Dvärgrördrom Ixobrychus minutus (Linné 1766)
Förekomst
Dvärgrördrommen är påträffad två gånger i Västmanland, men inte under perioden 2000-2023:
Historik
Ett äldre fynd är känt från Västerås, gjort sannolikt cirka 1820, men åtminstone före 1823. Tyvärr vet vi inte så mycket om fyndet, men det är det första kända i Sverige (Tommy Tyrberg 1993). Den äldsta källan som jag har hittat hittills är Sven Nilsson (1835, s. 172): ”Hos oss är han, så vidt man vet, ej skjuten mer än en enda gång *) [”*) Afl. första Hof-Jägmästaren v. Greiff, sköt denna fogel för omkring 20 år sedan vid Westerås på en Rapphönsjagt en höstdag, då hönsen kastat sig bland högt gräs mellan några albuskar. Fogeln lemnades till Prof. Thunberg och förvaras nu i Upsala Museum. Om han blifvit kläckt i Sverige eller förvillat sig hit under flyttningstiden, är omöjligt att afgöra. Det sednare synes dock troligast.”]”. Fågeln finns inte i Zoologiska museet vid Uppsala universitet (Lars Wallin, in litt.) och inte heller i Naturhistoriska riksmuseets samlingar (Göran Frisk, in litt.). Sannolikt är den förkommen. Carl Peter Thunberg, verksam som professor vid Uppsala universitet 1784-1828, har en hel del av sin korrespondens bevarad i Uppsala universitetsbibliotek. Det enda brevet till Thunberg från Johan Ludvig Bogislaus von Greiff (f. 1757, d. 1828), som jag hittade i samlingarna, handlade emellertid om något helt annat än dvärgrördrom. Dvärgrördrommen nämns inte heller i von Greiffs egen Anteckningar angående jagt och djurfångst i Swerige, åtminstone inte i den andra upplagan (1828). Von Greiff föddes vid Gillberga i Dingtuna, där han tillbringade både sin uppväxt och vistades på äldre dagar. Genom giftermål år 1787 kom han också i åtnjutande av gården Åbylund i Romfartuna (SJNT 14:192-196). Det kan således tänkas att dvärgrördrommen i fråga nedlades på någon av dessa egendomar. Carl Jacob Sundevall & Johan Gustaf Hjalmar Kinberg (1856-86, s. 685) skriver följande: ”I Sverige vid Vesterås sköts en av v. Greiff; troligtvis densamma, som omtalas såsom träffad i Vestmanland några år före 1823, Thunberg [Thunb., Illustr. An. Sv. 1823, 9.].”. Denna källa ger tyvärr ingen ytterligare information: ”Ardea minuta in Vestmania pro Museo occisa fuit ante aliquot annos [hon dödades framför Museo Vestmania för ett antal år i].” (C. P. Thunberg 1823, s. 9). Av äldre källor i övrigt är det inte heller någon av dem som ger någon ytterligare upplysning, men som ändå kan nämnas här:
1828 ”Hab. in Vestmannia rarissimus, D. Nilsson.” (Gustaf Johan Billberg 1828, s. 167).
1839 ”Skjuten en gång vid Westerås.” (Israel Adolf af Ström 1839, s. 91).
1858 ”sköts för många år sedan vid Westerås af Hofjägmästaren v. Greiff;...” (Sven Nilsson 1858, II, s. 187).
1867-71 ”Hos oss är han, så vidt författaren har sig bekant, blott tvenne gånger skjuten, nemligen en gång för lång tid tillbaka vid Westerås...” (August Emil Holmgren 1867-71, s. 929).
1878-1905 ”skall han ha skjutits vid Vesterås (1823)” (Carl Agardh Westerlund 1878-1905, II, s. 131).
1894 ”Ett exemplar skjutet före 1823 vid Vesterås.” (August Carlson 1894, s. 276).
1959-63 ”Vid Västerås, Västmanland, sköts ett ex. omkring 1820 (S. Nilsson 1835)...” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 2171).
Därutöver har ytterligare ett fynd gjorts före år 2000:
1990 1 ad. ♂ Malmön i Köping 16.6 (FiV 22:95; VF 50[8]:18).
Rasförhållanden
Fynden rör sannolikt nominatrasen I. m. minutus.
Senast uppdaterad 2024-01-23