Härfågel Upupa epops Linné 1758

Förekomst

Härfågeln är en sällsynt men nära nog årlig gäst i Västmanland. Under perioden 2000-2022 rapporterades sammanlagt 43 observationer av sammanlagt 45 individer, fynd saknades endast 2001, 2003 samt 2015 och 2016. De flesta fynden har gjorts mellan slutet av april och början av juni, med en topp i början av maj. Fynd föreligger därefter fåtaligt från sommarmånaderna och mindre toppar förmärks i såväl september som oktober. Det tidigaste vårfyndet under perioden 2000-2022 gjordes vid Västerkvarn i Säby den 18 april 2004 (FiV 36:141) och det på året senaste fyndet gjordes vid Axholm i Fläckebo den 17 november 2000 (FiV 32:87). De allra flesta fynden rör ensamma och tillfälliga fåglar, men 11 gånger, 6 på våren och 5 på hösten, har en individ setts mer än en dag. Vid ett tillfälle under perioden 2000-2022 har två härfåglar rapporterats samtidigt; Ekeborg i Västerås 27-30 april 2000 (FiV 32:87). Därutöver rapporterades en säkerställd häckning i Dingtuna år 2008 med minst två flygga ungar som resultat (Annika Öhrn 2009).

Sjungande härfåglar har rapporterats tre gånger under perioden 2000-2022: Ekeborg i Västerås 27-30 april 2000 (FiV 32:87); Stora Oxnö i Västerås-Barkarö den 27 april 2006 (FiV 38:136); Stora Äggeby i Kolbäck den 1 juni 2008 (FiV 40:90).

Veckovis fördelning av härfåglar 2000-2022.

Historik

Det första kända fyndet i Västmanland daterar sig till år 1833, då en härfågel sköts ”vid Westerås” (Carl Jacob Sundevall 1856-62, s. 130; Paul Rosenius 1929, s. 395; Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1409). Sundevall tillägger, att ”det är mig obekant att fogeln där fortplantar sig”. Det är sannolikt samma fynd som åsyftas av August Emil Holmgren (1867-71, s. 364) respektive August Carlson (1894, s. 119). Någon gång på 1910-talet observerades en härfågel i Norberg (Matts Floderus 1925) och den 3 juni 1918 sköts en av Gustav Pettersson vid Malmön i Köping (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 141; brev från konservator Edvard Råberg, Köping, den 28 juni 1923, till lektor O. M. Floderus; Matts Floderus 1925). På dagen sex år senare sköts ytterligare en härfågel ”i Köpings socken 3 juni 1924 (C. Beck-Friis)” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1409). I september 1926 sköts ånyo en härfågel, denna gång vid Gisslarbo i Kolsva (V.N.F. 1926-12-04, § 13).

Sedan dröjde nästa fynd ända till år 1950 i Ervalla, då en härfågel ”hördes och sågs ett flertal gånger under tiden 6.6.-6.7.1950 vid Furunäs vid Järleåns (Ervallaåns) mynning i sjön Väringen på gränsen mellan Västmanland och Närke” (Folke Lindstedt 1954). Bertil Walldén (1958) nämner att härfågeln ”synts” i Ängsö, men utan att lämna någon ytterligare information, och i Fellingsbro gjordes följande fynd: ”Ett ex. uppehöll sig vid Ringaby, Väringen, den 24.-25.4. (rapp. till ER [Erik Rosenberg])” (Jan Sondell 1960). Från 1960-talet föreligger nio rapporter, varav följande, märkliga bör nämnas: ”Bertil Walldén: En unge av härfågel har iakttagits i arbogatrakten” (V.N.F. 1965-11-08). Under perioden 1970-1975 gjordes 12 fynd, varav 7 vårfynd och 5 höstfynd. Ett på året mycket sent fynd gjordes i Hällefors den 1 december 1975 (Lars Lindell 1976d; FiV 11:85).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen U. e. epops. En tidigare uppgiven östlig ras U. e. saturata Lönnberg 1909 har påträffats vid åtminstone ett tillfälle: 1 ♀ Lindesberg i Linde den 12 maj 1975 (Per G. P. Ericson 1997). Den rasen är numera inkluderad i nominatrasen.

Kommentar

Ett rapporterat fynd från Sand i Västerfärnebo den 30 maj 1988 har underkänts för publicering (Rrk Västmanland, opubl.). Ett annat fynd från Lillsjön i Nora den 2 juni 2002 har även det underkänts för publicering (FiV 34:122).

Senast uppdaterad 2024-03-19