Gråspett Picus canus J. F. Gmelin 1788
Utbredning
Gråspetten häckar sparsamt i barrskog med inslag av asp i Skogslåglandet och Bergslagen, möjligen undantagsvis även i Mälarområdet, men därifrån har ingen säkerställd häckning rapporterats.
Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.4-31.7) 2012-2022. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.
Numerär
De första indikationerna på häckning i Västmanland sågs visserligen redan i början och mitten av 1970-talet, men det var först efter millennieskiftet som en expansion tog riktig fart. Under perioden 2013-2023 har gråspetten påträffats under häckningstid (1.4-31.7) i sammanlagt 97 så kallade atlasrutor (5x5 km) i landskapet. Under samma period har fyra (4) säkerställda häckningar rapporterats. Gråspetten ökade i antal efter millennieskiftet men har efter ett par toppår 2013-2014 åter tenderat att minska. En återhämtning synes vara fallet 2022-2023. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 30 par, en siffra som jag bedömer kan vara relevant som ett genomsnitt för den senaste tioårsperioden.
Historik
Gråspetten har troligen förekommit regelbundet vintertid i Västmanland sedan åtminstone 1800-talet och uppgavs första gången som häckande av Carl Agardh Westerlund (1878-1905, I, s. 141). Därefter föreligger dock inga kända fynd under häckningstid förrän 1969 och 1970 (Lars Lindell 1975h). Kända fynd vintertid före 1975 gjordes företrädesvis i Bergslagen, i viss utsträckning även i Skogslåglandet men endast undantagsvis i Mälarområdet.
Före 1976 är följande uppgifter kända:
1858 ”I Småland, Upland och Westmanland träffas han då och då;...” (Sven Nilsson 1858, I, s. 145).
1868 ”...är af mig många gånger skjuten vintertiden, men aldrig observerad om sommaren.” (Carl Rudolf Sundström 1868, s. 14).
1905 ”...häckar... ...mindre ofta i Westmanland...” (Carl Agardh Westerlund 1878-1905, I, s. 141).
1923 ”♂ Kolarhagen, Sala gruva. V.N.F. 10.11.1923” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 102). ”1 ex. skjutet i Salatrakten 1923 10/11.” (Matts Floderus 1925).
1957 ”En ♀ ad. funnen död under elledning den 25.11.57 vid Ramshyttan [Kil].” (Ragnar Edberg 1960).
1966 1 ex. Semla i Västanfors 8.10 (Anonym 1970b; VF 29:122).
1968 1 ex. Asköviken 20.10 (VF 29:239).
1968 1 ex. Asköviken 3.11 (VF 33:250).
1968 1 ex. Halvarsbenning i Norberg 30.12 (Anonym 1970b; VF 29:122).
1968 1 ex. Vretarne i Västervåla odat. (Inge Larsson, opubl.; Anonym 1970b).
1969-70 ”1 ♂ Sala södra kronopark mars 1969-april 1970 (Stig Holmstedt).” (VF 34:235)
1969 1 ex. Bistorp i Norberg 26.10 (Anonym 1970b; VF 31:202).
1972 1 ex. Aspåsen i Hällefors 24.11 (FiV 11:85; FiV 14:106; VF 33:250).
1973 1 ex. Sikfors i Hällefors 1.1 (FiV 11:85; FiV 14:106).
1973 1 ♀ Asköviken 24.10 (VF 33:250).
1973 1 ♀ Sätra brunn i Fläckebo/Kila 29.10 (VF 33:250).
1974 1 ♂ ”Sala södra kronopark” i Möklinta 23-24.3 (VF 34:235).
1974 1 ex. Stora Ålsätra i Svedvi 19.9 (MVOF 10:57). Även publicerad med felaktigt årtal (MVOF 7[2]:5; Anders Arnell, muntl.).
1974 1 ♀ Sörgärsbo i Västerfärnebo 5.11 (VF 34:235).
1975 1 ♂ Paradiset i Berg 12.1 (Thomas Pettersson, opubl.; MVOF 7[2]:5).
1975 1 ♂ ”Sala södra kronopark” 2.2 (MVOF 7[2]:5).
1975 1 ex. ”Källängen” i Arboga 16.11 (MVOF 7[2]:5).
Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984. Ingen säkerställd häckning rapporterades.
Flyttning och övervintring
Flyttningsrörelser är inte rapporterade från Västmanland, men uppenbarligen sker en viss invandring på hösten från och med september. Flertalet av dessa individer tycks dock ha lämnat landskapet före mars månads utgång.
Veckovis fördelning av antalet individer 2000-2023.
Rasförhållanden
Arten är företrädd av nominatrasen P. c. canus.
Senast uppdaterad 2024-01-14