Forsärla

Motacilla cinerea Tunstall 1771

Utbredning

Forsärlan häckar vid strömmande vattendrag, helst mindre åar och bäckar, där den finner boplatser i stenfundament under broar, vid kvarnlämningar etc. Den förekommer numera över i stort sett hela landskapet där lämpliga miljöer finns. På förekomstkartan nedan syns hur häckningslokalerna i många fall tydligt ligger längs vattendragen, t.ex. Svartån, Kolbäcksån, Hedströmmen och Sverkestaån.

Numerär

Häckningar, säkerställda såväl som troliga, har rapporterats årligen sedan 1998. Antalet har därefter ökat kraftigt och som mest rapporterades 50 häckningar år 2007.

Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 170 par, vilket kan förefalla något högt i förhållande till figuren ovan. Samtidigt bör man nog hålla i minnet dels att bevakningen, och därmed rapporteringen, av forsärlans häckningsmiljöer är ojämn, dels att det ofta inte är alldeles enkelt att förvissa sig om att häckning äger rum. Jag väljer därför att godta deras siffra.

Ett par översikter över forsärlans invandring och fortsatta expansion i Västmanland har lämnats av Gunnar Lignell (2006; 2016).

Historik

Före år 1976 är endast följande sju fynd kända:

1968      1 ♂ Semla i Västanfors 4-28.5 (Hans Avelin 1970).
1969      1 ex. Semla 26.4 (Ingvar Granqvist 1970b).
1971      1 ♂ + 1 ♀ Semla 24-27.5 (Anonym 1971b; Lars Lindell 1972e).
1972      1 ex. Gnien i Ramnäs 26.3 (Lars Lindell 1973e).
1975      1 ♂ Stenby i Fellingsbro 2.5 (Per-Åke Engquist gm Jan-Erik Malmstigen, opubl.).
1975      1 str. Gnien 27.7 (Lars Lindell 1976d; VF 35:325).
1975      1 str. Asköviken i Västerås-Barkarö 29.9 (Lars Lindell 1976d; VF 35:325).

Fram till mitten av 1980-talet uppträdde forsärlan inte ens årligen i landskapet. Trots det rapporterades den första säkerställda häckningen redan 1978, nämligen vid Järle i Ervalla (VF 38:267; MVOF 10:53; Jan-Erik Malmstigen, opubl.). Nästföljande häckning lät vänta på sig i över tio år, då ett par häckade 1989 vid Stensta i Fellingsbro (VF 49:415; FiV 21:79; Jan-Erik Malmstigen 1989). Året därpå, dvs. 1990, rapporterades två häckningar. Häckningar, säkerställda såväl som troliga, har rapporterats årligen sedan 1998.

Ett (1) vinterfynd gjordes före år 2000:

1992         1 ex. Semla i Västanfors 5-14.12 (FiV 24:116).

Flyttning och övervintring

Forsärlan flyttar huvudsakligen från mitten av augusti till början av oktober med en topp i början eller mitten av september. En del fåglar dröjer sig kvar in i november, enstaka emellanåt in i december. Mediandatum för sista observation under perioden 1976-2024 är den 31 oktober. Forsärlan anländer numera i regel i mitten av mars. Mediandatum för första observation under perioden 1976-2024 är den 20 mars.

Period	Mediandatum för första observation	Mediandatum för sista observation
1976-1985	14 april	10 september
1986-1995	1 april	12 september
1996-2005	24 mars	18 oktober
2006-2015	14 mars	20 november
2016-2024	12 mars	17 december

Vinterfynd (1.12-28.2) görs relativt sällan, men med en tydligt ökande frekvens efter millennieskiftet och årligen från och med vintern 2013/14.

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen M. c. cinerea.

Senast uppdaterad 2025-03-20