Blåhake Luscinia svecica (Linné 1758)

Förekomst

Blåhaken uppträder allmänt under hösten, vanligen i anslutning till våtmarker, inklusive vassar, i hela landskapet. På våren iakttas arten betydligt mera sällan och fynd saknas helt vissa vårar. Sommarfynd är mycket ovanligt.

Historik

Det första kända fyndet av blåhake i Västmanland gjordes vid Strömsholm i Kolbäck hösten 1925: ”…svarthätta, såväl ♂ som ♀ hade i början av september d.å. observerats vid Strömsholm av hr Tenow; en blåhake hade likaledes vid samma tid och ställe observerats av samma iakttagare; med all sannolikhet voro fåglarna i båda fallen stadda på flyttning” (V.N.F. 1925-09-11, § 11).

Därefter dröjer nästa uppgift i litteraturen så länge som till år 1952: ”I Västerås-trakten har den setts flera gånger under hösten, oftare än under föregående år (J. Wahlstedt)” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953). Enligt Bertil Walldén (1955, s. 256) var blåhaken ”tillfälligt anträffad” vid Asköviken, vilket möjligen kan tolkas som ett oregelbundet uppträdande. Hans Avelin (1958, s. 192) uppger t. ex. blåhaken som en av ”några förnämiteter” som iakttagits vid Asköviken. Att arten skulle ha varit direkt ovanlig under 1950-talet motsägs dock av Rolf Kumlin & Bo Kumlin (1956): ”Den 16.9.1954 1 ad. ♂ vid Askö. Under september 1955 har vi sett arten åtskilliga gånger i vassarna vid Västerås stads soptipp. Jan Håkansson kunde den 13.9. notera inte mindre än 6 ex. på sagda lokal.”. Följande uppgift tyder också på att arten måhända förbisågs i viss utsträckning: ”Tibblings iakttagelse att blåhakesångaren synts på vårstrecket skulle enligt Nilssons anteckningar över djur, som inlämnats för uppstoppning, inte vara så ovanlig som man trott.” (V.N.F. 1957-11-12, § 2). Enligt Göran Lundqvist (1972) var blåhaken ”vanlig på hösten” vid Östersjön i Sura på 1950-talet, men ”under vårflyttningstid bara sedd en gång”. Några år senare konstaterar Ola Björlin m. fl. (1965) kort: ”Genomflyttare på hösten”, avseende Asköviken. Ytterligare några få år senare rapporterades att blåhaken var en ”regelbunden översträckare höstetid” (VF 29:123). Stefan Björklund (1970) skildrade följande från samma år: ”Under Augusti har jag gjort många och roliga bekantskaper med ’Luscinia svecica svecica’, blåhaken. [---] 25/8 1 ex Gussjön [Fläckebo]. Hane. 27/8 2-3 ex Sagån ute på Saladammslätten [Sala]. 1 ex Lergroparna, Sala. Hane. 29/8 4-5 ex Gussjön. Minst 3 hanar + minst en hona. En hane i praktdräkt. 31/8 1 ex vid landsvägskanten, Gullvalla [Kila]. Hane. Jag har aldrig tidigare haft så tidiga blåhakar”. Vidare berättade Bo Wallin (1970) om flera observationer vid Lagårdssjön i Kolbäck i början av september 1970. På samma lokal sågs tio blåhakar den 12 september 1971 (Bo Kumlin 1971b). Arne Eklöw (1970) skrev att blåhaken ”uppträder rätt talrikt som rastande i slutet av augusti-mitten av september” vid Norsa i Munktorp. Det första publicerade vårfyndet utgörs av 1 ex. vid Asköviken den 15 maj 1965, samtidigt som det konstaterades att vårobservationer var ”mycket sällsynta” (VF 27:79; årtalet felaktigt angivet till 1966 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.)). Utöver ovan nämnda uppgifter är 15 vårfynd kända före 1976, fördelade på 1957 (2), 1966 (1), 1970 (1), 1971 (1), 1972 (4), 1973 (3) och 1975 (3). Samtliga fynd gjordes under perioden 8-27 maj. En anmärkningsvärd ansamling var 10 ex. vid Norsa i Munktorp den 26 maj 1973 (Arne Eklöw, opubl.). Följande sommarfynd (1.6-31.7) föreligger före år 2000:

1973      1 ♂ Ösby i Västerfärnebo 14-15.7 (VF 33:250; MVOF 7[2]:6).

1975      1 ♀ Björnön i Västerås 18-24.7 (MVOF 7[2]:6).

1980      1 2K+ ♂ Notudden, Fläcksjön, i Fläckebo 30.7 (Kalle Källebrink, opubl.).

1985      1 ex. Ringaby i Fellingsbro 9.6 (FiV 17:73).

1988      1 2K+ ♂ Näset i Fellingsbro 16.7 (FiV 20:72).

1988      1 ex. Hagaberg i Näsby 25.7 (FiV 20:72).

1988      1 2K+ ♂ Näset i Fellingsbro 28.7 (FiV 20:72).

1989      2 2K+ ♀♀ Finnåkerssjön i Fellingsbro 23.7 och 25.7 (FiV 21:79).

1989      2 2K+ ♂♂ Finnåkerssjön i Fellingsbro 26.7 (FiV 21:79).

1990      1 ex. Hagaberg i Näsby 4-9.6 (FiV 22:112).

1990      1 ♂ + 1 ♀ Hagaberg i Näsby 21.7 (FiV 22:112).

1990      2 ex. Lisjöviken i Sura 27.7 (FiV 22:112).

1991      1 2K+ ♂ Asköbäcken i Västerås-Barkarö 27.7 (Per Magnusson, opubl.).

1992      1 ex. Näset i Fellingsbro 17.7 (Sven Larsson, opubl.).

1992      1 2K+ ♀ Hagaberg i Näsby 22.7 (Jan-Erik Malmstigen m.fl., opubl.).

1993      1 ex. Gränasjön i Haraker 25.7 (Markus Rehnberg, opubl.).

1994      1 ♂ Österhammarssjön i Fellingsbro 31.7 (Erik Jansson, opubl.).

Merparten av sommarfynden gjordes i landskapets västra halva. I de få fall som åldersbestämning har kunnat göras och rapporterats, har det uteslutande rört sig om adulta fåglar. Enligt Hans Ellegren & Roland Staav (1990) avser fynden fåglar som anlänt från häckningsområdena för att rugga.

I Nora har några sommarfynd gjorts och som saknar motstycke i övrigt. För det första handlar det om en individ som sågs i villaträdgårdar vid Dalsta 24 juni – 2 september 1982 (FiV 14:102). Därnäst sågs en fågel i maj samt ett par (♂ + ♀) ”under sommaren” 1988 vid Ljunggränd i Nora (VF 48:407; FiV 20:72). Och för det tredje sågs 1 ♂ vid Nora prästgård den 19 juni 1993 (FiV 25:94).

Sena (efter 15.10) höstfynd före år 2000:

1976      1 ♂ Knekttorpet i Västerås-Barkarö 20-21.11 (MVOF 8:81; Thomas Pettersson, opubl.).

1981      2 ex. Österängen i Kolbäck 17.10 (Västmanlands rapportkommitté).

Fynd före den 1 maj före år 2000:

1981      1 ex. Årby i Hallstahammar 28.4 (Barbro Malm, opubl.).

1987      1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 26.4 (Yngve Wiklund, opubl.).

1990      1 ♂ Björnstigen i Nora 23.4 (Nils Carlsson, opubl.).

Större (minst 25 ex.) koncentrationer av rastande blåhakar före år 2000:

1980      30 r. Notudden i Fläckebo 30.8 (Kalle Källebrink, opubl.).

1986      25 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 31.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1986      35 ex. Asköviken 3.9 (Västmanlands rapportkommitté).

1990      35 r. Malmön i Köping 9.9 (Mikael Hedman, opubl.).

1998      30 r. Lisjöviken i Sura 2.9 (Ralf Lundmark m.fl., opubl.).

Flyttning och övervintring

Höstflyttande blåhakar passerar Västmanland främst från slutet av augusti till mitten av september. De rastar då tämligen allmänt i anslutning till våtmarker, inte minst i områden med tät bladvass. I slutet av september har sträcket i princip passerat. En fåtal fynd i oktober föreligger. Den milda hösten 2000 gjordes dock hela fyra fynd, varav det senaste var 1 ♂ vid Hagaberg i Näsby den 14 oktober (Erik Jansson, opubl.).

Veckovis fördelning av antalet blåhakar under perioden 2000-2022. 

Vårsträcket är betydligt fåtaligare och i hög grad koncentrerat till andra och tredje veckorna i maj. Mediandatum sammantaget för perioden 1976-2022 är den 15 maj. Fynd före den 1 maj är ytterst sällsynta och föreligger under perioden 2000-2022 endast i ett fall:

2001      1 ♂ Gnien i Ramnäs 30.4 (FiV 33:94).

Något sommarfynd (1.6-31.7) har inte rapporterats under perioden 2000-2022.

En analys av återfynd av ringmärkta blåhakar, bl.a. med data från Västmanland, gav vid handen en tydligt sydostlig flyttningsriktning (Hans Ellegren & Roland Staav 1990b). Följande ringmärkningsåterfynd av blåhakar föreligger:

·         1 ad. ♂ som märktes vid Gävle i Gästrikland 23.8 1979, kontrollerades vid Fläcksjön i Fläckebo 1.9 1980 (RC/Å 1980:3:63).

·         En årsunge (♀) som märktes vid Fläcksjön i Fläckebo 29.8 1979, kontrollerades vid Norrtälje i Uppland 2.9 1979 (RC/Å 1979:3:77).

·         1 ad. ♂ som märktes vid Norrköping i Östergötland 5.9 1981, kontrollerades vid Fläcksjön i Fläckebo 22.8 1982 (RC/Å 1982:3:69).

·         En årsunge (♂) som märktes vid Lisjöviken i Sura 3.9 1986, återfanns död vid Bialystok i nordöstra Polen 22.9 1986 (RC/Å 1988:3:58).

·         En årsunge (♂) som märktes vid Lisjöviken i Sura 30.8 1989, kontrollerades vid Ottenby på södra Öland 18.5 1990 (RC/Å 1990:95).

·         En årsunge (♂) som märktes vid Finnåker i Fellingsbro 3.9 1989, kontrollerades vid Norrtälje i Uppland 8.9 1989 (RC/Å 1989:98).

·         En årsunge (♀) som märktes vid Asköbäcken i Västerås-Barkarö 23.8 1992, kontrollerades vid Sörfjärden i Södermanland 1.9 1992 (RC/Å 1992:113).

·         En årsunge (♂) som märktes vid Lisjöviken i Sura 4.9 1994, kontrollerades vid Hovinsaari, Kotka, Kymi, i Finland 13.9 1994 (RC/Å 1994:114).

·         En årsunge (♀) som märktes vid Gångholmen i Västerås-Barkarö 11.9 2004, kontrollerades vid Närsjöfjärden i Södermanland 29.8 2007 (RC, in litt.).

 Rasförhållanden

De blåhakar som passerar Västmanland på flyttning tillhör nominatrasen L. s. svecica. Rasen L. s. cyanecula (Meisner 1804), ”vitstjärnig blåhake”, har uppgivits en gång från Västmanland, men fyndet har underkänts för publicering: 1 ad. ♂ Bäck i Fellingsbro den 13 maj 1960 (FiV 32:99; VF Suppl. 35:146).

Senast uppdaterad 2023-08-03