Mindre sångsvan Cygnus columbianus (Ord 1815)

 

Förekomst

 

Mindre sångsvanen uppträder sparsamt men regelbundet som genomflyttare, framför allt under vårflyttningen. Antalet rapporterade individer har ökat sedan millennieskiftet och som mest rapporterades sammanlagt 91 ex. våren 2019. Höstfynd görs inte varje år men har också de ökat i antal de två senaste decennierna.

 

 

Huvuddelen av fynden har gjorts i de delar av landskapet där också sträcket av sångsvan C. cygnus är mest koncentrerat, dvs. i Fellingsbro, Sura, Ramnäs, Fläckebo, Västerfärnebo, Sala och Möklinta.

 

Historik

 

Före 1976 är 47 fynd (57 ex.) kända. Det tidigaste gjordes år 1944 enligt följande beskrivning: ”Den 30 april 1944... ...ett av Fläcksjön i Västmanland översvämmat område och funno där bl. a. två sångsvanar... ...funno då... ...att det måste vara mindre sångsvan... [---] Senare på dagen iakttog även folkskollärare J. Järbing fåglarna... ...påföljande morgon... ...voro fåglarna tyvärr försvunna.” (Karin Jansson m.fl. 1945). Det dröjde därefter till år 1959, då ytterligare ett par fynd gjordes:

 

1959      ”Ett ex. i sällskap med 4 sångsvanar (C. cygnus) och några knölsvanar (C. olor) på översvämmad mark vid Svartån, W Tvärhandsbäcken, Västerfärnebo, Västmanland, den 16.4.1959 (Allan Beermann, Göte Nyhlén). Södra Dalarnas Naturvänner genom Elis Dahlgren” (Elis Dahlgren 1961).

1959      ”Ett ex. iakttogs den 1.5.1959 på ett översvämningsområde NE Gussjön [Fläckebo] (Hans Avelin, Carl Nordlund, Lennart Åkerbrandt).” (Hans Avelin m.fl. 1962).

 

Under 1960-talet kom fynden allt tätare, men först från och med 1971 rapporterades arten årligen. Följande tre höstfynd är kända före 1976:

 

1967      1 ex. Fläcksjön i Fläckebo 5.11 (Bertil Olsson 1968).

1974      1 str. Fläcksjön 1.12 (Stefan Björklund, opubl.).

1975      3 str. Sörsjön i Sura 8.11 (MVOF 7[2]:2).

 

 

Större (minst 10 ex.) ansamlingar före år 2000:

 

1978      11 (6 ad. + 5 2K) r. Hullberget i Fläckebo 20-22.4 (MVOF 10:46-47).

1999      10 ad. r. Sörsalbo i Västerfärnebo 5-8.4 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Senaste vårfynd före år 2000:

 

1984      1 2K r. Fläcksjön i Fläckebo 28.5 (FiV 16:77).

 

Flyttning och övervintring

 

Merparten av rapporterna avser rastande fåglar och vårfynden är tidsmässigt koncentrerade från början av mars till mitten av april. De relativt få höstfynden rör oftast sträckande fåglar och tycks ha en topp i början av november.

 

Veckovis fördelning av rapporterade mindre sångsvanar 2000-2023.

 

Mediandatum för första och sista vårobservation under perioden 1976-2023 är den 7 mars respektive den 23 april. Mediandatum för första och sista höstfynd under perioden 1976-2023 är den 2 november respektive den 2 december.

 

Period

Mediandatum för

 

första

vårobservation

sista

vårobservation

första

höstobservation

sista

höstobservation

1976-1985

27 mars

25 april

3 november

9 december

1986-1995

3 mars

19 april

28 november

17 december

1996-2005

9 mars

20 april

1 november

25 november

2006-2015

6 mars

2 maj

28 oktober

6 december

2016-2023

4 mars

19 april

8 november

21 november

 

Fynd under vintermånaderna (januari, februari, december) har gjorts allt oftare sedan millennieskiftet, men de bör betraktas som tidiga vårfynd respektive sena höstfynd, snarare än rena vinterfynd. Fynd i januari månad saknas helt.

 

 

Vissa vårar kan fåglar dröja sig kvar ett gott stycke in i maj månad. Det senaste vårfyndet under perioden 2000-2023:

 

2006      1 r. Lisjö i Sura 27.5 (FiV 38:87).

 

I regel ses enstaka fåglar eller små grupper, men ibland rapporteras något större flockar. De största (minst 10 ex.) ansamlingarna eller sträcksummorna under perioden 2000-2023:

 

2002      Ervallaängarna i Ervalla 11-19.3, som mest 26 r. 19.3 (FiV 34:95).

2004      10 r. Majaskeka i Köping 21.3 (Göran Nilsson m.fl., opubl.).

2008      24 str. (SV) Älvlången i Viker 1.11 (FiV 40:41).

2013      16 (11 ad. + 5 2K) r. Bocksjön i Tillberga/Tortuna 26-27.4 (Markus Rehnberg m.fl., opubl.)

2015      11 r. Fettsta i Kolsva 6.3 (Staffan Ekelund, opubl.).

2017      12 (10 ad., 2 2K) r. Frövisjön i Skultuna 17-18.3 (Pentti J. Tatti m.fl., opubl.).

2020      14 ad. (1+4+7+2) str. (NO) Gnien i Ramnäs 9.3 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      22 str. (S) Hällefors 12.11 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      14 str. (S) Hörksbyn i Grängesberg 15.11 (Västmanlands rapportkommitté).

 

En ungfågel som halsringmärktes vid Petjoraflodens delta i norra Ryssland den 4 augusti 1991, avlästes vid Hassmyra i Fläckebo den 6 april 1994. Samma fågel har under åren 1991-1994 siktats också i Estland, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Danmark (Markus Rehnberg 1995).

 

Rasförhållanden

 

Arten är i Västmanland företrädd av rasen C. c. bewickii Yarrell 1830. Ett rapporterat fynd av 3 ex. av nominatrasen C. c. columbianus vid Hagaberg i Näsby den 2 juni 2004 (Jan-Erik Malmstigen 2004c) har underkänts av SOF:s raritetskommitté (FiV 36:160; VF Suppl. 44:153).

 

Kommentar

 

Enligt Bertil Walldén (1955, s. 235) finns ett tveksamt, äldre fynd från Asköviken: ”...har iakttagits... ...möjligen vid Askö 1951 (S. Dreborg, J. Håkanson, J. Wahlstedt)”. Bertil Eriksson (1972) uppger att en flock om hela 32 ex. sågs vid Djupen i Ramnäs år 1961. För västmanländska förhållanden är fyndet helt enastående men finns inte omnämnt någon annanstans i litteraturen. Uppgiften bör därför betraktas som osäker.

 

Senast uppdaterad 2024-03-14