Mosnäppa Calidris temminckii (Leisler 1812)

Förekomst

Mosnäppan är en regelbunden genomflyttare under vår respektive sommar och höst. Antalet fynd visar en tendens att minska.

Antal fynd av mosnäppa 2000-2023.

Historik

Första gången som mosnäppan nämns från Västmanland är av Carl Rudolf Sundström (1868) som beträffande Örebro län skriver: ”...är mycket sällsyntare än förra [kärrsnäppa]; träffas likaledes endast vår och höst.”.

Nästa gång mosnäppan dyker upp i litteraturen är från 1930- och 1940-talen, då Bengt H. Girell (1958) betecknade den som ”relativt sällsynt” vid Hässlösundet i Irsta/Västerås. Hans Avelin (opubl.) antecknade den vid tolv tillfällen där under perioden 1936-1941, som mest 8 ex. den 25 juli 1937.

Vid Asköviken i Västerås-Barkarö var endast ett fynd känt fram till början av 1940-talet: ”…mosnäppan endast en gång den 2/6 1939.” (Bengt H. Girell 1942). En observation gjordes också år 1940: ”Jag slår i min dagbok och finner att den 2 aug. 1940 var en bra dag här ute. Redan kl. 4 på morgonen satt jag väl gömd vid en av gölarna i vassen. [---] För övrigt noterades i dagboken besök av brushanar, mosnäppor...” (Hans Avelin 1958). Men i mitten av 1950-talet betecknades den av Bertil Walldén (1955, s. 255) som en årsviss genomflyttare där.

Även vid Östersjön i Sura tycks mosnäppan ha varit en regelbundet iakttagen art på 1950-talet: ”I de små lagunerna mellan vassruggarna blottlägges vid lämpligt vattenstånd ett stråk av gyttjebankar och här kan fågelskådaren få verkliga högtidsstunder, när vadaresträcket från norr pågår under eftersommaren och hösten. Birger Andersson, som under en lång följd av år hållit området under uppsikt, har åtskilliga intressanta fynd noterade i sina anteckningar. [---] Ljungpiparen kommer ned från de lappländska fjällhedarna, och mosnäppor kilar omkring på bankarna, ofta i sällskap med Ishavskustens småsnäppor.” (Harald Wedérus 1958). Göran Lundqvist (1972) fyllde på med följande information: ”Mosnäppan iakttogs mest på våren. År 1954 var ett ’gott år’ för denna art. Då kom tio till tolv nya varje dag under de två sista veckorna i maj.”.

Det första kända fyndet i Bergslagen beskrevs av Hans Källander (1965) så här: ”Norrmogen i Ramsbergs sn är en normalt mager bergslagssjö. I juli och början av augusti 1954 fanns efter reglering präktiga gyttjebankar runt sjön. Under några observationsdagar iakttogs här... ...1 mosnäppa... [---] ...ses mot bakgrunden av att... ...mosnäppa... ...trots flera års tämligen flitiga exkurerande i dessa trakter aldrig iakttagits.”.

Därefter rapporterades mosnäppor regelbundet. De största (minst 10 ex.) ansamlingarna före 1976:

1953      15 r. Djuphamnen i Västerås 25.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1972      11 r. Fläcksjön i Fläckebo 22.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1972      20 r. Hullberget i Fläckebo 23.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1972      11 r. Gorgen i Västerfärnebo 10.9 (Västmanlands rapportkommitté).

1974      11 r. Fläcksjön vid Byberget i Fläckebo 23.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1974      14 r. Fläcksjön vid Byberget 24.5 (Västmanlands rapportkommitté).

Större (minst 25 ex.) ansamlingar under perioden 1976-1999:

1982      45 r. Fläcksjön i Fläckebo 22.5 (FiV 14:98).

1985      45 r. Nötmyran i Västerfärnebo 24.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1985      Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 25-26.5, som mest 30 r. 26.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1993      Gnien vid Högbyn i Ramnäs 15-16.5, som mest 29 r. 16.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1999      28 r. Gorgen vid Hällby 22.5 (Västmanlands rapportkommitté).

Därtill kan nämnas ett tidigt vårfynd före år 2000:

1970      1 r. Gnien 30.4 (Västmanlands rapportkommitté).

Sena fynd i oktober före år 2000:

1961      1 r. Gnien i Ramnäs 27.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1977      1 r. Asköviken i Västerås-Barkarö 15.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1981      1 str. Köping 26.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1991      2 r. Surahammar i Sura 12.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1997      1 1K r. Gnien vid Högbyn i Ramnäs 28.9-2.10 (FiV 29:143).

Flyttning och övervintring

Mosnäppan är betydligt talrikare under vårflyttningen i maj än under sommar och höst. Vårsträcket kulminerar i mitten av maj medan höstflyttningen i huvudsak äger rum från mitten av juli till slutet av augusti.

Veckovis fördelning av fynd 2000-2023.

Mediandatum för första och sista vårobservation under perioden 1976-2023 är den 9 maj respektive den 31 maj. Mediandatum för första och sista höstfynd under samma period är den 12 juli respektive den 3 september. Vad som var fallet åren runt millennieskiftet, då höstflyttningen tycktes inledas drygt två veckor tidigare än eljest, är svårtolkat.

Förteckning över de största (minst 25 ex.) ansamlingarna under perioden 2000-2023:

2001      45 r. Gnien vid Högbyn i Ramnäs 18.5 (Västmanlands rapportkommitté).

2006      26 r. Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 17.5 (FiV 38:119).

2008      25 r. Lagårdssjön i Kolbäck 18.5 (FiV 40:75).

2012      Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 21-23.5, som mest 55 r. 22.5 (FiV 44[2-3]:36).

2017      Gnien vid Högbyn 15-21.5, som mest 37 r. 15.5 (FiV 49[2-3]:43).

Det på året tidigaste fyndet (1 ex.) gjordes vid Lagårdssjön i Kolbäck den 29 april 2011 (Västmanlands rapportkommitté).

Fynd av mosnäppa efter mitten av september är ovanligt, men i enstaka fall föreligger fynd så sent som i oktober:

2003      1 r. Norsa i Munktorp 12.10 (FiV 35:112).

Senast uppdaterad  2024-11-30