Busksångare Acrocephalus dumetorum Blyth 1849

Utbredning

Busksångaren förekommer i halvöppna, oftast ohävdade, ängar med snår, buskage, träd och högörtvegetation, ofta på fuktig mark, t.ex. vid sjöstränder. Den har också iakttagits i anslutning till odlingar av så kallad energiskog (Salix).

Lokaler med fynd 2000-2023.

Numerär

Busksångaren är sparsamt men årsvisst förekommande i Västmanland. Den har iakttagits framför allt i juni månad och främst i landskapets östra halva. Det är å ena sidan rätt troligt att häckningar äger rum då och då i Västmanland, men å andra sidan kanske inte varje år. Därtill är nog uppträdandet för fåtaligt. År 2004 säkerställdes dock en häckning för första och hittills enda gången, då ett par häckade vid Munkboängen i Västerås; fem boungar ringmärktes den 5 juli (FiV 36:150; VF Suppl. 44:112).

Historik

Före 1976 gjordes två fynd:

1971      1 sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 20-21.6 (Lars Lindell 1972; Lars Lindell 1972e).

1973      1 sj. Gussjön i Fläckebo 24.6-3.7 (Lars Lindell 1974f).

Under 1970-talet och 1980-talets första hälft rapporterades högst två individer under ett och samma år, men därefter i betydligt högre antal.

En misstänkt häckning rapporterades från Näset vid Finnåkerssjön i Fellingsbro 1989, där dels en hanne sjöng 11 juni – 5 juli, dels en annan individ, kanske en hona, fångades den 30 juni (Sven Larsson 1989).

Flyttning och övervintring

Mediandatum för första observation under perioden 1976-2023 är den 4 juni. Arton gånger har busksångare noterats före den 1 juni. Den på året senaste iakttagelsen gjordes vid Grythytteviken i Grythyttan den 16 juli 2022 (Västmanlands rapportkommitté).

Kommentar

Ett rapporterat fynd från Hällsjön i Fläckebo/Haraker den 15 maj 1993 har underkänts för publicering (FiV 27:149).

Senast uppdaterad 2024-05-07