Bredstjärtad labb Stercorarius pomarinus (Temminck 1815)

 

Förekomst

 

Arten har påträffats vid 13 eller 14 tillfällen, varav en (1) gång under perioden 2000-2023.

 

2005      1 1K Södra Hörken 21.10 (FiV 37:120; VF Suppl. 45:104).

 

Historik

 

Det första fyndet av 12 eller 13 kända före år 2000 rapporterades ursprungligen som en kustlabb Stercorarius parasiticus: ”Herr I. [”Iv. Iverus vid Forssa bruk”] har ock, vid Klotens bruk i Ramsbergs socken, skjutit en annan nordlig hafsfogel, nämligen Spetsstjertade Labben. Exemplaret fäldes på eftersommaren 1863 och uppsändes till Wetenskaps-Akademiens samlingar.” (Anonym 1866). Samma fynd rapporterades också med både datering och lokal  kraftigt avvikande: ”Så har ett exemplar (ung fogel) blifvit tillvarataget vid Vesterås, hösten 1863…” (Anonym 1872a). Den kallades i den senare källan för ”storlabb”, ett namn som på den tiden användes för bredstjärtad labb: ”Till undvikande af det långdragna namnet Bredstjertad Labb upptaga vi efter Sundevalls Svenska Foglarna namnet Storlabb för denna art. Den enda betänklighet som härvid kunde möta är den, att benämningen Storlabb förut af Nilsson blifvit begagnad för Lestris cataractes. Någon förvexling bör dock ej vara att befara, då sist nämnda art knappast kan sägas tillhöra Sveriges fauna, enär, så vidt vi känna, endast ett exemplar blifvit anträffadt här i landet, i trakten av Karlstad, 1871.” (Anonym 1872a). Att det ändå rör sig om ett och samma fynd, bekräftas av följande notis: ”Det exemplar af Storlabben, som i förra häftet uppgafs vara tillvarataget vid Vesterås, har enligt uppgift af Hr. Iv. Iverus blifvit fäldt vid Klotens bruk, tio mil nordvest från nämda stad, och är samma exemplar, som i Tidskriftens 4:de årgång, sid 213, blifvit uppgifvet vara en ’Spetsstjertad Labb’.” (Anonym 1872b). Fågeln förvaras monterad i Naturhistoriska riksmuseets samlingar; 1 ♀ från ”västeråstrakten” 1863 (vecka 42, dag 3, dvs. 14 oktober) (Göran Frisk, in litt.). I övrigt publicerades fyndet av dels C. J. Sundevall & J. G. H. Kinberg (1856-86, s. 958); ”5. Hona, ung, 14 oktober, Vesterås”; dels August Carlson (1894, s. 362); ”…vid Klotens bruk (10 mil norr om Vesterås) 1863 om hösten…”. Sammantaget torde det därmed vara klarlagt att en bredstjärtad labb, en ung hona, sköts vid Kloten i Ramsberg den 14 oktober 1863.

 

Det andra fyndet gjordes hösten 1870: ”…enligt benägen uppgift af Brukspatron C. G. Löwenhjelm ett annat likaledes [”tillvarataget”] i Vestmanland hösten 1870…” (Anonym 1872a); ”…hösten 1870 äfven i Västmanland…” (August Carlson 1894, s. 362). Möjligen är detta fynd detsamma som rapporterades från Västlandaholm i Västra Skedvi, december 1871 (ÖLJÅ 1937-38, s. 61).

 

Nästföljande fynd uppgavs från hösten 1879: ”…Storlabben, Lestris pomarina… …förliden höst… …ha åtminstone 9 stycken blifvit fälda… …1 vid Vesterås…” (Anonym 1880; August Carlson 1894, s. 362).

 

Sedan dröjde nästa fynd till hösten 1902: ”♂ juv Västerås Okt. 1902” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. D 64); 1 ex. ”Västeråstrakten” (Matts Floderus 1925).

 

Övriga fynd före år 2000, varav sex fynd gjordes enbart under den snäva tidsperioden 25 september – 19 oktober 1999:

 

1993      1 juv. Torrvarpen i Grythyttan 24.10 (FiV 25:86; VF Suppl. 21:71).

1999      22 ex., varav 20 juv. och 2 ad./subad., Ullersättersviken i Näsby 25.9 (FiV 31:122; Ulla Wallin 1999; Jan-Erik Malmstigen 1999e).

1999      1 1K (mörk fas) Kvicksund i Rytterne 26.9 (FiV 31:122).

1999      6 1K str. Åmänningen Västervåla 26.9 (FiV 31:122).

1999      1 1K Södra Hörken i Grängesberg/Ljusnarsberg 26-29.9 (FiD 33:55).

1999      2 1K Hörksbyn i Grängesberg 30.9-1.10 (FiD 33:55).

1999      1 1K r. Stora Aspen i Västanfors 19.10 (FiV 33:83).

 

Kommentar

 

Följande tre fynd har underkänts för publicering:

 

1999      1 juv. Kvicksund i Rytterne 28.9 (FiV 33:101).

1999      2 juv. str. Åvestbo i Västanfors 2.11 (FiV 33:101).

1999      1 juv. str. Näs i Fläckebo 5.11 (FiV 33:101).

 

Senast uppdaterad 2024-01-15