström, opubl.).

Vinterfynd (1.12-28.2) under perioden 1976-1999:

1977      1 ex. Hallstahammar i Svedvi 27-29.12 (MVOF 9:48).

1988      1 ex. Dingtuna 1.1-25.2 (Västmanlands rapportkommitté).

1989      1 ex. Lindesberg i Linde 1-8.12 (Magnus Köpman, opubl.).

1989      1 ex. Frövifors i Näsby 7.12 (Sven-Ivar Andersson, opubl.).

1990      1 ex. Lindesberg 19-28.1 (Mats Andersson m.fl., opubl.).

1994      1 ex. Fellingsbro 1-30.12 (Västmanlands rapportkommitté).

Flyttning och övervintring

Sädesärlan flyttar från slutet av juli till slutet av september med en topp i början eller mitten av september. En del fåglar dröjer sig kvar in i oktober, enstaka ibland även i november. Mediandatum för sista observation under perioden 1976-2023 är den 3 november. Sädesärlan anländer numera i regel i slutet av mars. Mediandatum för första observation under perioden 1976-2023 är den 31 mars. Under 2010-talet gjordes första fynd cirka två veckor tidigare än på 1970- och 1980-talen.

Veckovis fördelning av fynd med minst 50 sädesärlor under perioden 2000-2023.

Vinterfynd är ovanliga men görs då och då, dock långt ifrån årligen. Ibland genomförs även övervintring. Följande fynd under månaderna januari, februari eller december är kända under perioden 2000-2023:

2000      1 ex. Jägaråsen i Kungs Barkarö 5.2 (FiV 32:90).

2000      1 ex. Sävsjön i Hällefors 1.12 (FiV 32:90).

2000      1 ex. Backgården i Västanfors 2-3.12 (FiV 32:90).

2000      1 ex. Gnien i Ramnäs 3.12 (FiV 32:90).

2001      1 3K+ Sala stad 1.1-31.3 (FiV 33:93).

2001      1 ex. Mölntorp i Säby 22.1 (FiV 33:93).

2001      1 vingskadat ex. Färjkajen i Västerås 1-4.12 (FiV 33:93).

2004      1 ♂ Steneborg i Västerås-Barkarö 13.12 (FiV 36:146).

2005      1 ex. Frövifors i Näsby 10.11-22.12 (FiV 37:133).

2012      1 ex. Munkängen i Västerås 2-3.12 (FiV 44[2-3]:47).

2013      1 ex. Järnboås kyrka i Järnboås 2.12 (FiV 45[2-3]:49).

2014      1 ex. Hemdal i Västerås 15.12 (FiV 46[2-3]:52).

2014      1 ex. Färjkajen i Västerås 17-19.12 (FiV 46[2-3]:52).

2014      1 ex. Gryta soptipp i Västerås 19.12 (FiV 46[2-3]:52).

2019      1 ex. Centrum i Västerås 25.11-19.12 (FiV 51[2-3]:58).

2021      1 1K Centrum i Västerås 5.12 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      1 ex. Munkängen i  Västerås 1-3.12 (Västmanlands rapportkommitté).

Ringmärkta sädesärlor i Västmanland, såväl årsungar som adulta, har resulterat i elva återfynd, men endast inom landskapets gränser. Därutöver har fem fynd gjorts i Västmanland av annorstädes märkta fåglar och dessa fördelar sig på Värmland (1), Närke (1), Södermanland (1) och Öland (2). De båda återfynden från fåglar märkta på Öland indikerar en sydsydostlig flyttriktning.

Rasförhållanden

De i Västmanland häckande sädesärlorna tillhör nominatrasen M. a. alba. Rasen M. a. yarrellii Gould 1837 (”engelsk sädesärla”) har påträffats sju gånger:

1976      1 ex. Åmänningen i Västervåla 1.7 (MVOF 8:82).

1977      1 ♂ Rudgruvan i Västanfors 1.6-6.8 (MVOF 9:48; VF 37:351). Den häckade med en hona av nominatrasen (Jan Hellström & Mikael Vesanen 1977). ”En individ av rasen M. a. yarelli häckade 1977 vid Rudgruvan tillsammans med en individ av nominarasen” (Leif Lejdelin 1984).

1981      1 ♂ Storå i Linde 22-29.4 (FiV 14:106; VF 42:402).

1988      1 ex. Sörbysjön i Fellingsbro 16.4 (FiV 20:71; VF 48:407; Magnus Köpman 1988).

1989      1 ♂ Johannisdal, Köping 26.4-9.7 (FiV 21:79; VF 49:415).

1990      1 ♀ Köpings hamn, Köping 7.6 (FiV 22:111; VF 50 [6-7]:51).

1990      1 ♂ Johannisdal, Köping 29.6-4.7 (FiV 22:111; VF 50 [6-7]:51).

Kommentar

Följande rapporterade fynd av rasen M. a. yarrellii har underkänts för publicering, alternativt att dokumentation saknas:

1967      1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 23.5 (Anonym, odat.).

1979      1 ♀ Rudgruvan i Västanfors 25.5.

1998      1 ex. Grythytteviken i Grythyttan 20.4 (FiV 32:99).

2000      1 ex. Björskog 13.4.

2000      1 ex. Gnien i Ramnäs 20.4 (FiV 34:123).

2003      1 ad. ♂ Barkarö i Västerås-Barkarö 11.5.

2003      1 honf. Västerås stad 25.6.

2005      1 ad. ♂ Långhagen i Västerfärnebo 18.4.

2005      1 ad. ♂ Gnien i Ramnäs 5.5.

2005      1 ex. Tibbletorp i Rytterne 9.9 (FiV 37:148; FiV 38:161).

2017      1 ex. Lövsta i Dingtuna 5.4.

Senast uppdaterad 2024-10-20