Törnsångare Curruca communis (Latham 1787)

Utbredning

Törnsångaren häckar i busksnår och skogsbryn i öppna, ofta högörtsrika marker. Den förekommer tämligen allmänt i hela Västmanland, men med en påtagligt glesare förekomst i såväl Bergslagen som i delar av Skogslåglandet.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.6-31.7) 2012-2022.

Numerär

Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 14 000 par, en siffra som jag i brist på annat underlag får ansluta mig till.

Några uppgifter om förändringar av populationsstorleken i stort i Västmanland är inte kända, men figuren nedan indikerar inte några större förändringar under det senaste decenniet.

Historik

Törnsångaren nämns först av Carl Rudolf Sundström (1868) från Örebro län: ”träffas icke så ofta som föregående [trädgårdssångare].”. I Hällefors ansågs den tjugo år senare som tämligen allmän: ”Hellefors (A. Giöbel). Ziemlich allgemein.” (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 41). Från samma trakt rapporterades år 1887 ett ankomstdatum så sent som den 2 juni: ”Hellefors (A. Giöbel). Kam den 2. Juni.” (Carl Rudolf Sundström 1892, s. 16). Adr. Giöbel (1888) skrev också att ”Genom plantering af täta häckar får man snart till sig… …grå sångaren...”.

Från 1920-talet rapporterades dels från västeråstrakten att törnsångaren var ”Måhända sparsamt förekommande i W^ås-trakten. Antagligen häckande.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9], dels från Björkborn i Järnbosås att den var ”teml. allm.” (ur brev den 10 april 1922 från lektor J. E. Ljungqvist, Örebro, till lektor O. M. Floderus).

Från ”surahammarstrakten” år 1949 skrev Harald Wedérus (1951) att törnsångaren ”som eljest inte äro särdeles allmänna här i skogstrakterna, ökade betydligt.”. I Lundby socken var törnsångaren ”häckande, allmän” under perioden 1945-1953 (Sven-Olof Andersson 1954) och från Västerås rapporterade Bertil Walldén (1955, s. 244) att ”I de snåriga skogsmarkerna mellan Andelsslakteriet och Johannisberg trivs törnsångaren”. Även vid Trätten i Norberg rapporterades törnsångaren som häckande: ”På ängsmarkerna med deras inslag av sälg och videbuskar häcka med förkärlek buskskvätta, törnsångare…” (Bengt H. Girell 1958).

Vid Norsa i Munktorp var den ”Allmänt häckande i hagmarken och längs jordvallen.” (Arne Eklöw 1970).

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984.

I Västanfors och Västervåla ansågs den vara ”tämligen allmän men har minskat beroende mycket på det igenväxande hagarna” (Leif Lejdelin 1984).

Vid en inventering av Ängsö socken 1983-1984 fanns törnsångaren endast på tre av de fyra största öarna; Ängsön, Långholmen och Hallingen (Åke Berg & Thomas Skoglund 1985). En översiktlig inventering av ett område vid Holm i Västerås-Barkarö år 1986 resulterade i sex (6) revir i kantzoner mellan lövskogslundarna (Thomas Pettersson 1992). Motsvarande inventeringar i Askövikens naturreservat 1985-1991 gav som mest 23 revir år 1987 (Thomas Pettersson, opubl.).

Punkttaxeringar vid Asköviken 1992-2000 indikerade en tämligen stabil förekomst över tid, om än med rätt stora variationer mellan olika år (Thomas Pettersson, opubl.).

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns två ägg från Berg den 21 juni 1970 (Göran Frisk, in litt.).

Flyttning och övervintring

Törnsångaren flyttar huvudsakligen i augusti till början av september. Mediandatum för sista observation under perioden 1976-2023 är den 9 september. Det senaste kända fyndet gjordes vid Österhammarssjön i Fellingsbro den 25 september 2003 (Tommy Oscarsson, opubl.). De första individerna återkommer oftast i början av maj, ibland redan i slutet av april, och mediandatum för första observation under perioden 1976-2023 är den 5 maj. De allra tidigaste vårfynden har gjorts den 28 april.

Två i Västmanland ringmärkta törnsångare har båda resulterat i återfynd ganska nära märkplatsen. En årsunge som ringmärktes vid Fläcksjön i Fläckebo 4.9 1980, återfanns död vid Säbyholm i södra Uppland 4.7 1981 (RC/Å 1981:3:71). En årsunge som märktes vid Österhammarssjön i Fellingsbro 23.8 1986, återfanns död nära märkplatsen 1.8 1987 (RC/Å 1988:3:65).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen C. c. communis.

Senast uppdaterad 2024-01-22