Småspov Numenius phaeopus (Linné 1758)

 

Förekomst

 

Småspoven är en regelbunden genomflyttare under vår, sommar och tidig höst. Uppträdandet är i regel talrikare på våren än annars. Någon häckning har aldrig konstaterats, men fynd under häckningstid, och under omständigheter som kan tyda på häckning, har gjorts vid ett tillfälle under perioden 2000-2023:

 

2011      1 sj. Lappland i Skinnskatteberg 22.5 (Leif Edberg m.fl., opubl.).

 

Antal fynd av småspov årligen 2000-2023.

 

Historik

 

Småspoven nämns första gången av Johan Fischerström (1785) i sin beskrivning av Mälaren, men utan referens till Västmanland: ”Vindspolen Små-Spofven (Scolopax Phæopus) äfven kallad Qvidbonden, som häckar på stora sumpiga ängar, och ganska rädd om sina ungar, skjutes beqvämligast när han til dessas fredande flyger efter skyttens hund (2) [”(2) Man tror at han bådar storm, när han skriker under flygten.”]”.

 

Carl Rudolf Sundström (1868) skriver beträffande Örebro län att småspoven ”...är, enligt Herr Löwenhjelm, sällsynt under flyttningarna.”.

 

Därefter finns inga uppgifter förrän 1950-talet. Vid Östersjön i Sura var småspoven tydligen en regelbunden syn, åtminstone på våren: ”...småspoven kunde man få se flyga över på vårsträcket.” (Göran Lundqvist 1972). Och vid Asköviken i Västerås-Barkarö ansågs den vara en ”Årsviss genomflyttare” (Bertil Walldén 1955).

 

Övriga uppgifter under 1950- och 1960-talen bekräftar att småspoven var en regelbunden genomflyttare. Större (minst 25 ex.) ansamlingar av rastande eller dagssummor av sträckande före 1976:

 

1970      100 str. (S) Flyten i Skinnskatteberg 28.7 (Björn Klevemark, opubl.).

1973      25 str. Bysjön i Västerfärnebo 17.5 (Kjell Eklund, opubl.).

1974      40 (11+29) ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 16.5 (Lars Lindell, opubl.).

 

Fynd under häckningstid, och under omständigheter som kan tyda på häckning, har gjorts vid två tillfällen under perioden 1976-1999:

 

1984      1 ex. ”varnade ivrigt på Kroksmossen, Sala kn [Krokmossen i Fläckebo/Ramnäs] 15/7, några ungar kunde dock ej hittas (SL).” (FiV 16:88).

1985      2 sj. Knuthöjdsmossen i Hällefors 9-12.5 (Mats Trillkott, opubl.).

 

Flyttning och övervintring

 

Vårsträcket inleds ofta i mitten av april och kulminerar i början eller mitten av maj. Ännu i början av juni kan ibland enstaka norrflyttande småspovar ses. Mediandatum för första och sista vårfynd under perioden 1976-2023 är den 22 april respektive den 25 maj.

 

Period

Mediandatum för

första vårfynd

Mediandatum för

sista vårfynd

1976-1985

19 april

21 maj

1986-1995

24 april

23 maj

1996-2005

21 april

26 maj

2006-2015

22 april

30 maj

2016-2023

21 april

28 maj

 

Höstflyttningen inleds i regel i slutet av juni och pågår i huvudsak till slutet av augusti med en topp i mitten av juli. Emellanåt kan enstaka fåglar ses ett stycke in i september. Något fynd under månaderna oktober till och med mars är inte känt. Mediandatum för första och sista sommar- och höstfynd under perioden 1976-2023 är den 30 juni respektive den 24 augusti.

 

Period

Mediandatum för

första höstfynd

Mediandatum för

sista höstfynd

1976-1985

28 juni

24 augusti

1986-1995

9 juli

12 augusti

1996-2005

28 juni

23 augusti

2006-2015

24 juni

30 augusti

2016-2023

2 juli

24 augusti

 

Veckovis fördelning av fynd 2000-2023.

 

I regel ses mindre flockar eller enstaka fåglar, inte sällan i flock med andra arter, till exempel myrspov. Ibland kan rätt stora ansamlingar rasta, i synnerhet på våren, och de största (minst 25 ex.) noteringarna under perioden 1976-2023 är följande:

 

1978      45 r. Näs i Fläckebo 13.5 (Kalle Källebrink m.fl., opubl.).

1978      28 r. Hullberget i Fläckebo 16.5 (Kalle Källebrink m.fl., opubl.).

1985      32 r. Gussjöbäck i Fläckebo 11.5 (FiV 17:68).

1986      36 r. Hedåker i Västerfärnebo 29.4 (Åke Berg, opubl.).

1995      25 r. Gnien i Ramnäs 15.5 (Sören Larsson & Ralf Lundmark, opubl.).

1996      26 r. Hullberget i Fläckebo 18.5 (Kalle Källebrink, opubl.).

2012      35 r. Framnäs i Västervåla 4.5 (FiV 44[2-3]:38). 

2014      36 r. Södra Ås i Nora 7.5 (FiV 46[2-3]:42).

2015      25 r. Frövisjön i Skultuna 10.5 (FiV 47[2-3]:42).

2020      27 r. Gnien 2.5 (FiV 52[2-3]:46).

2020      64 r. Vasselhyttan i Linde 2.5 (FiV 52[2-3]:46).

 

Sträckande flockar är i regel små, men följande större (minst 25 ex.) dagssummor har rapporterats under perioden 1976-2023:

 

1977      32 str. (S) Fläcksjön i Fläckebo 24.7 (Erik Andersson & Göran Ljunggren, opubl.).

1983      33 str. (N) Hagaberg i Näsby 1.5 (FiV 15:87). 

1991      35 str. (S) Morskogasjön i Ramsberg 17.7 (Mikael Hake, opubl.).

1999      38 str. (NO) Gussjöbäck i Fläckebo 12.5 (FiV 31:121).

2001      25 str. (S) Gnien i Ramnäs 16.7 (FiV 33:81).

2002      30 str. (SV) Kungsudden i Kungs Barkarö 28.7 (FiV 35:114). 

2003      27 str. (NO) Lagårdssjön i Kolbäck 27.4 (FiV 35:113).

2003      30 str. (SV) Tidö-Lindö och, 18 minuter senare, Kvicksund i Rytterne 27.7 (FiV 35:113).

2004      85 (60+25) str. (NO) Dyvikskvarn i Ängsö 9.5 (FiV 36:131).

2008      28 str. (V) Kungsudden i Kungs Barkarö 28.6 (FiV 40:78). 

2009      25 str. Hagaberg i Näsby 1.5 (FiV 41:88).

2013      42 str. (S) Barkarö i Västerås-Barkarö 4.7 (FiV 45[2-3]:39).

2016      39 str. (V) Kungsudden i Kungs Barkarö 26.7 (FiV 48[2-3]:44).

2019      29 str. Gnien i Ramnäs 17.8 (FiV 51[2-3]:36).

2020      41 str. (NO) Österhammarssjön i Fellingsbro 1.5 (FiV 52[2-3]:46).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen N. ph. phaeopus.

 

Senast uppdaterad 2024-03-16