Årta Spatula querquedula (Linné 1758)

Utbredning

Årtan häckar sparsamt vid vegetationsrika sjöar i Mälarområdet och i Skogslåglandet. Den är sällsynt i Bergslagen, men har även där påträffats under häckningstid på några få lokaler.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (16.5-31.7) 2012-2022. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

Numerär

Under perioden 2000-2023 har sammanlagt 11 säkerställda häckningar rapporterats från fem olika lokaler. Därutöver föreligger i genomsnitt nio (9) troliga häckningar per år med en tendens till minskning, dock med ett ovanligt gott år 2006. Sammanlagt har årtan påträffats under häckningstid (16 maj – 31 juli) på drygt 50 lokaler i landskapet. På några lokaler förekommer fler än ett par, på andra är förekomsten troligen inte regelbunden. Ulf Ottosson m.fl. (2012) beräknade antalet par i Västmanland till 20. Med tanke på de senaste decenniernas mer eller mindre kontinuerliga minskning väljer jag att nedjustera den siffran till 10 par.

Historik

Redan på 1700-talet nämns årta från Mälaren av Johan Fischerström (1785); ”Årtan (A. Crecca) som anses för det minsta slag af Änder, och hvars kött smakar väl, ehuru den ofta har tilhåll på sumpiga ängar och i gyttie-pölar.”. Med tanke på att årtan här begåvades med krickans A. crecca vetenskapliga namn och att ”årta/ärta” under 1700-talet var det vanligast använda namnet för kricka (Tommy Tyrberg 1996), bör uppgiften tas med en nypa salt. För övrigt har arten tidigare benämnts ”Årtand” i Västmanland (L. A. Jägerskiöld & Gustaf Kolthoff 1911-26, s. 346).

I Örebro län häckade årtan ”sällan”, men ”något talrikare är den dock höst och vår” (Carl Rudolf Sundström 1868, s. 25). År 1878 betecknades årtan som ”ovanligt talrik” i trakten av Arboga (SJNT 16:219).

Bland förekommande änder i Västmanlands läns sjöar, nämner A. Kempe (1911, s. 11), att ”i dess vassbänkar och säfbestånd uppehålla sig änder i mängd, mest gräsänder, men äfven krickor, årtor o. a.”. Från 1920-talet föreligger uppgifter om ett antal häckningslokaler; ”kring Arboga och Köping (meddel. av G. Hartelius), vid Västerås och Strömsholm [Kolbäck] (meddel. av T. Ringström)” (Sven Ekman 1922, s. 109). Edvard Rådberg, Köping, skrev (odaterat brev till lektor O. M. Floderus), att ”årtanden finner jag sällsynt”, men i Ängsö tillhörde årtan dock en av de häckande andarterna, enligt brev den 25 maj 1925 från H. Nordahl, skogvaktare på Ängsö, till lektor O. M. Floderus.

Vid Hässlö i Västerås fanns en hanne den 26 maj 1938 och ett par på samma lokal den 5 juni samma år, dvs. under häckningstid (Hans Avelin, opubl.).

Sedan dröjer nästa uppgift till 1950-talet, då årtan uppgavs som iakttagen vid Malmön i Köping den 14 maj 1950 (V.N.F. 1950-10-16, § 1). Dessutom föreligger uppgifter om häckningslokaler från Asköviken (Bertil Walldén 1955, s. 255): sparsamt förekommande där enligt Hans Avelin (1958); Gäddeholm i Irsta (Bengt H. Girell 1958); ”Vålen” i Ramnäs/Sura (Harald Wedérus 1958); Östersjön i Sura: ”I ett dike mot järnvägsbanken, som avgränsar området i öster, hade två par av årta sina bon” (Göran Lundqvist 1972). Enligt Kai Curry-Lindahl (1959-63, s. 179) var förekomsten i Västmanland inskränkt till den östra delen, men Axel Forsberg (1958) nämner årtan, förvånansvärt nog, som en av de vanligaste andfåglarna i Hällefors - kanske var det ändå kricka som avsågs?

Under 1960-talet till och med 1975 rapporterades följande häckningslokaler, inklusive troliga häckningslokaler: Ångsjön i Irsta/Kärrbo (Bo Kumlin, opubl.); Asköviken (Ola Björlin m.fl. 1965); Frövisjön i Skultuna (Claes Karlsson & Sören Larsson 1976); Stavholmsviken i Rytterne (Thomas Pettersson, opubl.); Ribbholmen i Säby (Thomas Pettersson, opubl.); Norsa i Munktorp (Arne Eklöw 1970c): ”Förekomst synes variera mellan 1-4 häckande par” (Arne Eklöw 1970); Barkaröviken i Kungs Barkarö/Köping (Claes Urban Eliasson, opubl.); Toftasjön i Arboga (Hans Avelin 1970); Gussjön i Fläckebo (Stefan Björklund 1973b); Fläcksjön i Fläckebo (Stefan Björklund 1973d); Gorgen i Västerfärnebo (Erik Andersson 1973); Storsjön i Möklinta (Stefan Björklund 1973); Norrsjön i Sura (Lennart Eriksson, opubl.; Roger Norman, opubl.); Spaden i Hed (Lars Lindell 1974c).

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

Under perioden 1976-1999 rapporterades sammanlagt 14 säkerställda häckningar från sju (7) olika lokaler. Därutöver föreligger i genomsnitt ett dussin troliga häckningar per år med en tendens till ökning under 1990-talet. Avseende 1990-talet bör därför ett femtiotal par utgöra en rimlig beståndsuppskattning för Västmanland.

Det första dokumenterade fyndet i Bergslagen torde vara ett par vid Älvestorp i Grythyttan den 19 april 1964 (Peter Bernövall, opubl.).

I april 1989 uppträdde årtan exceptionellt talrikt i östra Västmanland och från den tiden föreligger också de största kända ansamlingarna, som mest 16 ex. (8 ♂♂ + 8 ♀♀) vid Fläcksjön i Fläckebo den 16 april 1989 (Åke Berg & Pentti J. Tatti, opubl.) och lika många (9 ♂♂ + 7 ♀♀) vid Asköviken den 27 april 1989 (Martin Green, opubl.). Den största kända ansamlingen sensommar eller höst utgörs av 9 ex. vid Asköviken den 7 augusti 1977 (Thomas Pettersson, opubl.).

Några på året sena fynd före 1976:

1954      1 ex. Asköviken 3.10 (Bo Kumlin, in litt.).

1957      ”flera” Asköviken 20.10 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1971      4 honf. r. Gussjön i Fläckebo 2.10 (Kjell Eklund & Erik Andersson, opubl.).

Flyttning och övervintring

Årtan flyttar främst i augusti och återkommer i april. Mediandatum för första observation 1976-2023 är den 10 april. Den tidigaste kända observationen gjordes den 12 mars 2015 vid Asköviken i Västerås-Barkarö (FiV 47[2-3]:28). Den sena våren 1985 sågs de första årtorna inte förrän den 29 april.

Mediandatum för sista observation under perioden 1976-2023 är den 30 augusti.

Sena fynd (fr.o.m. 1 oktober) 2000-2023:

2001      2 ex. Gammelbo i Ramsberg 6.10 (FiV 33:63).

2012      1 ex. Gnien i Ramnäs 7.10 (FiV 44[2-3]:24).

Veckovis fördelning av årtor i Västmanland 2000-2023.

Större (minst 10 ex.) ansamlingar under perioden 2000-2023:

2011      13 ex. (12 ♂♂, 1 ♀) Asköviken i Västerås-Barkarö 10.5 (FiV 43[2-3]:23).

2011      11 ex. (10 ♂♂, 1 ♀) Asköviken 12.5 (Västmanlands rapportkommitté).

2019      11 ex. (8 ♂♂, 3 ♀♀) Frövisjön i Skultuna 2.6 (FiV 51[2-3]:24).

Senast uppdaterad 2024-02-01