Myrspov Limosa lapponica (Linné 1758)

Förekomst

Myrspoven uppträder regelbundet som genomflyttare under högsommar och höst, medan den är betydligt ovanligare och mer oregelbunden under vårsträcket. Den absoluta merparten av fåglarna ses sträckande och endast undantagsvis ses enstaka individer rasta. Uppträdandet varierar stort i omfattning mellan olika år.

Historik

Baserat på brev från konservator Edvard Råberg, Köping, daterat den 11 juni 1923, nämner Matts Floderus (1925) fynd från ”Köpingstrakten maj, juni och aug”. Ett par av dessa fynd torde utgöras av de två myrspovar som finns i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar: ”♂ Köpingtr. aug. 1919 V.N.F. E. Råberg” (nr. C 89); ”♀ Köpingtr. aug. 1919 V.N.F. E. Råberg” (nr. C 92). Ett fynd av en ensam fågel gjordes vid Hässlö i Västerås 8-9 juli 1939 (Hans Avelin, opubl.). I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns en monterad hona från Solmyra i Gunnilbo 1940 (Göran Frisk, in litt.).

Nästa fynd dröjde ända till 1954: ”5 ex. tillsammans med en kustpipare sträckande målmedvetet i västlig riktning den 8.9.1954 över Askö [Västerås-Barkarö]” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956); och från samma årtionde föreligger följande uppgift från ”Tippen” vid Östersjön i Sura: ”Den arktiska myrspoven sågs vanligen fyra till fem gånger på hösten, men har aldrig observerats på våren” (Göran Lundqvist 1972). Ytterligare tre fynd föreligger under 1950-talet:

1957      4 ad. str. Asköviken i Västerås-Barkarö 16.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1958      ”Områdena kring Köpingsåns utlopp i Mälaren med där befintliga dybankar utgör värdefulla rastplatser för vadare. Den 24.7.1958 iakttogs här... ...en myrspov (Limosa lapponica)... (Hans Avelin)” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1959      ”…iakttogs i mitten av augusti i Arboga. Det var stadsarkitekt Bengt Emanuelsson som upptäckte en myrspov på en tomt vid Sjukhusgärdet” (Anonym 1959).

Även under perioden 1961-1975 var antalet observerade myrspovar förhållandevis få. Närmare bestämt föreligger 21 fynd, dvs. i genomsnitt knappt två fynd per år. Höstfynden dominerade och följande vår- och försommarfynd är kända från den perioden:

1966      ”flera ex hördes över Boasjön [Rytterne]” 14.6 (Anonym odat.).

1967      1 ex. Ervallaängarna i Ervalla 15.5 (Jan-Erik Malmstigen 1988d).

1970      Nattsträckande hörd Tisjön i Möklinta 7.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1974      1 ex. Bredmossen i Arboga 4.5 (Lars Lindell 1976d).

1975      1 str. (NO) Färjebron i Fläckebo 19.4 (Kalle Källebrink, opubl.).

1975      1 r. Storsjön i Möklinta 19.4 (Lars Lindell 1975e; Lars Lindell 1976d).

1975      1-4 r. Gorgen i Västerfärnebo 25-28.4 (Lars Lindell 1976d).

1975      6 str. Storsjön i Möklinta 8.5 (Lars Lindell 1976d).

Fynd i oktober före år 2000:

1982      2 ex. Gatjärnen i Norberg 3.10 (Mattias Sillén, opubl.).

1991      1 ex. Gnien i Ramnäs 1.10 (Ralf Lundmark, opubl.).

Hög (minst 500 ex.) dagssumma före år 2000:

1998      580 str. Gnien i Ramnäs 24.7 (FiV 30[2]:38).

De högsta (minst 50 ex.) vårnoteringarna under perioden 1976-1999:

1980      85+29 str. (Ö) Asköviken 15.5 (FiV 12:72).

1983      51+82 str. (N) Fläcksjön i Fläckebo 13.5 (FiV 14:98).

1999      100+130 str. (NO) Gussjön i Fläckebo 14.5 (FiV 31:120).

Flyttning och övervintring

Sydflyttande fåglar passerar från början av juli, mycket sällsynt redan från mitten eller slutet av juni, till mitten av september. En mycket tydlig sträcktopp föreligger i slutet av juli och en mindre tydlig sådan i början av september. Oktoberfynd är mycket sällsynta och under perioden 2000-2023 är endast följande kända:

2006      2 r. Södra Ås i Nora 22.10 (FiV 38:122).

2013      1 1K r. Norsa i Munktorp 27.9-13.10 (FiV 45[2-3]:39).

Sträcket synes beröra hela landskapet på bred front och fynd av stora flockar är geografiskt väl fördelade. Dagssummor av sträckande flockar överstigande 200 individer har under perioden 2000-2023 noterats vid 16 tillfällen, alla inom tidsramen 15 juli – 10 augusti. De allra största (minst 500 ex.) flockarna eller dagssummorna:

2001      580 str. Fläcksjön i Fläckebo 10.8 (FiV 33:80).

2001      1 470 str. Snickarberget i Sura 10.8 (FiV 33:80).

2003      695 str. (SV) Malma kyrka i Kolsva 27.7 (FiV 35:113; Lillebror Hammarström & Jörgen Lindberg, opubl.).

Under vårflyttningen är myrspoven betydligt sällsyntare. Under perioden 2000-2023 gjordes sammanlagt 71 vårfynd omfattande cirka 508 individer, dvs. i genomsnitt tre vårfynd och cirka 22 individer per år. Tidsmässigt inföll vårfynden under tidsperioden 12 april – 4 juni. I april och början av maj rör det sig uteslutande om enstaka individer eller små grupper, som mest 6 ex. vid Gorgen i Västerfärnebo den 18 april 2016 (FiV 48[2-3]:44), som rastat eller sträckt. Endast sju av vårfynden rör flockar överstigande 20 individer och dessa är samlade inom tidsramen 22 april - 29 maj. De högsta (minst 50 ex.) vårnoteringarna är följande:

2003      75 str. Ire i Västra Skedvi 22.4 (FiV 35:113).

2004      69 str. (N) Sjölunda i Arboga 9.5 (FiV 36:130).

2013      60 str. (N) Lagårdssjön i Kolbäck 29.5 (FiV 45[2-3]:39).

2014      83 str. (N) Asköviken i Dingtuna 9.5 (FiV 46[2-3]:42).

Därutöver föreligger följande tidsmässigt intermediära observationer, men som sannolikt ändå i samtliga fall rör fåglar på retursträck:

2002      1 ♀ str. (S) Gnien i Ramnäs 30.6 (FiV 34:107).

2004      90 str. (V) Kungsudden i Kungs Barkarö 26.6 (FiV 36:130).

2006      22 str. (S) Gnien 28.6 (FiV 38:122).

2006      12 str. (S) Snickarberget i Sura 28.6 (FiV 38:122).

2016      20 str. (SV)  Södra Ås i Nora 27.6 (FiV 48[2-3]:44).

2019      1 ad. ♂ r. Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 22.6 (FiV 51[2-3]:36).

Veckovis fördelning av fynd av myrspov i Västmanland 2000-2023.

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen L. l. lapponica.

Senast uppdaterad 2024-03-17