Nötkråka Nucifraga caryocatactes (Linné 1758)

Utbredning

Nötkråkan häckar sparsamt i framför allt landskapets södra och östra delar. Den förekommer även i Bergslagen, dock sällsynt. Förekomsten är mestadels knuten till rika förekomster av hassel Corylus avellana. Dock har häckningar rapporterats även i andra miljöer och i allt högre utsträckning rapporteras nötkråkor i anslutning till cembratallar Pinus cembra, vilket indikerar rasen N. c. macrorhynchos ("smalnäbbad nötkråka").

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.3-30.6) 2012-2022. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

Numerär

Under perioden 2013-2023 rapporterades nötkråka från sammanlagt 44 så kallade atlasrutor (5x5 km) under häckningstid (1 mars – 30 juni). Under samma period rapporterades säkerställda häckningar vid endast åtta (8) tillfällen, geografiskt fördelade på Skultuna (1), Svedvi (1) och Nora (6). Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 600 par, vilket därför förefaller vara alldeles för högt. Å andra sidan gör nötkråkans diskreta uppträdande under häckningstid, liksom att många områden sällan eller aldrig besöks av ornitologer, att många häckningar säkerligen inte upptäcks. Jag väljer dock en försiktig linje och föreslår 100 par. Antalet årligen rapporterade häckningslokaler varierar rätt stort, men någon tydlig långsiktig tendens synes inte föreligga.

Historik

Nötkråkan nämns första gången av Johan Fischerström (1785) i sin beskrivning av Mälaren, dock utan förekomstuppgifter: ”Nötveckan (C. Cariocatactes), som älskar hassel-nötter och ek-ållon”.

Även om Västmanland inte nämns uttryckligen kan ändå Sven Nilssons (1858) utsaga ge ett visst stöd för häckningsförekomst i mitten av 1800-talet: ”Nötkråkan har sitt egentliga stamhåll och fortplantar sig årligen i halföns mellersta landskap. Här vistas hon i bergiga och tätt skogbeväxta trakter, så väl i barrskog som löfskog.”. Han nämner även en invasionsrörelse som torde ha berört även Västmanland: ”Den sista stora utvandringen skedde år 1844, då nötkråkan i stort antal nästan samtidigt visade sig ej blott i hela Svea och Göta rike (Jemf. Sundevall Vet. Akad:s Öfversigt 1844. s. 188)...”. Det synes oklart om det gällde inhemska nötkråkor eller utifrån kommande, något som inte heller August Carlson (1894) upplyste om, även om ordvalet (”utvandring”) antyder att det skulle ha rört sig om inhemska fåglar: ”År 1844 gjorde arten stor utvandring och förekom då öfverallt i norra och vestra Europa. Den fanns samma år i alla Sveriges provinser...”. Carl Rudolf Sundström (1868) bekräftade att nötkråkan förekom i Örebro län, men inte att den skulle häcka: ”...finnes sparsamt under flyttningstiderna.”. Från Hällefors rapporterades enstaka individer hösten 1887: ”Hellefors (A. Giöbel). Einzelne Individuen zeigten sich im Herbst.” (Carl Rudolf Sundström 1892).

Den enda konkreta fynduppgiften från 1800-talet kommer från Västanfors:

1866      ”♂ Fagersta. 11.8.1866.” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 299).

Från 1900-talets tre första decennier föreligger följande fynduppgifter:

1900      ”Nötkråka.” (Ur: Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern [1897-1902] skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.).

1909      ”Förekommer här i Västeråstrakten periodvis och är vissa år rätt allmän. Ej iakttagen under de senaste 5 åren. Skjutit 2 st därav en årsunge på hösten 1909 vid Lindö, Kärrbo sn, och å Östra holmen, Västerås.” (Ur promemoria daterad år 1924, undertecknad av J. V. Ödman).

1910      ”Skerikes skn: omkring 1910 enl (uppst. ex) hos stadsfogden E Danström (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

1913      ”Nötkråka. Vestm., Snyten [Karbenning] 1913. ”Skänkt av A. Jonsson.” (ur brev den 2 april 1922 resp. den 10 april 1922 från lektor J. E. Ljungqvist, Örebro, till lektor O. M. Floderus). ”Herr Lektor! Jag har besett vårt museums nötkråkeexemplar. Med hänsyn till de [?] macrorhynchus [?] karaktärerna visade Snyten ex. följande mått: näbblängd 45 mm (= maxlängden hos huvudf.), de vita spetsarna 33 mm. [---] Sål. betr. de vita spetsarna överensstämmer Snyten ex. med d. sibiriska, knappast betr. näbben. Med nöje till Eder tjänst J. E. Ljungqvist.” (ur brev den 25 september 1924 från lektor J. E. Ljungqvist, Örebro, till lektor O. M. Floderus).

1913      ”köpingstrakten” (Naturhistoriska riksmuseets samlingar, Göran Frisk, in litt.).

1922      Munktorp: Stäholm 28/9 1922 iaktagen enl E. Råberg” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

1923      ”♂ juv. Köpingstrakten. 14.10.1923. V.N.F. E. Råberg.” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 301).

1925      ”… Svedvi  1925 1/1...” (Matts Floderus 1925).

1929      ”2 ex. av nötkråka hade 1929 8/9 skjutits vid Fullerö [Västerås-Barkarö], varvid samtidigt ett 10-tal iakttagits, enl. hr G. Nilsson; 1 ex hade även skjutits vid Hamre i Badelunda i jun. 1929 enl. d.s.” (V.N.F. 1930-01-25, § 9).

Matts Floderus (1925) sammanfattade kunskapsläget som följer, jfr uppgifterna ovan: ”Ovisst om häckande men periodvis förekommande, vissa år rätt allmänt, såsom i Västeråstrakten; Hjulsjö 1900; Ryttern omkr. 1900; Kärrbo hösten 1909; Skerike omkr. 1910; Karbenning 1913; Köpingstrakten 1923 14/10; Munktorp 1923 28/9; Svedvi 1925 1/1... Ovisst om svensk eller sibirisk ras i olika fall.”.

De första uppgifterna om häckning härrör från Västerås-Barkarö i slutet av 1920-talet: ”Nötkråkor hade de 2 senaste åren iakttagits häckande vid Fullerö enl. hr Tenow.” (V.N.F. 1931-01-24, § 10). Men i SOF (1948) nämns inte Västmanland bland de landskap där nötkråkan ”häckar sällsynt i barr- och blandskog”. Från 1952 rapporterades emellertid följande: ”Flera nya bofynd har gjorts under året. ...i Västmanland norr om Västerås (J. Wahlstedt). Sistnämnda rapportör talar om en märkbar ökning, men fortfarande är nötkråkan relativt sällsynt.” (Birgitta Öhlin & Stig Hellgren 1953). Bertil Walldén (1955, s. 236) lämnade följande sammanfattning av läget: ”Det har rått stor tvekan, huruvida nötkråkan häckar i västeråstrakten, främst beroende på dess diskreta uppträdande vid boplatsen. Nu är man emellertid ense om att den häckar, och här är några av beläggen: häckning vid Fullerö 1930 och 1931 (R. Tenow enl. V. N. F:s protokoll); häckar sannolikt norr om Ängsösundet [Björksta] 1949; häckar troligen vid Gångholmen [Västerås-Barkarö] och Johannisberg [Västerås] 1951 (J. Håkansson, H. Avelin); funnen död på senvintern vid Björnöhalsen [Västerås] 1951; sedd vid Gryta [Västerås] i juli 1951 (E. Björklund); ungfågel vid Hovdestalund [Västerås] 1952 (J. Wahlstedt); parningslek och trolig häckning vid Ångsjön [Irsta/Kärrbo] 1953 (Bo Kumlin); rikligt uppträdande vid Johannisberg hösten 1953 (Bo Kumlin); ungfågel matas vid boet, Harkie [Kärrbo] 1954 (A. Gustafsson); ungfågel matas aug. 1954 (H. Avelin).”. Slutligen konstaterade Bengt H. Girell (1958) att ”Ingen tvekan råder längre om att nötkråkan häckar i trakterna norr om Mälaren”.

När det gäller häckningsförekomst i Skogslåglandet var läget ännu på 1950-talet fortfarande något oklart: ”...mellan granskogen och de yviga hasselsnåren går under tidiga septembermorgnar en livlig trafik av provianterande nötkråkor. Nötkråkans bo har vi ännu inte lyckats påträffa, men säkerligen häckar den någonstans i omgivningen [Västsura i Sura].” (Harald Wedérus 1958).

Under perioden 1960-1975 föreligger följande uppgifter om häckning i Västmanland:

1962      ”Häckar sällsynt (i vissa trakter sparsamt) i barrskog i... ...Vstm...” (SOF 1962).

1963      ”Einar Björklund hade sett nötkråka mata ungar vid Rönnbyåsen [Västerås].” (V.N.F. 1963-10-15, § 7).

1970      ”Häckar sällsynt (i vissa trakter sparsamt) i... ...Vstm...” (SOF 1970).

1969-72 ”Minst ett par häckar i sjöns omgivningar [Västersjön i Sura].” (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972).

1972      ”Här har nötkråka setts mitt i sommaren! [Djupen i Ramnäs]” (Bertil Eriksson 1972).

Nötkråkan bör dock sannolikt ha varit betydligt mer spridd än så. Från sensommar och höst föreligger mängder med iakttagelser, vilket torde indikera att den inte var alltför sparsamt förekommande. Några av de mer notabla rapporterna före 1976:

1952      ”I samband med en berberiskampanj 1952 vistades jag dagligen i markerna i Västeråstrakten och på ett flertal öar i Mälaren, varvid nötkråkor (Nucifraga caryocatactes) påträffades vid flera tillfällen.

Almö Lindö [Västerås-Barkarö] den 29.9. På förmiddagen hördes flera ex. på öns södra sida. På eftermiddagen såg jag en flock på 9 ex. flyga från ön i östlig riktning.

Östra holmen [Västerås] den 11.10. Här observerades vid middagstiden en mindre flock i ett ekbestånd.

Fullerö [Västerås-Barkarö], strax SV Västerås, den 15.10. 1 ex. iakttogs.

Tidö Lindö [Rytterne] den 17.10. Hasselbusken förekommer mycket talrikt, varför nötkråkor kunde höras hela tiden de fem timmar jag var där.

Gångholmen [Västerås-Barkarö] den 26.10. På eftermiddagen hördes ett par ex.

Barkarö den 27.10. Vid Karlsro i Barkarö observerades 1 ex.

Tidö [Rytterne] den 2.11. Här hördes en mindre flock.” (Sven-Olof Andersson 1955).

1953      ”Vidare så förre kommer i år Nötkråkan mera här än vad jag har sätt tidigare här [Hallstahammar i Svedvi].” (ur brev den 5 september 1953 från konservator K. H. Rylander till Västmanlands Naturvetenskapliga Förening).

1953      ”…den 20 sept. Fågelexk. till Geddeholm [Irsta]. Ledare Avelin. Ett stort antal rovfåglar på sträck, nötkråkor…” (V.N.F. 1953-10-29, § 1).

1953      ”Litet längre bort mot Johannisberg...[Västerås] ...kunde man hösten 1953 se rikligt med nötkråkor (B. Kumlin).” (Bertil Walldén 1955, s. 244).

1955      ”En sådan trafik har varje år iakttagits mellan Geddeholmsskogen och hasseldungar på Trådarängen [Irsta] och på Björnön [Västerås]. Även på Östra holmen [Västerås] syns den regelbundet på höstarna (E. Hagström).” (Bertil Walldén 1955, s. 236).

1958      ”En fågel som särskilt hör septemberdagen till är nötkråkan. [---] Varje år har man iakttagit nötkråkan i skytteltrafik mellan Geddeholmsskogen [Irsta] och hasseldungar på Trådarängen och Björnön (H. Avelin)...” (Bengt H. Girell 1958, s. 112).

1958      ”Efter den norra stranden ut mot Mälaren växer rätt mycket hasselbuskar, vilket på höstarna lockar nötkråkan att infinna sig där. Fram på förhösten börjar nötkråktrafiken från den nordväst om Västerås belägna skogen ner till Fullerö och Askö [Västerås-Barkarö], där man då kan få se fåglarna komma flygande på sitt säregna sätt, flaxigt som spillkråkor och med krävan full med nötter, vilket synes på långt håll.” (Hans Avelin 1958, s. 192).

1959-63 ”Givetvis är arten i dessa trakter norr om Mälaren en årsviss häckfågel, vilket antydes av att den årligen under hösten observerats från Barkarö i väster till Ängsön i öster liksom också längre norrut (S. O. Andersson 1955, Walldén 1955, Girell 1958, Wedérus 1958, Curry-Lindahl).” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1600).

1962      ”Vid Björnön [Västerås] har följande observationer gjorts... ...24/4 Nötkråka...” (Lennart Ståhle 1962).

1964      ”Knut-Åke Barrfjäll: Rapport från stadsträdgården i Hamre [Västerås]. [---] Tre nötkråkor.” (V.N.F. 1964-11-24).

1965      ”Sekr. [Hans Schiölde] hade på sin tomt sett en mycket orädd nötkråka, som var av vår inhemska s.k. tjocknäbbade ras.” (V.N.F. 1965-12-01, § 3).

1966      ”Han [Gösta Sandvall] hade även en annan trevlig fågeliakttagelse, nämligen två nötkråkor, som uppträtt mycket oskyggt vid fågelbordet.” (V.N.F. 1966-03-08, § 6).

1968      ”Från Västmanland rapporteras nötkråkor från spridda delar av landskapet från slutet av augusti till november (Avelin 1970).” (Mats Eriksson & Jan-Åke Hansson 1973).

1970      ”SURAHAMMAR Under våren har bl. a. setts... ...och nötkråka (på flera ställen) rapporterar Harald Wedérus.” (Anonym 1970q).

1970      ”Nötkråkorna uppenbarade sig redan första semesterveckan hos Holger [Lövsta i Dingtuna].” (Anonym 1970g).

1972      ”…nötkråka har en fast stam [Ridön i Västerås-Barkarö].” (Bengt H. Girell 1972).

1973      ”I Ramnäs finns inte några nötkråkebiotoper varför denna fågel är ovanlig i trakten. Den 9/9 sågs ett ex. vid Gnien (B. E.).” (Sören Larsson 1973).

Lokaler med fynd av nötkråka under häckningstid (1.3-30.6) före 1976.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984. Svart prick anger ruta med säkerställd häckning.

Flyttning och övervintring

Nötkråkan är huvudsakligen en stannfågel och ses året om. Den ses dock betydligt mera frekvent från mitten av augusti till början av oktober i samband med hamstring av hasselnötter. Vissa år berörs landskapet också av invasionsrörelser, som i första hand torde gälla fåglar från öster och av rasen N. c. macrorhynchos. Se vidare under Rasförhållanden.

Veckovis fördelning av fynd 2000-2023.

Rasförhållanden

De fåglar som häckar i Västmanland utgörs åtminstone mestadels av nominatrasen N. c. caryocatactes. Rasen N. c. macrorhynchos (C. L. Brehm 1823) – ”smalnäbbad nötkråka” – uppträder vissa år invasionsartat och däremellan oregelbundet. Från och med 1990-talet har dock enstaka nötkråkor uppvisande karaktärer för den rasen rapporterats nästan årligen. Bilden av vilken eller vilka raser som uppträder i Västmanland blir alltmer oklar. Det är mycket svårt att i fält bestämma fåglarna till ras, vilket förstås bidrar till oklarheten. Fåglarnas födoval tycks inte heller vara någon otvetydig ledtråd i sammanhanget, även om nominatrasen i hög grad är specialiserad på hasselnötter, och i viss mån ekollon, tycks den smalnäbbade föredra kottfrön från cembratall och andra exotiska barrträd. Förr var alltså bilden rätt klar; den häckande populationen i landskapet tillhörde nominatrasen (”tjocknäbbad nötkråka”) medan vi vissa år berördes av invasionsrörelser av ”smalnäbbad nötkråka”. Dokumenterade invasionsår före 1976 är följande:

Hösten 1931 berördes Västmanland av en invasion av nötkråka, rasen N. c. macrorhynchos.

·         ”Under älgjakten (12-15 okt.) iakttog general Åkerman enligt muntligt meddelande nötkråkor flera gånger vid Skultuna. En gång visade sig tre på en gång.” (Einar Lönnberg 1931b).

·         ”Nötkråkeinvasion fr. Sibirien f. året på hösten. Jfr F. o. Fl. 1931, s. 241. – 1 ex i Svedvi 2/9, 1 ex vid Gäddeholm [Irsta] 29/9, 2 ex St. Ekeby, Ryttern 5/10 o 18/10, 1 ex å Ridö [Västerås-Barkarö] 9/11 o 12/11 enl. G. Nilsson, även i Västeråstr. I dussintal vid L:a Fridnäs fr. slutet av sept-jultid. En på en liten fågelautomat (Aggarön) [Kärrbo] enl Westberg.” (Bil. B till V.N.F. 1931-11-23).

·         ”Från Västerås har lektor M. O. Floderus meddelat, att vid direktör J. Hygrell’s villa omkring ett dussintal nötkråkor uppehållit sig från slutet av sept. till jultiden. Densamme har även lämnat uppgift på nötkråkor, som insänts till konservator G. Nilsson i nämnda stad under höstens lopp: 1 ex. från Svedvi s:n, 2 sept., 1 ex. från Gäddeholm, Irsta s:n, 29 sept., från St. Ekeby, Rytterns s:n, 5 och 18 okt., från Ridö, Västerås-Barkarö s:n, 9 och 12 nov.” (Einar Lönnberg 1932b).

Nästa gång en invasionsrörelse av nötkråka rapporterades var hösten 1950:

·         ”...den smalnäbbade nötkråkan i höst varit mycket rörlig... Under hösten ha nötkråkor observerats i en rad landskap. Fåglarnas rastillhörighet har i inkomna rapporter ofta angivits men ännu vanligare har varit att detta icke skett, varför här blott summariskt återges de provinser, vari nötkråkor under året observerats. ...Västmanland...” (Kai Curry-Lindahl 1951).

·         ”1950, som var ett sådant år, iakttogs en smalnäbbad nötkråka i september av P. Skogby på Östra holmen [Västerås].” (Bertil Walldén 1955, s. 236; Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1602).

Redan fyra år senare, hösten 1954, var det dags igen:

·         ”Verkmästare Avelin lämnade då meddelande om den just pågående invasionen av sibirisk nötkråka, som f. ö. ännu i januari 1955 gjort sig märkbar” (V.N.F. 1954-11-30, § 1).

·         ”Smalnäbbad nötkråka... 1.10. Ringaby [Fellingsbro], 20 km NO Örebro, 1 ex. (Y. Ligner)... ...6.10. Frövi [Näsby] (Vstm) 1 ♂, inlämnad till konservator T. Hansson... ...30.10. Ervalla 1 ♀, inlämnad till konservator T. Hansson...” (Bertil Geijer 1955).

·         ”Under hösten 1954 visade sig den smalnäbbade nötkråkan i trakten [Västerås]. Den kändes lätt igen på sitt orädda uppträdande.” (Hans Avelin 1958).

·         ”I oktober 1954 berördes vår trakt av en storinvasion, som sträckte sig ända ner till Sydtyskland. Åtskilliga västeråsbor såg fågeln, som igenkändes inte på sina svårgripbara yttre särmärken utan på sitt för många ödemarksfåglar typiska oskygga uppträdande och sin insektsfångst.” (Bertil Walldén 1955, s. 236; Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 1602).

Därefter föreligger följande rapporter före år 1976:

1968           ”Iakttagelser av troligen den smalnäbbade rasen rapporterade från Västanfors, Munktorp, Köpingstrakten (flera), Kolsvatrakten (flera), Norberg... ...från 25.8 till november.” (Hans Avelin 1970).

1969/70      ”4 ex av den smalnäbbade rasen i surahammarstrakten vid jul 69; åtminstone 2 ex var kvar 10.2.70 (Surahammars Biologiska Förening/Harald Wedérus).” (Ingvar Granqvist 1970b).

1969/70      ”En längre tid har fyra smalnäbbade nötkråkor hållit till i surahammarstrakten vid bl. a. fågelautomat (meddel. från Ramnäs- och Surahammars-klubbarna).” (Anonym 1970e).

Under perioden 1976-2023 har nötkråkor uppvisande karaktärer för rasen N. c. macrorhynchos rapporterats med högst varierande frekvens. Från och med 2015 har flera säkerställda häckningar rapporterats och där fåglarna hållit till i och i anslutning till cembratallar, vilket indikerar att det rörde sig om rasen N. c. macrorhynchos. År 1995 berördes Västmanland av en kraftig invasion. Eventuellt förekom vissa rörelser även 1985, 2005 och 2011. Det bör i sammanhanget understrykas dels svårigheten med att bestämma rastillhörigheten i fält är betydande, dels att många nötkråkor rapporteras utan säker rasbestämning, vilket innebär att mörkertalet troligen är stort. De största (minst 10 ex.) ansamlingarna:

1984      20 ex. Storå i Linde 15.9 (Ola Almkvist, opubl.).

1995      10 ex. Nora 15-25.8 (Anders Carlberg, opubl.).

1995      15 ex Björksta i Västanfors 23.8 (Jan Hellström, opubl.).

1995      25 ex. Hällefors 26.8 (Max Widman m.fl., opubl.).

1995      15 ex. Islingby i Västerfärnebo 27.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1995      13 str. Gnien i Ramnäs 28.8 (Sören Larsson, opubl.).

1995      22 str. (S) Lergroparna i Sala 31.8 (Kalle Källebrink, opubl.).

1995      18 str. Gnien 31.8 (Sören Larsson, opubl.).

1995      46 str. (S) Lergroparna i Sala 1.9 (Kalle Källebrink, opubl.).

1995      12 ex. Reningsverket, Sala, 1.9 (Stig Öhman, opubl.).

1995      10-15 ex. Herrgärdet i Västerås 1-2.9 (Daniel Green m.fl., opubl.).

Senast uppdaterad 2024-12-03