Sparvuggla Glaucidium passerinum (Linné 1758)

Utbredning

Sparvugglan häckar tämligen allmänt i barr- och blandskog i Skogslåglandet och Bergslagen. Den förekommer också i Mälarområdet, men uppenbarligen betydligt mer sparsamt.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.4-30.6) samt sjungande i mars månad 2012-2022. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

Numerär

Sparvugglan har under perioden 2012-2023 påträffats under häckningstid (1.4-30.6) i sammanlagt 106 så kallade atlasrutor (5x5 km). Mindre än en tiondel av dessa ligger i den naturgeografiska regionen Mälarområdet. Några inventeringsuppgifter som kan ge en vink om tätheter föreligger veterligen inte från Västmanland. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 1 100 par, en uppgift som jag i brist på andra data får godta.

Historik

Johan Fischerström (1785) nämner sparvugglan i sin beskrivning av Mälaren: ”Sparf-Uglan (S. Passerina), som ehuru liten, jagar efter små foglar, råttor och flädermöss, äfven som de förenämde (1) [”(1) Strix flammea har endast blifvit sedd vid Upsala. Strix obscura, capite lævi, corpore griseo, maculis pisiformibus, iridibus flavis, är af Herr P. G. Tengmalm funnen vid Stäke och beskrifven, men eljest af ingen Ornitholog uptagen, om icke af Rudbeck”]”.

Flera källor anger sparvugglan som häckande i Västmanland under 1800-talet:

1858           ”Dess egentliga stamhåll, der hon mest förekommer om sommaren och häckar, äro rikets mellersta landskap: Upland, Södermanland, Westmanland,...” (Sven Nilsson 1858, s. 108).

1868           ”...häckar i ringa antal; om vintern är den något talrikare. [Örebro län]” (Carl Rudolf Sundström 1868).

1878-1905  ”...häckar... ...i... Vestmanland...” (Carl Agardh Westerlund 1878-1905, II, s. 18).

1888           ”Hellefors (A. Giöbel). Allgemein.” (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 129).

1894           ”Häckar hufvudsakligen i Sveriges mellersta landskap i... ...Västmanland...” (August Carlson 1894, s. 155).

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns 26 sparvugglor från Västmanland, de äldsta från Västerås den 13 november 1828 (♀) respektive Vrethammar i Ramsberg den 5 november 1911 (♂) (Göran Frisk, in litt.).

Från 1900-talets första hälft föreligger spridda rapporter, mest vintertid, och ger troligen inte alls någon rättvisande bild av häckningsförekomsten då. Betecknande är också att flertalet uppgifter gäller Mälarområdet. Notera att sparvugglor sköts frekvent. Samtliga kända daterade uppgifter 1901-1950:

c. 1900   ”Sparfuggla.” (Ur: Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern [1897-1902] skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.).

1905      ”…vid Fagersta omkring år 1905” (Ur promemoria daterad år 1924, undertecknad av J. V. Ödman). ”Västanfors omkr. 1905” (Matts Floderus 1925).

1905      ”Noratrakten 1905” (Matts Floderus 1925).

1908      ”År 1908 iakttagen under stövarjakt vid Slagårda, Lillhärads sn.” (Ur promemoria daterad år 1924, undertecknad av J. V. Ödman).

1911      Vrethammar i Ramsberg 5.11 1911 (♂) (NRM; Göran Frisk, in litt.).

1915      ”Fällingsbro 1915 o. 1917” (Matts Floderus 1925). ”Två stycken skjutna i Fellingsbro för cirka 8 á 10 år sedan.” (V.N.F. 1925-04-26, § 10).

1917      ”Fällingsbro 1915 o. 1917” (Matts Floderus 1925). ”Två stycken skjutna i Fellingsbro för cirka 8 á 10 år sedan.” (V.N.F. 1925-04-26, § 10).

1922      ”Sparvuggla, Nora.” (ur brev den 2 april 1922 från lektor J. E. Ljungqvist, Örebro, till lektor O. M. Floderus).

1924      ”Ryttern Fiholm 4/1 1924 (uppst. ex) enl d.s. [greve A. Ridderstolpe]” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

1924      ”Barkarö 1924 16/11” (Matts Floderus 1925).

1925      ”Skultuna 1925 25/1” (Matts Floderus 1925).

1927      ”… skjuten vid Fullerö [Västerås-Barkarö] den 9/11 1927” (V.N.F. 1928-01-21, § 9).

1930      ”En sparvuggla hade 16/2 1930 skjutits vid Vångsta i Dingtuna enl. meddelande av hr G. Nilsson.” (V.N.F. 1930-04-12, § 4).

1932      ”En liten uggla - troligen sparvuggla - 12 à 15 cm. lång, iakttogs i går i utkanten av Nora stad, när den fångade en talgoxe och sedan med denne i klorna flög till skogs etappvis. [---] Nora den 5 febr. 1932.” (Elis Hildebrand 1932).

Därtill kan läggas följande uppgifter, som indikerar att sparvugglan förekom i Mälarområdet endast under höst och vinter under 1900-talets början: ”Köpingstr. skjuten då och då på vintern enl E. Råberg Skjuten mest periodvis under höst ō vinter G. N. [Västerås]” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

Från och med 1950-talet lämnades en del häckningsuppgifter, om än oftast svepande men som å andra sidan indikerar att sparvugglan inte var alltför ovanlig. Angående Västerfärnebo socken skrev Olof Knöppel (1951) att ”Ugglorna representeras genom kattugglan, pärlugglan och sparvugglan, de båda senare dock mera sparsamt.”. Bertil Walldén (1955, s. 239) uppgav att sparvugglan häckade i västeråstrakten, exempelvis vid Gryta i Västerås: ”Både katt- och pärl, sparv- och hornugglan uppger han [Jens Wahlstedt] sig nattetid ha kunnat avlyssna.” (Bertil Walldén 1955, s. 245). För landskapet som helhet skrev Olof Knöppel (1958) att ”Pärl- och sparvuggla äro ej sällsynta som häckfåglar” och från Norberg rapporterade Bengt H. Girell (1958) att ”Av ugglor ha kattuggla, hornuggla, pärluggla och sparvuggla träffats häckande”.

Annars var det invasionsartade uppträdanden vissa höstar och vintrar som tilldrog sig uppmärksamhet. Från 1950- och 1960-talen till och med 1975 är sex sådana invasioner rapporterade:

1950/51    ”Vintern 1950-51 och 1953-54 var det sålunda gott om den lille minste av dem, sparvugglan...” (Bertil Walldén 1955, s. 239).

1953/54    ”Vintern 1950-51 och 1953-54 var det sålunda gott om den lille minste av dem, sparvugglan...” (Bertil Walldén 1955, s. 239). ”Sparvuggla hade förekommit invasionsartat…” (V.N.F. 1954-04-06, § 1). Vintern 1953-54 iakttogs dock sparvuggla vid onormalt många tillfällen bl. a. vid Asköviken, och en mångfald inlämnades skjutna till konservatorer. En mindre invasion (från norr) bör alltså ha ägt rum. Vintern 1954-55 var arten mycket sällsynt, och inga uppgifter från hela sydöstra Västmanland föreligger; även skogstrakterna i norra Uppland och Västmanland har varit mycket sparvugglefattiga. Inte otänkbart är, att höstens stora utvandring av fåglar med fleråriga fröväxter som diet lockade även sparvugglorna att medfölja denna. Ännu i slutet av april [1955], då detta skrives, har veterligt inga sparvugglor hörts eller iakttagits i Mellansverige och Norrland.” (Jens Wahlstedt 1955b).

1963/64    ”Närke. Den 14.1.64 ett ex. vid Röfors, Arbogaån. Under mars 1964 ett ex. vid Flyckeberget, Ramshyttan, N Kilsbergen. Till konservator Tore Hansson, Örebro inkom år 1963-64 följande sparvugglor. Datum avser inlämningsdag. Den 19.10.63. en ♀ från Hällefors, Västmanland. Den 22.10.63. ett ex. från Grythyttan, Västmanland. Den 29.12.63. ett ex. från Grythyttan, Västmanland. Den 4.3.64. ett ex. från Guldsmedshyttan, Västmanland.” (Peter Lindberg 1966). ”Västmanland Den 26.1.64. sågs ett ex. vid Sundbo och under vintern 1963-64 har dessutom ett ex. setts vid Fagersta. P.L. Lejdelin  Kjell Hellström  Den 26.3.64. sågs en sparvuggla i gryningen vid Tidö utanför Västerås. A.K.  Under tiden den 21.3.-5.4.64. hördes dagligen ett ex. i Geddeholm, 15 km SE Västerås. Björn Keller  Vid förfrågan hos konservator K.H. Rylander i Västerås har följande uppgifter lämnats: Under tiden den 1.7.63.-31.6.64. har 46 sparvugglor inkommit för montering. Av sparvugglorna kom 28 ex. från Västeråstrakten, 8 ex. från övriga Västmanland och 10 ex. från Sverige i övrigt. Antalet inkomna sparvugglor är ungefär detsamma som under fyra tidigare verksamhetsår. Däremot har jag sedan den 1.7.64. erhållit fler sparvugglor än tidigare. Till den 26.11.64. har 32 ex. inkommit, därav 21 ex. från Västeråstrakten, 5 ex. från övriga Västmanland och 6 ex. från landet i övrigt. De insända sparvugglorna är ex. som hittats döda. Död uppkommen genom anflygning mot t.ex. bil, ledningar, och fönster. När det gäller sparvugglan så är det anmärkningsvärt, att just hon liksom sidensvansen är en fågel, som mer än andra dödas mot fönster. Den 27.3.64. ropade ett ex. vid Tjurlången, 5 km SW Arboga. Dagen efteråt iakttogs här två ugglor och parning förekom. Troligen häckade paret i trakten av Tjurlången, men det blev aldrig bevisat. Jan Hagström” (Peter Lindberg 1966).

1964/65    ”Förekom under vintern 64-65 invationsartat [Asköviken i Västerås-Barkarö].” (Ola Björlin m.fl. 1965). ”Närke Till konservator Tore Hansson, Örebro, inkom år 1964-65 följande sparvugglor. Datum avser inlämningsdag. Den 3.11.64. en ♀ från Grythyttan, Västmanland. Den 9.12.64. ett ex. från Hällefors, Västmanland. Den 14.12.64. en ♀ från Frövi, Västmanland.” (Peter Lindberg 1966).

1967/68    ”Allmänt upprop i lokalpressen 17.11. [1967] gav följande resultat: Under november uppehöll sig 3-4 ex. i Västerås. Ett ex. tillvaratogs i slutet av september och släpptes på Tidö, Rytterns sn, några dagar senare (Leif Johansson, Lars Lindell, Per Magnusson, Clas Björkstedt). 2 ex. i november i Vångsta, N Västerås (Toive Jansson). 1 ex. 11.11. Tidö (Gunnar Forsman, Lars Lindell). 1 ex. 17.11. Geddeholm (Hans-Olof Hellkvist). 1 ex. 26.11. Askö (Leif Johansson, Lars Lindell). 1 ex. 26-27.11. Framnäs, Västerås (Sören Nordström). 1 ex. 22.12. Västerås (Rolf Kumlin).” (Hans Avelin 1969).

1974/75    ”Invasionsartad förekomst under hösten med observationer i städer och samhällen, samt i Mälarområdet.” (Lars Lindell 1975h).

Uppgifter om häckningsförekomst under perioden 1951-1975 är återigen mycket sparsamma och mycket svepande, men kan förstås ändå innebära en rätt allmän förekomst. Följande uppgifter som indikerar häckning föreligger:

1958      Lisjö i Sura (Harald Wedérus 1958).

1958      Hällefors (Axel Forsberg 1958).

1958      Möklinta (Jens Wahlstedt 1959).

1959      Möklinta (Jens Wahlstedt 1959).

1970      ”Sparvugglan tycks hålla sin numerär. [---] Observationer från fagerstaornitologernas marker... Uggleinventeringen [1970] har hittills givit följande... Sparvuggla har setts vid fyra tillfällen.” (Anonym 1970d).

För övrigt endast ströobservationer rapporterade, mest höst och vinter och flertalet av dessa från Mälarområdet. En av dessa bör nämnas: ”Arne Nilsson: Rättare Gösta Eriksson vid Tidö hade hört ett ovanligt fågelläte i Tidö slottspark. Den 17.11 kl. 0715 vid regnigt och disigt väder och +3° C spelades fågellätet in på band. Det var sparvuggla, vars höstläte enligt Erik Rosenberg ej tidigare spelats in i Sverige.” (V.N.F. 1964-11-24).

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

Under perioden 1976-1999 kan åtminstone 1984 och 1999 betecknas som höstar med betydligt rikligare uppträdande än eljest.

Antal rapporterade sparvugglor höstarna (1.9-31.12) 1976-1999.

Flyttning och övervintring

Invasionsartade uppträdanden rapporteras vissa höstar. Under perioden 1976-2016 kan åtminstone (1.9-31.12) 1978, 1982, 1984, 1999, 2005 och 2008 betecknas som höstar med betydligt rikligare uppträdande än eljest.

Antal rapporterade sparvugglor höstarna (1.9-31.12) 2000-2023.

Av 24 sparvugglor i Naturhistoriska riksmuseets samlingar från perioden 1968-1988, fördelar sig 23 av dessa månadsvis enligt följande: januari (1), februari (2), mars (1), april (5), maj (2), juni-juli (0), augusti (1), september (1), oktober (3), november (5), december (2) (Göran Frisk, in litt.).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen G. p. passerinum.

Senast uppdaterad 2024-12-03